Omröstningen 1980
Linje 1: 18,9
Linje 2: 39,1
Linje 3: 38,7
Blank: 3,9
Nu var jag liten när dom gjorde kärnkraftomröstningen 1980 och såvitt vad jag känner till så kom inte föräldrarna ihåg hur dom röstade. Redan då fanns det kärnkraft i Sverige och man kom överens om att bevara kärnkraften till 2010, numera har man hört folk säga att dom är oroliga över utgången kommer att bli. En debattartikel i UNT för ett par år sedan så skrev en man att han var mot kärnkraften 1980, men nu har han bytt sida. Han hävdar att dels kostar det pengar att bidra de andra energibesörjande aspekterna som vindkraft och biobränsle för att motsvara det som produceras av kärnkraften och dels så kostar det också att avveckla kärnkraften.Från NAD
ENERGI FÖR SVERIGE HISTORIK Energi för Sverige bildades den 18 december 1979 som kampanjorganisation för linje 1, i kärnkraftsfolkomröstningen mars 1980. 1975 hade riksdagen fattat beslut om att 13 kärnkraftsaggregat skulle uppföras fram till 1985, men att energipolitiken skulle prövas igen inom en 3-års period. Våren 1979 hade denna siffra ändrats till 12 reaktorer 1990. Den 4 april 1979 fattades beslut om folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Folkomröstningen om kärnkraften var den fjärde folkomröstningen i modern tid. Folkomröstningen ägde rum den 23 mars 1980. Linje 1, representerat av Energi för Sverige med Per Unckel som kampanjledare, stod för användande av befintliga kärnkraftsaggregat, linje 2 för användning av kärnkraftsaggregaten med en framtida avveckling och linje 3 stod för en avveckling av kärnkraften på 10 år. Initiativet till Energi för Sverige togs av Moderata samlingspartiet, men syftet var att verka fritt från politiska bindningar. Riksorganisationen Energi för Sverige utgjordes av en sammanslutning av förbund som hade ett verksamhetsområde som omfattade en riksdagsvalkrets. Förbunden utgjorde i sin tur en sammanslutning av lokala kommittéer. I folkomröstningen fick linje 1 stöd av 18,9% av de röstande. Linje 1 och linje 2 stöddes av tillsammans 58%, medan linje 3 fick 38,7% av rösterna. Att Energi för Sverige skulle upplösas efter folkomröstningen och senast den 1 november 1980 var inskrivet i stadgarna och vid riksstämman den 20 oktober 1980, som bestod av ordförandena i förbunden, upplöstes organisationen. ARKIVET Arkivet spänner mellan 1979 och 1980 med tyngdpunkt på 1980. Det omfattar c:a 1,5 hyllmeter om 27 volymer. I arkivet finns protokoll från bland annat styrelsemöten och från stämman 20 oktober 1980 då Energi för Sverige upplöstes. Vidare finns pressmeddelanden, korrespondens, handlingar från lokalkommittéerna och kampanjmaterial som till exempel småtryck och dekaler samt handlingar rörande kampanjer och informationsmöten. TILLGÄNGLIGHET Arkivet utgör en gåva(Dnr 1981 999/J) till Riksarkivet och är fritt tillgängligt för forskning. HÄNVISNINGAR Arkiv från lokalkommittéer: Landsarkivet i Visby: Kärnkraftsomröstningen 1980. Linje 1:s arkiv Dalarnas folkrörelsearkiv: Energi för Sverige EFS Dalaförbundet linje 1 Folkrörelsernas arkiv i Gävleborgs län: Energi för Sverige i Hofors-Torsåker Kronobergsarkivet för folkrörelse- och lokalhistoria: Energi för Sveriges linje 1 Kronobergsförbundet Folkrörelsernas arkiv i Göteborg/Stadsarkivet: Energi för Sverige, Göteborgsförbundet (Linje 1 i kärnkraftsomröstningne 1980) Skaraborgs läns folkrörelsearkiv Energi för Sverige Skaraborgsförbundet Linje 1
Läste en gång i en elbroschyr om att en låda med kol skulle vara tre gånger så stort som själva Stadshuset i Stockholm för att motsvara vad kärnkraften producerar under ett år. Visserligen har vi vattenkraft, biobränsle, naturgas(på ett par ställen), vindkraft och eventuellt också utvinna energi ifrån avfall. Samtidigt så kärnkraften så pass säkert idag så det lönar nog att låta den vara kvar.
Det har visst varit ett känslig ämne och under 1970-talet så förekom en del diskussioner om kärnkraften i Sverige som nedanstående citat är hämtat ifrån. Det är bl a om olika säkerhetsfrågor och som finns i Riksarkivet och som varade fram till slutet av 1970-talet.
[
Ett alternativ är att eventuellt bygga ut vindkraften, men det skulle nog störa ganska så mycket. Sedan är en frågan om att exempelvis bygga ut våg- och solenergin i Sverige. Det finns några provanläggningar runtom i Sverige som bedriver detta och det betyder att vi måste prova ut nya möjligheter att utvinna energi från andra bränslefaktorer om kärnkraften skulle försvinna helt efter 2010. Det kostar ju förstås en hel pengar.b]Från NAD[/b]
Innehåll: Inledning Volymförteckning Delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor ("Kärnsäkforsk") Inledning Genom beslut den 27 oktober 1972 meddelade Kungl. Maj:t föreskrifter rörande ett särskilt program för kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor. I beslutet angavs att programmet skulle genomföras under en tid av högst fyra år med början den 1 januari 1973 och avse forskning och utveckling av betydelse för bedömning av kraftreaktorers, främst lättvattenreaktorers, säkerhet och inverkan på miljön såvitt avsågs radioaktivt utsläpp. Programmet skulle inte omfatta frågor om behandling och förvaring av högaktivt radioaktivt avfall. Den närmare inriktningen och omfattningen av programmet skulle fastställas av ett särskilt organ, delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor ("Kärnsäkforsk"). Den del av programmet som avsåg forskning och utveckling rörande kraftreaktorers säkerhet överfördes i enlighet med riksdagens beslut fr.o.m. 1 januari 1976 till statens kärnkraftsinspektion (prop. 1975:30 bil 1 sid 464, näringsutskottet 1975:30 sid sid 73, riksdagens skrivelse 1975:202). Vidare övertog kärnkraftsinspektionen ansvaret för den del av programmet som avsåg kärnkraftsreaktorers säkerhet och hantering av radioaktivt avfall. Vissa övriga uppgifter överfördes till nämnden för energiproduktionsforskning, statens strålskyddsinstitut och programrådet för radioaktivt avfall. I de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna av den 27 oktober 1972 skulle kostnaderna för delegationen bestridas från trettonde huvudtitelns kommittéanslag. Några räkenskaper ingår därför ej i delegationens arkiv. Augusti 1978 Eric Johansson
Men vilka möjligheter finns att ersätta kärnkraften?
Stefan
