Hej
Någon som kan ge lite om propillar till Ubåtar varför vissa har små och andra stora ?
Propellrar
Re: Propellrar
De flesta moderna ubåtar har en stor propeller. Förenklat ger en stor lågvarvig propeller mindre kavitation än flera små,predator skrev:Hej
Någon som kan ge lite om propillar till Ubåtar varför vissa har små och andra stora ?
och ubåten blir tystare.
Äldre ubåtskonstruktioner drev ofta propellern direkt från dieselmotorn, vilket gjorde att man hade högre varvtal
och därmed en mindre propeller. Dessutom hade man en propeller per diesel. Direktkontakten mellan diesel och propeller
gjorde att propellern fungerade som högtalare för dieselns vibrationer ut i vattnet.
Moderna dieselelektriska ubåtar har ingen direkt koppling mellan dieselmotor och propeller, utan framdriften sker
alltid med elmotor (dieselmotorerna laddar batterierna).
Atomubåtar har oftast en reaktor, och en turbin som driver en propeller.
Elmotorn har färre rörliga delar än en diesel, och därför kan man klara sig med en propellermotor (elmotorn går
inte sönder lika ofta eller kräver underhåll som en diesel).
Undantaget från ovanstående är ryska konstruktioner som har haft två eller tre propelleraxlar även under senare tid.
Förmodligen för att haverier har varit vanliga, och man velat ha redundans. Ryska atomubåtar har tex ofta två reaktorer.
/Otto
Rent principiellt är det så att ju större propeller och desto lägre varvtal - desto större verkningsgrad. Små propellrar med högt varvtal (modell gräddvisp) ger alltså sämre verkningsgrad.
MEN det finns ett aber. Skall man bygga en stor propeller med lågt varvtal blir också följden att man behöver antingen en stor och tung växel, alternativt en elmotor eller annan propellermotor eller så behöver man en lågvarvig motor. Vilket alltihop tar plats och har högre vikt (en lågvarvig motor är större och tyngre än en högvarvig). Vilket i sin tur betyder mindre plats för betalande last. Eller plats för färre och mindre bomber om det nu är ett militärt fartyg.
Propellern ingår alltså som en komponent i ett system som består av axlar, växlar, motorer och skrov. Man kan inte se den isolerat. Därför att allt detta skall "lira" ihop och valet av komponenter innebär i slutänden alltid en kompromiss mellan olika önskemål. Låg vikt, stor lastförmåga, hög hastighet, låg bränsleförbrukning, hög effekt, billiga komponenter etc etc etc.
MEN det finns ett aber. Skall man bygga en stor propeller med lågt varvtal blir också följden att man behöver antingen en stor och tung växel, alternativt en elmotor eller annan propellermotor eller så behöver man en lågvarvig motor. Vilket alltihop tar plats och har högre vikt (en lågvarvig motor är större och tyngre än en högvarvig). Vilket i sin tur betyder mindre plats för betalande last. Eller plats för färre och mindre bomber om det nu är ett militärt fartyg.
Propellern ingår alltså som en komponent i ett system som består av axlar, växlar, motorer och skrov. Man kan inte se den isolerat. Därför att allt detta skall "lira" ihop och valet av komponenter innebär i slutänden alltid en kompromiss mellan olika önskemål. Låg vikt, stor lastförmåga, hög hastighet, låg bränsleförbrukning, hög effekt, billiga komponenter etc etc etc.
Ryssarna har byggt små och effektiva reaktorer (tex i Alfa), så det är inte skälet till att man dubblerar.predator skrev:Aha tack för den analysen. Men de e väll så men ryska ubåtar att deras reaktorer e min effktiva än dom västra så man behöver två opch skulle en paja så e det ju det alltid bra att ha en till..
Det är fråga om en kulturskillnad jämfört med "väst". Man planerar för att haverier kommer att inträffa, och att
båten fortfarande ska kunna agera (med reducerad prestanda) i så fall.
En annan typisk rysk egenhet är att ha ett formskrov runt hela båten.
/Otto
När det gäller ubåtar konstruerade efter USS Albacore (1953), kan man nog påstå att kompromissen prioriteratDonkeyman skrev:Propellern ingår alltså som en komponent i ett system som består av axlar, växlar, motorer och skrov. Man kan inte se den isolerat. Därför att allt detta skall "lira" ihop och valet av komponenter innebär i slutänden alltid en kompromiss mellan olika önskemål. Låg vikt, stor lastförmåga, hög hastighet, låg bränsleförbrukning, hög effekt, billiga komponenter etc etc etc.
tyst gång, dvs en axel med stor propeller.
Med det ryska undantaget förstås
Hur är det med lastfartyg nuförtiden? På min tid hade i stort sett alla en axel och 3, eller möjligen 4-bladiga propellrar. Finns det några trender i annan riktning?
/Otto
Formskrov runt hel ubåten? VA menar du med de ?Otto Gaz skrev:Ryssarna har byggt små och effektiva reaktorer (tex i Alfa), så det är inte skälet till att man dubblerar.predator skrev:Aha tack för den analysen. Men de e väll så men ryska ubåtar att deras reaktorer e min effktiva än dom västra så man behöver två opch skulle en paja så e det ju det alltid bra att ha en till..
Det är fråga om en kulturskillnad jämfört med "väst". Man planerar för att haverier kommer att inträffa, och att
båten fortfarande ska kunna agera (med reducerad prestanda) i så fall.
En annan typisk rysk egenhet är att ha ett formskrov runt hela båten.
/Otto
BAE har ett förslag på framtida ubåt med externa svängbara "propellerhus" som fungerar som en vattenjet sägs därmed minska behovet av roderytor och öka manöverförmågan. (Har också en något annorlunda sonardesign)
http://www.royal-navy.mod.uk/server/show/nav.2554
Mvh, Sören
http://www.royal-navy.mod.uk/server/show/nav.2554
Mvh, Sören
Europeiska och amerikanska ubåtstyper har i allmänhet endast formskrov i för/akter och på ovansidan.predator skrev:
Formskrov runt hel ubåten? VA menar du med de ?
Sett framifrån är skrovet är alltså i stort sett cylindriskt, förutom däck/torn.
Här är en bild på en Ohio tex, som visar var formskrovet slutar (där mannen med vid handske håller handen)
Nedåt är det alltså tryckskrovet man ser:
Ryska ubåtar som tex Oscarklassen har formkrov runt hela båten, i Oscarfallet är missilerna placerade mellan
tryck och formskrov.
Båten är alltså inte cylindrisk till formen, vilket kan ses här:
/Otto
Britterna verkar ligga långt framme när det gäller propellerteknologi. Redan i början av 80-talet hade man skS.Jonsson skrev:BAE har ett förslag på framtida ubåt med externa svängbara "propellerhus" som fungerar som en vattenjet sägs därmed minska behovet av roderytor och öka manöverförmågan. (Har också en något annorlunda sonardesign)
http://www.royal-navy.mod.uk/server/show/nav.2554
Mvh, Sören
pumpjet på Trafalgarklassen.
/Otto
Där ser man, dom kan dom. Lite OT, men HMS Torbay (Trafalgarklass) var uppe i quizen för ett tag sen. Ny signaturanpassning:
http://www.thenews.co.uk/ViewArticle2.a ... ID=1391531
Mvh, Sören
http://www.thenews.co.uk/ViewArticle2.a ... ID=1391531
Mvh, Sören
Oj, oj, oj......Otto Gaz skrev:Hur är det med lastfartyg nuförtiden? På min tid hade i stort sett alla en axel och 3, eller möjligen 4-bladiga propellrar. Finns det några trender i annan riktning?/Otto
Det har varit en våldsam för att inte säga ofattbar utveckling. I dag är arrangemangen väldigt olika för olika typer av fartyg. Propellertekniken är en vetenskap av stora dimensioner. Och en vanlig enkel generalist som jag klarar inte längre att hänga med. Trots att jag har en hel del med litteratur om sådant i mitt arkiv. Men skall man förenkla så kan man rent principiellt säga att man gått mot fler blad och helt andra former på bladen.
Men i slutänden är det som är avgörande hur hela systemet utformas. En propeller är en del av ett större system.
Bildligt talat kan man säga också :Donkeyman skrev: Propellertekniken är en vetenskap av stora dimensioner.
http://www.marinetalk.com/articles-mari ... 841IN.html