Fransk kontra engelsk teknik
Teknologin klarar nog av det, men den berömda franska arrogansen förbjuder det.
Kunden är aldrig viktigast, utan uppstår ett problem så är det kundens problem, inte företagets. Detta så franska drag har varit genomgående under (den av mig överblickbara) franska industrihistorien.
Men när det gäller teknologi så måste man beundra en filosofi som möter utmaningar som André Léfébvre 1950:
Chefsingenjören: "-Det är omöjligt att göra delar med så små toleranser som 0,0001 mm!!"
Dir. Léfébvre: "-Konstruera maskiner som klarar det då."
And that, my friends, would NEVER happen in GB.
Kunden är aldrig viktigast, utan uppstår ett problem så är det kundens problem, inte företagets. Detta så franska drag har varit genomgående under (den av mig överblickbara) franska industrihistorien.
Men när det gäller teknologi så måste man beundra en filosofi som möter utmaningar som André Léfébvre 1950:
Chefsingenjören: "-Det är omöjligt att göra delar med så små toleranser som 0,0001 mm!!"
Dir. Léfébvre: "-Konstruera maskiner som klarar det då."
And that, my friends, would NEVER happen in GB.
Berätta!millgard skrev:
En Soccata Rallye flyger otroligt mycket bättre än en Piper Cherokee.
Nu har jag bara flyghandboken för en Piper Cherokee Warrior II hemma, dvs en Lycoming O-320 160hp. Archer-boka (180 hp) ligger på flygklubben.
Hittar inte specs för motsvarande Socata, MS 893 Commodore, 180 hp, så jag jmf med en Socata 235GT 235hp Lycoming O-540, sexcylindrig med trebladspropeller constant speed.
Max tillåten fart (Pipern tar jag som KIAS, dvs knots indicated air speed)
Socatan: 150 knop
Pipern: 160 knop = 153 KCAS
Max marschfart
Socatan: 132 knop
Pipern: 126
Små Socatas vet jag har automatisk framklaffsfunktion, pss som Storch:en för låg landningshastighet, även 235:an?
Pipern flyger i 44 knop med 30 graders klaff.
Planen väger i princip lika mkt tomma medan Socatan fullastad tar 150 kg till (pga större motorns effekt)
Max demonstrerad sidvindskomposant för Pipern är 17 knop. Har för mig att Socatan ligger en bit över 20.
Det var det tekniska.
Sen handlar det givetvis om flygkänslan/roderharmonin när man flyger planet, det var väl kanske det du menade?
Har aldrig flugit en Socata.
Har du tillgång till en så tar jag mig gärna till Kallax, eller Älvsbyn? med en Piper för att prova på.
Han brukar relatera till Soccata när han flyger andra plan... engelska Pilot brukar jag läsa på bibblan. Har ingen aning om specifikt nummer.
Det finns flygklubbar som flyger Soccata, är du ute och flyger kan du ju landa kärran någonstans där det står en Soccata och be att få känna på den.
Som sagt, jag var väl lite på tunn is när jag påstod att det är "bättre", men så är Piper heller inte engelsk och står utanför ämnet.
Det finns flygklubbar som flyger Soccata, är du ute och flyger kan du ju landa kärran någonstans där det står en Soccata och be att få känna på den.
Som sagt, jag var väl lite på tunn is när jag påstod att det är "bättre", men så är Piper heller inte engelsk och står utanför ämnet.
Jag ber om ursäkt om jag tog i vad gällde flygeri, med olika parametrar.
Det var inte min mening, jag trodde att du flög själv.
Vad gäller SM:s död så ser jag två skäl:
1: Maserati 8:an som blev en vinklad sexa i SM:en. Smörjningen fungerade inte. (om man som ägare inte hade koll på att borra några mm på rätt ställe)
2: Pegueot köpte upp Citroen, à dieu.
Det var inte min mening, jag trodde att du flög själv.
Vad gäller SM:s död så ser jag två skäl:
1: Maserati 8:an som blev en vinklad sexa i SM:en. Smörjningen fungerade inte. (om man som ägare inte hade koll på att borra några mm på rätt ställe)
2: Pegueot köpte upp Citroen, à dieu.
1. V6-an är en egen konstruktion. Att den skulle bygga på V8-an stämmer inte utom några mått. Helt annan kamaxeldrivning osv. Smörjningen var det inga problem med, värre var kamkedjespännarna (iofs smörjningen till dem med) och tändningen. Nu bygger man om med relativt enkla medel men då rasade motorer i onödan.Bagheera skrev:Jag ber om ursäkt om jag tog i vad gällde flygeri, med olika parametrar.
Det var inte min mening, jag trodde att du flög själv.
Vad gäller SM:s död så ser jag två skäl:
1: Maserati 8:an som blev en vinklad sexa i SM:en. Smörjningen fungerade inte. (om man som ägare inte hade koll på att borra några mm på rätt ställe)
2: Pegueot köpte upp Citroen, à dieu.
2. Peugeot satte som villkor för övertagandet att Citroëns skulder till viss del skulle bestridas av franska staten, något som gjordes också. Allt som kostade pengar i Citroën lades ned, bla flaggskeppet SM som ju var en kronjuvel och teknisk uppvisning, inte kassako direkt...
Att SM försvann var en rent ekonomisk fråga. DS gick back med 8.000 franc per styck 1975 och CX, som var betydligt billigare att tillverka, skjutsades fram för att rädda Citroën som märke. GS tillverkades i 2,5 milj exemplar och var nog den bil som räddade märket egentligen.
Gällande flyg så flyger jag gärna och läser med nöje flygplanshandböcker - började JAR-FCL 2003 men höll upp i samband med flytt och sedan har det inte blivit av att slutföra. Har spakat C172 (ca åtta timmar), PA-28 (ca fem timmar), Cub (15 min) och sk60 (37 min+avance) - det är allt. Men har alltid gillat flyg och det kanske blir att ta tag i det igen när tid&råd uppstår.
Sådär nu har bilar och lite flygplan avhandlats, men det finns ju så mycke mer tekniska prylar som till exempel: lastbilar, enteprenadmaskiner, fritidsbåtar, tvåhjulingar (cyklar, mopeder och motorcyklar), jordbruksmaskiner mm. mm. Så chaffisar, båtägare, hojåkare och jordbrukare kom med synpunkter.
MVH
MVH
Trådar brukar leva så man behöver sällan styra dem i olika riktningar - det är förresten omöjligt.
Vad gäller lastbilar så är örikets produkter slagna på förhand och i grund.
Ferguson var engelsman, och där är jag beredd att strida i Englands färger - dvs traktorer.
Engelska fritidsbåtar är ofta designed "för rough conditions" - fint språng, tilltagen kölvikt och välgenomtänkta beslag men kanske inte så mycket vackert trä medan fransmännen påfallande ofta har mer av designmöbel över sig och dessutom seglar som en racer.
Mopeder...tja Solex "knallert" torde vara bekant för de flesta.
MC. Hmmm, här har GB en lång och ärorik tradition att falla tillbaka på och nutidens mc från England verkar vara synnerligen fina. Förutom x antal förkrigare känner jag till få franska mc-tillverkare men BFG (Med GS-boxer) tillhör det maffigaste man överhuvudtaget kan färdas med.
Har vi bränt fordonen nu?
Vad gäller lastbilar så är örikets produkter slagna på förhand och i grund.
Ferguson var engelsman, och där är jag beredd att strida i Englands färger - dvs traktorer.
Engelska fritidsbåtar är ofta designed "för rough conditions" - fint språng, tilltagen kölvikt och välgenomtänkta beslag men kanske inte så mycket vackert trä medan fransmännen påfallande ofta har mer av designmöbel över sig och dessutom seglar som en racer.
Mopeder...tja Solex "knallert" torde vara bekant för de flesta.
MC. Hmmm, här har GB en lång och ärorik tradition att falla tillbaka på och nutidens mc från England verkar vara synnerligen fina. Förutom x antal förkrigare känner jag till få franska mc-tillverkare men BFG (Med GS-boxer) tillhör det maffigaste man överhuvudtaget kan färdas med.
Har vi bränt fordonen nu?
Re: Fransk kontra engelsk teknik
Word!MoparMadness skrev:Leyland Princess!millgard skrev:Engelsmännen hade...ja vad hade de?
Själv åker jag Peugeot till vardags...
Nej inte riktigt än. Franska lastbilar.....praktiskt taget okända utanför 'Metropolitan France' med f.d. och ännu vidhängande kolonier...Har vi bränt fordonen nu?
Renault, Berliet och Saviem - tunga lastbilar - och förbaskat bra grejor. Som en av de olyckliga - som tvingats hålla lastbilsparker av engelskt skräp i trafik - väl vet. I Sverige vad det Bedfords (dom startade inte på kalla morgnar - men man kunde ta av luftrenaren och hälla en snaps e t e r ned i intaget - då blev det en djävla smäll och för det mesta startade motorn..) I Australien möttes jag av en 'fleet' av Austin's och Commer's. Dom fick andtäppa och slocknade när det var verklig hett.....En struntsak, chaffisen satte sig på puben/i skuggan.. och tog ett par-tre-fyra öl - medan motorn svalnade - sen gick den igen. En stund.
En vacker dag dök en av mina 'owner-drivers' upp med en splitterny Berliet. Försöksimport av bara ett halvdussin av dem - som slumpades bort då ingen vågade sig på ngt så okänt och f r a n s k t.....
Åtta år och omkring 360 000 mil senare - bytte han bort den för en spottstyver - men den hade gått som en klocka!
Varjag
Re: Fransk kontra engelsk teknik
Tycker att en Leyland Princess är ungefär likvärdig med en PT Cruiser?MoparMadness skrev:Leyland Princess!millgard skrev:Engelsmännen hade...ja vad hade de?
Själv åker jag Peugeot till vardags...
Jag var ute och mekade lite med en DS och åter slogs jag av den precision och den filosofi som ligger bakom franska bilar (och andra tekniska ting).
Om man jämför med en engelsk Cortina från samma år (1964) så är skillnaden inget annat än enorm - DS-en är i mångt och mycket överlägsen mycket som produceras idag medan Cortinan var hopplöst efter tekniskt sett redan när den kom 1963. Radialdäck (Michelin X), 300mm skivbromsar med bromsvåg och automatisk anpassning till aktuell last, 312,5cm axelavstånd, Cw-värde nästan som en modern bil (0,36) och kupéutrymme och fjädringskomfort överlägset moderna bilar.
Cortinan hade inte ens Panhardstag vilket innebar en sidoförflyttning av bakaxeln på ca 5cm vid kurvtagning. Mycket intressant vintertid på spårigt underlag kan jag säga.
Nu var det olika klasser på bil också, den ena en "folkbil" i lilla mellanklassen, den andra en "lyxbil" i storbilsklassen men skillnaden hade inte varit större om man jämfört med en bil i samma storleks- och prisklass.
Om man jämför med en engelsk Cortina från samma år (1964) så är skillnaden inget annat än enorm - DS-en är i mångt och mycket överlägsen mycket som produceras idag medan Cortinan var hopplöst efter tekniskt sett redan när den kom 1963. Radialdäck (Michelin X), 300mm skivbromsar med bromsvåg och automatisk anpassning till aktuell last, 312,5cm axelavstånd, Cw-värde nästan som en modern bil (0,36) och kupéutrymme och fjädringskomfort överlägset moderna bilar.
Cortinan hade inte ens Panhardstag vilket innebar en sidoförflyttning av bakaxeln på ca 5cm vid kurvtagning. Mycket intressant vintertid på spårigt underlag kan jag säga.
Nu var det olika klasser på bil också, den ena en "folkbil" i lilla mellanklassen, den andra en "lyxbil" i storbilsklassen men skillnaden hade inte varit större om man jämfört med en bil i samma storleks- och prisklass.
Jomen nu hade man ju 'Lotus' Cortina - som trots efterbliven teknologi - bara vann och Vann och VANN sin klass
I superklass av fransk teknologi - är DENNA UPPFINNING!
Utan vilken vi aldrig hade kunnat dräpa varandra riktigt effektivt , Varjag
I superklass av fransk teknologi - är DENNA UPPFINNING!
Utan vilken vi aldrig hade kunnat dräpa varandra riktigt effektivt , Varjag
- Bilagor
-
- Interrupted screw breech.jpg (67.24 KiB) Visad 1232 gånger