TV-tips: Svensk varvshistoria

[Gutekrigaren]

Ikväll på SVT2, kl 2000, sänds en entimmesdokumentär om svenska varv, med tonvikt på Göteborg. Historien 1798-2010 skall det handla om.

Mvh Petter

[Hexmaster]

Hajade till när jag såg att det var Wechselmann som låg bakom, förväntade mig en tendentiös beskrivning, men så farligt var det inte. Fick tyvärr inte sett hela, men det går i repris åtminstone en gång.

[Donkeyman]

I grunden tyckte jag det var ett trevligt program. Men det var knappast förvånande att Wechselmann hade valt att i huvudsak skildra dem som jobbade på varven. Och varvsarbete är ett hårt, slitsamt och farligt jobb. Något som hon nästan frossade i. Men allt industriarbete hade dåliga arbetsvillkor för 50 år sedan. Det var sannerligen inte bara på varven. Jag tycker att man brukade allt för mycket tid på den saken, det kan ju inte ha varit nyheter för någon.

Man kan konstatera att hela programmet handlade om nybyggnad. Reparation nämndes knappt. Och man bara antydde den enorma ekonomiska betydelse som varvsverksamheten hade. Där hade det varit på sin plats att fördjupa sig. Det fanns ju också en gigantisk industri som tillverkade fartygsutrustning. En industri som också har blivit kraftigt reducerad sedan nedläggninen av de stora nybyggnadsvarven. Dessutom borde hon ha fördjupat sig i vad det egentligen var som gjorde att varven lades ned. Detta trots tung subventionering under slutskedet.

Man valde den enklaste förklaringen: Svenska arbetare blev dyra. I stället valde rederierna att bygga i Japan där billiga arbetare stod till buds. Sedan blev Japsen för dyra och man började i Korea. Men nu flyttar man i stället till Kina. Och visst ligger det en hel del i det men det är samtidigt långt ifrån hela sanningen. Beviset är att det än i dag finns nybyggnadsvarv även i högkostnadsländer. Varv som överlever.

Som jag ser saken var de Svenska varven världsledande teknologiskt på 20- och 30-talet. Då hade man de modernaste produktionsmetoderna och den största effektiviteten. Efter kriget gick det att sälja hur mycket båtar som helst. Det var bara att köra vidare på den inslagna vägen. Men när man byggde upp ny varvsindustri i andra länder (läs Japan) studerade man de Svenska varven och förbättrade det man sett. Och på 70-talet var Japsen mer effektiva än vad vi var. En viktig faktor var att de byggde långa serier av fartyg på ett helt annat sätt än vad vi gjorde. Något som givetvis påverkade priserna högst avsevärt.

Felinvestering hade också med saken att göra. På slutet inriktade sig flera Svenska varv ensidigt på produktion av tankers. Stora tankers. Problemet var bara att man hade fel timing. Man var för sent ute. När man hade investerat färdigt i t.ex. Uddevalla och på Kockums så var tankmarknaden mättad. Uddevallavarvets utbyggnad måste vara en klassisk industriflopp. Gigantiska investeringar i farleder, bockkran, plåthallar och jag vet inte vad. Och så byggde man 1 (en) jättetanker. Men den var desto större. "Nanny" var en tid världens största fartyg.

Men varven fortsatte att bygga fartyg på spekulation. Fartyg som det visade sig vara omöjligt att sälja. Svenska staten gick in och köpte en mängd med fartyg som drevs med stora förluster. Rederi AB Zenit (=Svenska staten) var en gång i tiden världens största tankredare. Och pengarna rann ut i stora floder. När man så lade ned varven och byggde bilfabriker i stället så visade det sig att när de fabrikerna var färdiga drabbades bilindustrin av kris. Och så lades också de fabrikerna ned.

Göteborgsvarven byggde även annat än tankbåtar. Men här kom problematiken med små serier. Varje bygge var individuellt, som mest gjorde man ett par, tre systerbåtar. Medan Japsen hade standardkonstruktioner som pumpades ut i dussintal. Och den konkurrensen blev för tung.

Det hade varit mer intressant att få se ett program som behandlade de ekonomiska sammanhangen kring varvsnedläggningarna. Sociala reportage från industrimiljö har redan producerats i högvis.

[tryggve]

...Beviset är att det än i dag finns nybyggnadsvarv även i högkostnadsländer. Varv som överlever.

Finland har väl fortfarande en hyggligt kraftig nybyggnadsverksamhet? I Norge bygger man väl ffa oljeplattformar.

[FredH]

Beviset är att det än i dag finns nybyggnadsvarv även i högkostnadsländer. Varv som överlever.

Felinvestering hade också med saken att göra. På slutet inriktade sig flera Svenska varv ensidigt på produktion av tankers. Stora tankers. Problemet var bara att man hade fel timing. Man var för sent ute. När man hade investerat färdigt i t.ex. Uddevalla och på Kockums så var tankmarknaden mättad. Uddevallavarvets utbyggnad måste vara en klassisk industriflopp. Gigantiska investeringar i farleder, bockkran, plåthallar och jag vet inte vad. Och så byggde man 1 (en) jättetanker. Men den var desto större. "Nanny" var en tid världens största fartyg.

Tack vare att rederierna som var ägare till varven beställde stora tankfartyg.

Alla varv som överlevde kriserna på -70 och -80 talet levde på statsbidrag, subventioner. Varven i Japan byggdes upp med statsbidrag, lika väl varven i Korea och nu i Kina. Även idag ger de flesta länder subventioner till sin varvsnäring, ofta i form av garantier och valutasäkring.

Kockums byggde flertalet fartyg i början av 80-talet som var av annan sort, en serie till Wallenius och ett par fartyg till ACL.

När varven började krisa och Svenska Varv tog över fick de ett stort problem som de inte kunde hantera. Att prioritera vilka varv som skulle överleva. Av alla varv kanske två kunnat överleva om de kraftsammlat i tid. Men staten ville inte medverka till att ta beslut om att t.ex. Uddevalla skulle läggas ned. Så i brist på tuffa beslut självdog alla varv.

Det varv som hade bäst potential i början av 80-talet tillsammans med Kockums var Eriksberg. Detta då Eriksberg hade fartyg i sin portfölj som kom att vara eftertraktade på 80-talet, nämligen mindre produkttankers.

[Hexmaster]

Jag såg som sagt inte hela, men man fick ett intryck av att säkerheten förbättrades strax innan det hela började ta slut - och då ligger ju den slutsatsen mycket nära till hands, att det ena är orsak till det andra, och att vi alltså kan skylla på daltande fackföreningar att varvsindustrin gick i putten. Vilket alltså inte är sant.

[Donkeyman]

Tack vare att rederierna som var ägare till varven beställde stora tankfartyg.

Visst men det var ju så att efter Suezkanalens stängning uppstod en våldsam boom på tankmarknaden. Eller snarare i det stora segmentet. Den som satt på nybyggda supertankers betalade båtarna på en rundresa. Och sådana som Saléns, Reksten och Onassis tjänade ofattligt stora pengar. Men i princip var enda redare som fanns på detta klotet ville också tjäna grova pengar. Så man beställde supertankers. Och varven ställde om sin produktion till just supertankers. Jag minns vid en punkt på 70-talet när det fanns tankbåtar i beställning så det motsvarade tre eller fyra gånger behovet.

Alla varv som överlevde kriserna på -70 och -80 talet levde på statsbidrag, subventioner. Varven i Japan byggdes upp med statsbidrag, lika väl varven i Korea och nu i Kina. Även idag ger de flesta länder subventioner till sin varvsnäring, ofta i form av garantier och valutasäkring.

När varven började krisa och Svenska Varv tog över fick de ett stort problem som de inte kunde hantera. Att prioritera vilka varv som skulle överleva. Av alla varv kanske två kunnat överleva om de kraftsammlat i tid. Men staten ville inte medverka till att ta beslut om att t.ex. Uddevalla skulle läggas ned. Så i brist på tuffa beslut självdog alla varv.

Inget tvivel om detta. Men skillnaden var att investeringarna i Japan och i Korea låg rätt i tiden. När det blev efterfrågan hade de anläggningarna färdiga. Hade investeringarna i Sverige skett fem år tidigare skulle varven ha tjänat grova pengar under ett antal år - och kanske haft möjlighet att ställa om produktionen till något annat när tankboomen upphörde.

Så skall man också minnas att under "guldåren" levde både varvs- och sjöfartsnärinen utan några som helst subventioner. Det var inte förrän på slutet som den stora karusellen med subventioner och bidrag satte fart. Det vill säga när konkurrenterna hade skaffat sig ett stort försprång. Jag minns att det var någon debattör på den tiden som påstod att det billigaste hade varit att ge en mille till varje varvsarbetare och så slå igen allt sammans.

Det varv som hade bäst potential i början av 80-talet tillsammans med Kockums var Eriksberg. Detta då Eriksberg hade fartyg i sin portfölj som kom att vara eftertraktade på 80-talet, nämligen mindre produkttankers.

Det tror jag också. Men en sak som Wechselmann avstod från att nämna i sin film var att på 70-talet kom Polen som en högst substantiell konkurrent till de Svenska varven. Och de arbetade just i det segmentet som Svenskarna av tradition hade varit bra på. Och Polen som konkurrent kan inte jämföras med Japan därför att Polen inte hade "high-tech", det man hade var kvalificerad och billig arbetskraft. Japsen däremot hade på den tiden världens modernaste varvsindustri.

Så jag tycker fortfarande att Wechselmann borde ha konsentrerat sig på de här resonemangen i stället för att göra ett socialt reportage.

[Gutekrigaren]

För mig som inte var särskilt insatt i historien var det mycket intressant, jag lärde mig en del som jag inte vetat och gillade framför allt bilderna.

Mvh Petter

[FredH]

Tack vare att rederierna som var ägare till varven beställde stora tankfartyg.

Visst men det var ju så att efter Suezkanalens stängning uppstod en våldsam boom på tankmarknaden. Eller snarare i det stora segmentet. Den som satt på nybyggda supertankers betalade båtarna på en rundresa. Och sådana som Saléns, Reksten och Onassis tjänade ofattligt stora pengar. Men i princip var enda redare som fanns på detta klotet ville också tjäna grova pengar. Så man beställde supertankers. Och varven ställde om sin produktion till just supertankers. Jag minns vid en punkt på 70-talet när det fanns tankbåtar i beställning så det motsvarade tre eller fyra gånger behovet.

......

Så jag tycker fortfarande att Wechselmann borde ha konsentrerat sig på de här resonemangen i stället för att göra ett socialt reportage.

Visst hade Wechselman kunnat göra en betydligt hårdare dokumentär än det snälla sociala reportage hon nu gjort. Fast det är inte hennes stil, då skulle någon annan gjort den.

Vill man ha stor komik så plockar man ur filmarkivet på skolan fram den film som gjordes 1973 alt 74 av Salén och Kockums. I samma veva hade Salén beställt en stor serie med stora tankfartyg, den andra serien på kort tid. vD för Saléns tankrederi förklarar hur mycket pengar de skulle tjäna på fartygen. Men i samma veva som de första levererades stört dök hela marknaden och de gick oanvända till uppläggning.
Men visst det skall kommas ihåg att den första serien de beställde gick otroligt bra, det var den andra serien som inte han komma ut i tid. Men trots det överlevde Salén gott och väl nästan tio år till och då var det främst andra orsaker som drog ned dem.

Att varven dog ut berodde inte bara på att vi fick skiftande lönsamhet i varven utan också att samtliga stora svenska rederier vid denna tidpunkt hade stora problem. Saléns, Broströms och Johnson kämpade stort med lönsamhet och reade ut varven till staten. Bara för att slippa sätta dem i konkurs. Enda kvarvarande storrederi Wallenius tvingades över till Japanskavarv av den japanska fordonsindustrin, som nu börjat blomstra.

Men visst fram till 70-talet klarade sig svenska rederier och varv utan hjälp från staten. Då var också ansvarigt departement Näringsdepartementet, som vilken annan näring som helst. Sedan skiftade detta över till Kommunikationsdepartementet av någon konstig anledning. De å sin sida hade ingen koll på sjöfart, möjligen sveriges största kvaravarande rederi, Vägverket då. Det var också då som den styvmoderliga behandlingen av sjöfartsstödet startade, samt diverse flagglagar infördes, vilket sköt näringen i sank än mer. Men det är en helt annan historia.

[Belisarius]

Bara en lös fråga.. varför finns nybyggnadsvarv kvar i både Finland och Danmark?

[CvD]

Bara en lös fråga.. varför finns nybyggnadsvarv kvar i både Finland och Danmark?

De finska varven specialiserade sig på på isbrytande fartyg, kryssningsfartyg och LNG-fartyg som det var mindre konkurrens om, särskilt ifrån de billigare länderna i Asien.
De danska drevs/drivs av A.P. Møller-Mærsk Gruppen som är ett av Danmarks största (om inte den största) företagsgrupper och man kan väl anta att Möllergruppen skötte sina kort bättre än svenska staten.

/CvD

[CvD]

Lite OT Vid bygget av Oden hade Götavarvet en bitter patentstrid med finska Wärtsilä, rörande skrovformen. Wärtsila hävdade att Götavarvet hade använt deras speciella skrovform, men dom förlorade i domstolen.

Är inte Oden dessutom det sista "stora" fartyget som byggts i Sverige. Räknar inte in Öresundsvarvets(?) skrovbyggen på norska varvs räkning.

/CvD

[FredH]

Lite OT Vid bygget av Oden hade Götavarvet en bitter patentstrid med finska Wärtsilä, rörande skrovformen. Wärtsila hävdade att Götavarvet hade använt deras speciella skrovform, men dom förlorade i domstolen.

Är inte Oden dessutom det sista "stora" fartyget som byggts i Sverige. Räknar inte in Öresundsvarvets(?) skrovbyggen på norska varvs räkning.

/CvD

Uddevalla levererade sitt sista fartyg 1986, sedan packades varvet ihop och skickades till Polen och utgjorde grunden för ett nytt stort varv där.
Oden kom ut från Arendalsvarvet 1989 och var dess "senaste" fartyg. Ro-ro fartyget Baltic Bright levererades från Karlskronavarvet 1996 och är det "senaste" handelsfartyget från ett varv i Sverige.

/Fredrik

[Belisarius]

Bara en lös fråga.. varför finns nybyggnadsvarv kvar i både Finland och Danmark?

De finska varven specialiserade sig på på isbrytande fartyg, kryssningsfartyg och LNG-fartyg som det var mindre konkurrens om, särskilt ifrån de billigare länderna i Asien.
De danska drevs/drivs av A.P. Møller-Mærsk Gruppen som är ett av Danmarks största (om inte den största) företagsgrupper och man kan väl anta att Möllergruppen skötte sina kort bättre än svenska staten.

/CvD

Tax, det var precis det jag undrade.

[CvD]

Kan väl tillägga att Möller-Maersk-gruppen dessutom driver rederier, bla inom tanker och container.
Om jag inte minns fel är deras containerrederi världens största. Då dom brukar bygga sina fartyg på Odensevarvet, vilket dom äger, så håller dom mao den danska varsvindustrin uppe.

/CvD