Datorn i månlandaren

[Bulldog]

http://www.redzero.demon.co.uk/moonhoax/Computers.htm

[När konsekvenserna för fel blir stora och behoven av beräkningskraft
är små, är det listigt att använda beprövad teknologi. Rymdfärjan använder tex
Motorola 6800 för "avfyrningsdatorn". En viktig anledning till detta är att andra
redan hittat eventuella fel i kretsen. De som någon gång studerat digitalteknik, är
nog bekanta med 6800.

En kollega med ett förflutet på NASA och General Electric, berätttade att programmet
för att skjuta upp en rymdfärja är ungefär 4000 rader kod. NASA brukar räkna med
ungefär ett programmeringsfel per 100 rader kod... Ytterligare ett skäl till varför
astronauter ska ha bra betalt.

/Otto

Jag kan nada om datorer men jag har för mig att för ca 10 år sen fanns nåt som hette matteprocessor. Sen kom 486:an och var inte det en 386+matteprocessor ihopbyggt på nåt sätt. Har sedan för mig att pentium var 2 st 486 ihopbyggda. Är det så? och är i så fall dagen processorer en massa ihoplödda 386 eller är jag helt ut och cyklar.
Kommer dessutom ihåg en film som hette spacecowboys eller nåt sånt. När Clint Eastwood ser cockpit på en rymdfärja så säger han "Ser ut som en tidigt b-52"

[Ori]

Jag kan nada om datorer men jag har för mig att för ca 10 år sen fanns nåt som hette matteprocessor. Sen kom 486:an och var inte det en 386+matteprocessor ihopbyggt på nåt sätt. Har sedan för mig att pentium var 2 st 486 ihopbyggda. Är det så? och är i så fall dagen processorer en massa ihoplödda 386 eller är jag helt ut och cyklar.

Inte helt ute & cyklar, men en sparkcykel ligger nog nära till hands...

Till 80386-processorn fanns det separata matteprocessor, tror inte att det fanns någon variant med inbyggd.
80486 fanns i olika varianter, med och utan matte-processor, men den var betydligt mer än en 386'a med matteprocessor.
Pentium / 80586 har alltid en matteprocessor inbyggd, samt diverse multimedia-stöd, men är återigen betydligt kraftfullare
än 486'an och definivt inte 2 st på samma chip.

Både Intel & AMD har dubbelkärne-processor idag, men det är definivt inte så enkelt som en massa 386'or på samma chip.
Själva processor-arkitekturen skiljer sig väldigt mycket, med diverse hjälpmedel för att exekvera maskinkoden mycket
mer effektivt än 386'or någonsin kunde. Dessutom finns det många funktioner inbyggda som antingen inte fanns överhuvudtaget
eller bara som externa kretsar till 386'or, minneshanterare, cache-minnen, bryggor osv. 386'an kan sägas vara anfader till
dagens processor snarare än byggsten i dom.

--
Jörgen

[Bulldog]

http://www.redzero.demon.co.uk/moonhoax/Computers.htm

It doesn't take much computational power to plot a course to the moon. Ok, maybe you or we couldn't do it, but we're talking Newtonian physics here that can be done on the back of an envelope by any physicists worth their salt.

One of the most commonly quoted 'facts' quoted about 60s technology is that "the modern washing machine has more computational power than the first lander." This is a questionable fact, but it hardly matters. It's amazing what you can achieve with primitive computers if you're not worried about fancy user interfaces. Also, most of what had to be computed in the Apollo missions could be done on Earth and radioed up. Everything didn't have to be carried on board.

Men om vi tänker att all kontakt bröts med Jorden (Strömavbrott i Houston ) Hade de då datakraft att själva ta sig tillbaka, och vad är mest kritiskt? att lämna banan runt månen eller att träffa jorden i rätt vinkel. Sen uppstår iofs problem med att de kanske landar mitt i en storm och ingen vet om var de skall leta.

[Ja77]

Jag skulle gissa att de hadde reservagregat i Houston. De mes kritiska är inträdesvinklen i atmosfären, flyger du fel från månen har du tid att korigera det. Senare kan man säkert följa kapslens nerfärd med radar så man kan grovt beräkna var den kommer att landa.

[Stefan]

Vidare, alla dåtidens astronauter var uttagna bland militära provflygare, föregången av en framgångsrik karriär som ledande militär jetflygare.

De hade alltså allihopa en helt enorm rutin på att klara av oväntade situationer där saker och ting går fel i fel ögonblick, ta snabba intuiva beslut (vid behov backade av blixtsnabba kalkyler!) - och att hitta användbara lösningar även där det inte fanns någon enkel lösning.

EDIT. Detta är också en del av förklaringen varför de var oftast män väl inne i fyrtioårsåldern. Reflexerna var inte lika snappa som på 20-åringar, men så hade de istället en alldeles enorm rutin - och en rätt solid teoretisk kunskap, inte minst matematik och praktiskt i huvudet-beräkningsteknik.

Jag skulle tro de hade haft en hyfsat chans att ändå landa rätt.