Motorer som inte stannar.
-
- Medlem
- Inlägg: 3612
- Blev medlem: 04 sep 2004 14:22
- Ort: Göteborg
Motorer som inte stannar.
Hej
Va ute och äkte båt i veckanHej
Va ute och åkte båt i veckan. Åkte Älvsnabben och fundera på detta med deras motorer dom bromsar ju färjar när den ska lägga till. Och då fundera jag på om det finns något system som gör att motorerna inte dör just som dom behöves som bäst. Med andra ord inte dör när man ska lägga till och i stället får att lägga till lite snällt. Går på med fart. Fattar ni va jag menar eller? Och någon som har något bra svar?
Va ute och äkte båt i veckanHej
Va ute och åkte båt i veckan. Åkte Älvsnabben och fundera på detta med deras motorer dom bromsar ju färjar när den ska lägga till. Och då fundera jag på om det finns något system som gör att motorerna inte dör just som dom behöves som bäst. Med andra ord inte dör när man ska lägga till och i stället får att lägga till lite snällt. Går på med fart. Fattar ni va jag menar eller? Och någon som har något bra svar?
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
Med stora fartygsmotorer, alltså dieslar där effekterna var för höga för att använda 'backslag' - var detta ett problem i början. Man stoppade helt enkelt motorn - och startade den omedelbart 'åt andra hållet' - dvs baklänges. men - frågar
du - vad händer om motorn INTE startar genast bakåt???? jadu - det finns V-veck i många kajer och fartygsstävar - som
vittnar om det resultatet..... Sen 'kom' de omställbara propellrarna som det svenska Ka-Me-Wa-patenten - där
motorn går åt samma håll - men propellerbladen vrides till 'fram-eller-back' - ett, när det funkar perfekt - bättre system.
Innan dieslarna slog igenom - var ångmaskinerna mycket lättare - att slå om från fram-till-back - och pålitligare i den
manövern. Det förtjänar erinras - att innan Ka-Me-Wa - fanns ett liknande system med vändbara propellerblad som bara
funkade på tvåbladiga bronspropellrar - men var vanligt på trålare och 'motorskutor' i mitten av förra århundradet.
Dessutom fanns det s.k. kitchenrodret - varmed jag ställde till stort rabalder på teknikquizzen för ngt år sedan -
det arbetade med halvmånformiga 'skopor' - runt och bakom en propeller som hela tiden går i samma riktning och med samma fart - men genom 'skopornas' öppnnande eller stängande - ger fram-och-backeffekt......Varjag
du - vad händer om motorn INTE startar genast bakåt???? jadu - det finns V-veck i många kajer och fartygsstävar - som
vittnar om det resultatet..... Sen 'kom' de omställbara propellrarna som det svenska Ka-Me-Wa-patenten - där
motorn går åt samma håll - men propellerbladen vrides till 'fram-eller-back' - ett, när det funkar perfekt - bättre system.
Innan dieslarna slog igenom - var ångmaskinerna mycket lättare - att slå om från fram-till-back - och pålitligare i den
manövern. Det förtjänar erinras - att innan Ka-Me-Wa - fanns ett liknande system med vändbara propellerblad som bara
funkade på tvåbladiga bronspropellrar - men var vanligt på trålare och 'motorskutor' i mitten av förra århundradet.
Dessutom fanns det s.k. kitchenrodret - varmed jag ställde till stort rabalder på teknikquizzen för ngt år sedan -
det arbetade med halvmånformiga 'skopor' - runt och bakom en propeller som hela tiden går i samma riktning och med samma fart - men genom 'skopornas' öppnnande eller stängande - ger fram-och-backeffekt......Varjag
-
- Medlem
- Inlägg: 3612
- Blev medlem: 04 sep 2004 14:22
- Ort: Göteborg
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Om man ser till moderna anläggningar i båtar typ Älvsnabben eller Waxholmsbolaget så är det ju små fyrtaktsdieslar som är kopplade till ställbara propellrar eller till fasta propellrar genom backslag.
Det systemet har en fara. När båten fortfarande gör fart framåt drar man över propellern till backläge. Har man för stor fart så kan det då inträffa att vattenkraften mot propellern blir så stor att motorn inte orkar gå runt. Varvid den helt enkelt stannar. Och då blir det tråkigt. Inget bromsar båten så den seglar in i kajen.
Det som skall förhindra detta är motorernas regulatorer. Det vill säga en apparatur som känner av motståndet och som genast ökar pådraget (gasen) till motorn för att kompensera för den bromsande kraften. Så att motorn inte kan "tjuvstanna". Men det finns båtar där man manuellt måste man hjälpa till med varvtalsreglaget. Det vill säga - inte dra ned varvtalet för lågt inför en backmanöver.
Speciellt lite äldra båtar kunde vara kinkiga på detta. Medan de modernare byggena är utrustade med snabbare regulatorer. Många skeppare avstod också från att gå helt vinkelrätt in mot bryggan. Man såg alltid till att ha marginal att svänga åt sidan för att undvika att gå vinkelrätt in i kajen om det värsta skulle inträffa.
I traditionella arrangemang hade man ju två spakar för varje propeller. En som styrde motorvarvet och en som styrde stigningen ( eller fram-neutral-back vid backslag ). Medan modernare arrangemang ofta bara har en spak per propeller som styr ut dessa värden enligt förbestämda parametrar.
Men som sagt. Nyckeln i alla sådana arrangemang är att undvika att dra ned motorvarvet för långt i förhållande till farten genom vatten innan man skall backa.
Det systemet har en fara. När båten fortfarande gör fart framåt drar man över propellern till backläge. Har man för stor fart så kan det då inträffa att vattenkraften mot propellern blir så stor att motorn inte orkar gå runt. Varvid den helt enkelt stannar. Och då blir det tråkigt. Inget bromsar båten så den seglar in i kajen.
Det som skall förhindra detta är motorernas regulatorer. Det vill säga en apparatur som känner av motståndet och som genast ökar pådraget (gasen) till motorn för att kompensera för den bromsande kraften. Så att motorn inte kan "tjuvstanna". Men det finns båtar där man manuellt måste man hjälpa till med varvtalsreglaget. Det vill säga - inte dra ned varvtalet för lågt inför en backmanöver.
Speciellt lite äldra båtar kunde vara kinkiga på detta. Medan de modernare byggena är utrustade med snabbare regulatorer. Många skeppare avstod också från att gå helt vinkelrätt in mot bryggan. Man såg alltid till att ha marginal att svänga åt sidan för att undvika att gå vinkelrätt in i kajen om det värsta skulle inträffa.
I traditionella arrangemang hade man ju två spakar för varje propeller. En som styrde motorvarvet och en som styrde stigningen ( eller fram-neutral-back vid backslag ). Medan modernare arrangemang ofta bara har en spak per propeller som styr ut dessa värden enligt förbestämda parametrar.
Men som sagt. Nyckeln i alla sådana arrangemang är att undvika att dra ned motorvarvet för långt i förhållande till farten genom vatten innan man skall backa.
-
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 nov 2004 14:43
- Ort: Utrikes
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
Om bogserbåtar och nödbromsar......
Det är det - som bogserbåtar är till för......men bogserhjälp kostar mycket pengar och undveks där det var möjligt, avpredator skrev:Varjag du går från klarhet till klarhet. Finns det ingen fråga du har svar på. Jo jag kan tänka mig det. kan väll inte de roligaste att inte få stopp på fartyget när land närmar sig..
kaptenen. Farsan var lots ombord i en gammal 'norrman' m/v LIONEL (f.ö. en av 'kvarstadsbåtarna' från kriget), som hade
ett par urgamla och opålitliga dieselmotorer. Hon hade full last av järnmalm - och skulle gå igenom det s.k. Tjuvholmssundet ut från Luleå där det var både smalt och grunt.....Well, farsan var misstänksam mot dom där dieslarna och föreslog ett par bogserbåtar, men kaptenen ville inte höra talas om det. Pappa bad då att man skulle ha ankrings-
beredskap framme på backen, d.v.s. - man lossar stopparna och manar ut ankarena ur klysen för snabb fällning - om det
behöver 'nödbromsas'. Och si - det behövdes - för på gång in mot sundet - sade det Plopp i ena skorstensröret och den
maskinen dog......medan den andra gick - och majestätiskt svängde m/v LIONEL in mot Hamnholmen.......
Bägge ankarna fälldes omedelbart och den levande maskinen slogs till back.....pappa-lotsen visste ganska precis hur
nära Hamnholmen fick komma, innan det blev grundkänning och lät 'sticka ut' kätting så långt han vågade - innan han
gav order om 'att låsa bromsarna på ankarspelet - och bara hoppas att kättingarna håller....'
Dom höll!
Varjag
-
- Medlem
- Inlägg: 3612
- Blev medlem: 04 sep 2004 14:22
- Ort: Göteborg
Där gäller det att hålla tungan rätt i munnen om man ska våga sig på något sånt.
Jo bogseringsbåtar är ju långsamma det vet man ju. Kolla på när stena bulk skulle lägga ifrån hamnen och då skulle dom ha dragare. Men dom var sena så det hela tog en halvtimma längre än va det va räknat med från början...
Jo bogseringsbåtar är ju långsamma det vet man ju. Kolla på när stena bulk skulle lägga ifrån hamnen och då skulle dom ha dragare. Men dom var sena så det hela tog en halvtimma längre än va det va räknat med från början...
-
- Medlem
- Inlägg: 492
- Blev medlem: 23 maj 2005 13:36
- Ort: Gävle
Jag har för mig att jag läst om någon sorts uppsättning där man lät förbränningsmotorer (diesel?) driva generatorer och sen har elmotorer som driver propellrarna på vanliga ytfartyg. Kan nån med marint kunnig förklara lite mer om detta system? För mina lekmannaöron låter detta som ett smart sätt
att kunna växla håll. Men förlusterna kanske blir för stora?
(rättade stavfel)
att kunna växla håll. Men förlusterna kanske blir för stora?
(rättade stavfel)
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 48101
- Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
- Ort: Australien
Donkeyman - kan säkert lägga ut texten om 'diesel-elektrisk' drift. Inte alls så ovanligt, bl.a. påcocteau skrev:Jag har för mig att jag läst om någon sorts uppsättning där man lät förbränningsmotorer (diesel?) driva generatorer och sen har elmotorer som driver propellrarna på vanliga ytfartyg. Kan nån med marint kunnig förklara lite mer om detta system? För mina lekmannaöron låter detta som ett smart sätt
att kunna växla håll. Men förlusterna kanske blir för stora?
(rättade stavfel)
isbrytare som behöver snabba 'fram-och-backmanövrer'. I US Navy under mellankrigstiden
användes 'turbo-elektrisk' (alltså turbiner i.s.f. dieslar) drift bl.a. på slagskeppen av NEW MEXICO-
klassen och slagkryssarna av LEXINGTON-klassen som senare blev hangarfartyg.....Varjag
-
- Medlem
- Inlägg: 383
- Blev medlem: 04 jan 2006 08:16
- Ort: Skaraborg
-
- Medlem
- Inlägg: 551
- Blev medlem: 15 mar 2005 01:48
- Ort: Uppsala, Sverige
-
- Medlem
- Inlägg: 383
- Blev medlem: 04 jan 2006 08:16
- Ort: Skaraborg
Är det vid en viss storlek som en elmotor blir lättare i förhållande till effekt jämfört med hydraul motor eller vid hög spänning? En 380 volts 10 kw elmotor väger ju 50-100 kg medan en 10 kw hydraul motor bär man lätt i en hand.MoparMadness skrev:Ett hydraulsystem är exempelvis mycket tyngre, större, och oftast dyrare än ett motsvarande elsystem.
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø
Visst använder man hydraulik. Men det är i huvudsak i mindre system. Därför att stora hydraulmotorer är dyra. Dessutom krävs en mängd med rördragning. Plus en massa slabb när det läcker både här och där. Ett hydraulsystem kräver dessutom mer underhåll. Ett elektriskt system är enkelt att bygga upp. Generator, Kontrollsystem, Motor och så lite kabel.
Sedan måste man komma ihåg att dagens generatorer / elmotorer är betydligt mindre och lättare än det som producerades för en del år sedan.......
Men som sagt. Visst finns det hydraulikdrift.
Sedan måste man komma ihåg att dagens generatorer / elmotorer är betydligt mindre och lättare än det som producerades för en del år sedan.......
Men som sagt. Visst finns det hydraulikdrift.
-
- Medlem
- Inlägg: 383
- Blev medlem: 04 jan 2006 08:16
- Ort: Skaraborg
-
- Saknad medlem †
- Inlägg: 3181
- Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
- Ort: Tromsø