Betalning för telefonsamtal i början av 1900-talet?

Diskussioner kring teknikens utveckling genom tiderna och dess inverkan på vår historia.
Användarvisningsbild
Leprazy
Medlem
Inlägg: 663
Blev medlem: 01 jan 2003 18:16

Betalning för telefonsamtal i början av 1900-talet?

Inlägg av Leprazy » 22 okt 2005 21:26

Kan någon ge mig ett svar på denna fråga så jag kan somna om kvällarna :)

Hur betalade man för samtalen i början av 1900-talet? Den som satt vid telefonväxeln kan ju inte ha suttit med tidtagar ur och gjort en faktura för varje samtal?

Användarvisningsbild
Donkeyman
Saknad medlem †
Inlägg: 3181
Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman » 23 okt 2005 03:38

Men någon form av tidtagning måste det ha varit. Jag minns mycket väl min barndom (50-tal). På den tiden var det nämligen manuell uppkoppling av rikssamtal till många områden. När modern ringde till sina systrar i Tornedalen beställde hon samtalet av en telefonist. Det tog ofta ett par timmar innan det var klart. Och då ringde man upp från Televerket och meddelade: "Klart Karungi".... Samma var förfarandet när vi skulle ringa hem till faderns släkt ute i skärgården.

Men poängen var att under samtalets gång bröt med jämna mellanrum en stämma in och meddelade: "En period", "Två perioder" etc..... Alltså måste tiden ha tagits på något sätt. Men hur det gick till i praktiken anar jag inte.

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 23 okt 2005 05:20

Donkeyman skrev:Men någon form av tidtagning måste det ha varit. Jag minns mycket väl min barndom (50-tal). På den tiden var det nämligen manuell uppkoppling av rikssamtal till många områden. När modern ringde till sina systrar i Tornedalen beställde hon samtalet av en telefonist. Det tog ofta ett par timmar innan det var klart. Och då ringde man upp från Televerket och meddelade: "Klart Karungi".... Samma var förfarandet när vi skulle ringa hem till faderns släkt ute i skärgården.

Men poängen var att under samtalets gång bröt med jämna mellanrum en stämma in och meddelade: "En period", "Två perioder" etc..... Alltså måste tiden ha tagits på något sätt. Men hur det gick till i praktiken anar jag inte.
Jovisst - det var 'perioder' som gällde. Tror...en period var 2 minuter.(?) Damen i telefonväxeln 'höll tiden' - gissningsvis med stoppur eller i skallen(?). Om man 'pratade över' perioden - betalade man for hela nästa period o.s.v. Det gick även att förutbeställa t.ex. två perioder- då varskoddes man när tiden löpte ut..hojtade 'ja adjö då' och lade på luren.

Varjag

Användarvisningsbild
Hexmaster
Medlem
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 jun 2004 17:41
Ort: Tjörn

Inlägg av Hexmaster » 23 okt 2005 12:09

varjag skrev:Damen i telefonväxeln 'höll tiden' - gissningsvis med stoppur eller i skallen(?).
:) Lämnandes fältet fritt för "special-tariffer"; stilige licentiaten får lite längre perioder, läskige slaktarn avsevärt kortare etc.

Hur som helst, enligt den här intressanta sidan, som även tar upp en del annat, var det 3 minuter per period som gällde:
Rikssamtal beställde man, t ex "Kan jag få Lasarettet i Jönköping" och sen satt man och väntade till det ringde två signaler - två signaler betydde alltid riks, lokalsamtal var bara en - och telefonisten sa "Klart Jönköping" och så blev det ett samtal. När 3 minuter gått hörde man telefonisten säga "en period” i luren, och när 6 minuter hade gått sa hon "två perioder”. Det kunde man tolka ungefär som så, att "nu har Du pratat länge, har Du verkligen råd med det”. Klockan 9 på kvällen stängde man och på söndagarna gick det att ringa bara vissa timmar.
http://www.vrigstadshembygdsforening.se/index.php?l=el

Användarvisningsbild
Leprazy
Medlem
Inlägg: 663
Blev medlem: 01 jan 2003 18:16

Inlägg av Leprazy » 24 okt 2005 09:00

Tack så mycket för informationen, har dock en till fråga. Kan det verkligen ha skett manullt, tidtagningen alltså, måste ju ha varit ett enormt jobb att hålla reda på alla som ringde!

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11750
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 24 okt 2005 13:36

Ett tips är också Rikard Skårfors rapport kring uppköp av telefonbolag kring förra sekelskiftet, man kan använda hans uppsats antingen direkt eller indirekt koll på priser.

http://www.diva-portal.org/diva/getDocu ... lltext.pdf

Stefan

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 27 okt 2005 12:35

Hexmaster skrev:
varjag skrev:Damen i telefonväxeln 'höll tiden' - gissningsvis med stoppur eller i skallen(?).
:) Lämnandes fältet fritt för "special-tariffer"; stilige licentiaten får lite längre perioder, läskige slaktarn avsevärt kortare etc.

Hur som helst, enligt den här intressanta sidan, som även tar upp en del annat, var det 3 minuter per period som gällde:
Rikssamtal beställde man, t ex "Kan jag få Lasarettet i Jönköping" och sen satt man och väntade till det ringde två signaler - två signaler betydde alltid riks, lokalsamtal var bara en - och telefonisten sa "Klart Jönköping" och så blev det ett samtal. När 3 minuter gått hörde man telefonisten säga "en period” i luren, och när 6 minuter hade gått sa hon "två perioder”. Det kunde man tolka ungefär som så, att "nu har Du pratat länge, har Du verkligen råd med det”. Klockan 9 på kvällen stängde man och på söndagarna gick det att ringa bara vissa timmar.
http://www.vrigstadshembygdsforening.se/index.php?l=el
Jag står rättad här - 'perioderna' var 3 minuter. Men att jäntorna i telefonväxeln
inbland 'vidgade eller snörpte latituder' för 'kända föremål' är ställt utom tvivel. Dom var människor dom också - och glöm aldrig, att dom satt inne med mycket 'bygdeskvaller'....Varjag

Användarvisningsbild
Solkungen
Medlem
Inlägg: 648
Blev medlem: 27 okt 2003 22:24
Ort: Hedemora

Inlägg av Solkungen » 19 apr 2006 23:47

Perioden var markerades som en elektrisk hörbar puls, troligen ställde telefonisterna in pulsgivaren manuellt vid koppling av samtalet, medan registreringen av pulser sköttes av ett instrument.


Under 80 och 90-talet var periodpriset 23 öre, men tiden mellan periodernapulserna varierade med taxan.
Någon egentlig uppkopplingsavgiften fanns inte innan AXE-systemet. Men man blev debiterad från start med en period, MEN den kunde man tala för. Så många kortare samtal kostade endast en period.

Användarvisningsbild
Donkeyman
Saknad medlem †
Inlägg: 3181
Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman » 20 apr 2006 07:48

Dessutom kostade lokalsamtal bara en period - oavsett hur långa de var. Utan begränsning. Så länge abbonenterna hörde till samma växel.

Något som väl också var ganska förståeligt. Det som var bristvara var ju trådar i riksnätet. Långt in på 50-talet hade till exempel Blidö bara 1 (en) linje till omvärlden. Vilket gjorde att om linjen var upptagen så fick nästa som ville ringde Riks vänta. Medan varje abbonent hade en egen linje in till telefonväxeln så det var fullt möjligt att samtidigt ha en mängd lokalsamtal i gång.

Abbonenter som bodde avsides kunde dock dela på linje. Sålunda hade min moster Karungi 93A. På samma linje fanns också B och C. När denna linje var upptagen fick de andra vänta på att linjen blev ledig om de ville ringa. När växeln ringde upp skiljde man det hela genom att växeln gav olika ringsignal. Till A: Riiiiiiiing - - - Riiiiiiiiiing - - - Riiiiiiiiiing. Till B: Riiiiing, Riiiiiing - - - Riiiiiing, Riiiiiiing - - - Riiiiiiiing, Riiiiiiiiing etc. Men om A ville tjuvlyssna på B:s samtal var det bara att lyfta på luren......

Som alla förstår innebar införingen av automatiska växlar en massiv uppsägning av kvinnlig arbetskraft över hela landet. I Norge fanns det faktiskt politiska partier som ansåg att man inte skulle automatisera just för att behålla arbetsplatser ute på landsbygden.......

S.Jonsson
Medlem
Inlägg: 489
Blev medlem: 24 aug 2005 08:08
Ort: Stockholm

Inlägg av S.Jonsson » 20 apr 2006 10:51

Donkeyman skrev:Som alla förstår innebar införingen av automatiska växlar en massiv uppsägning av kvinnlig arbetskraft över hela landet. I Norge fanns det faktiskt politiska partier som ansåg att man inte skulle automatisera just för att behålla arbetsplatser ute på landsbygden.......
På sjuttiotalet ringde vi så mycket att alla kvinnor mellan 18 och 55 år hade behövt arbeta som telefonister om det hade skötts manuellt...:roll: Så det var nog nödvändigt. Automatiseringen skedde ju heller inte samtidigt utan var en utdragen process över hela landet. Den första automatväxeln, Norra Vasa, ett "500-väljar system" med 5000 abbonenter öppnades 1924 (i drift till 1985 :o ) den sista manuella växeln (Arjeplog) automatiserades 1972.

Prov gjordes redan 1883 med automatisera samtalstrafiken i Sverige men det var amerikanen A. B. Strowger som konstruerade den första helautomatiska telefonväxeln. Det fanns ett tredje system utvecklat av Betulanders och Palmgren; "reläer med s.k. koordinatväljare" som fr. o. m. 1926 kom att bli det dominerande i Sverige.
För att återkomma till Leprazy's fråga, så måste väl samtalskostnaden ha mätts automatiskt på dom automatväxlar som fanns i början av seklet? Eller hur gick det till?

Mvh, Sören

Edit: Axel Hultman och Telegrafstyrelseingenjören Herman Olson var upphovsmännen bakom 500-väljarsystemet.
Senast redigerad av 1 S.Jonsson, redigerad totalt 20 gånger.

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 apr 2002 11:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 20 apr 2006 12:37

Systemet med 'delad linje' - som Donkeyman beskriver, var faktiskt mycket vanligt här i Australien
till sent in på 80-talet. Det kallades 'party-line' - och installerades redan på 40-talet i de väldiga
glesbygder som finns här. Under mina 'vildsvins-år' såg man ofta 'tillefontråden' hänga på träd och
stängsel - till de mest avlägsna abbonenterna. Som inte heller var handfallna när det mankerade -
dom fixade linjen själva vid stolp/trädfall och liknande - då koppartråden inte sällan var deras enda
länk med yttervärlden. Varjag

Användarvisningsbild
Donkeyman
Saknad medlem †
Inlägg: 3181
Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman » 20 apr 2006 13:44

Och för alla vi gamlingar som har varit i det militära kom filmen "Repmånad" med Lasse Åberg et co som en påminnelse om hur det var för inte så många år sedan. Om jag inte missminner mig så gjordes filmen på 70-talet när fortfarande varje Svensk man hade legat i Lumpen och gjort Repmöten.

Vad jag tänker på är scenen när ett par Repgubbar lommar i väg och hittar en lämplig telefonstolpe. Där klättrar en man upp med stolpskor och anknyter sig med klämmor på en telefonlinje. Så ringer man till den närbelägna staden och beställer bord på den närbelägna krogen. På just denne "någons" telefonräkning.

Men det var automatiserat så de måste ha med sig en apparat med pulsgivare. Om de nu inte slog numret med klykan förstås. Detta var ju före den digitala tekniken. Fast det är väl risk att en gammaldags manuell telefonkärring hade blivit misstänksam om okänt folk beställt samtal.....

Ett liknande förfarande var undertecknad skyldig till under en manöver i Jämtlandsfjällen på 60-talet. Med skillnaden att vi inte bara beställde bord. Vi tingade också droskbil. Från en skogsväg "in the middle of nowhere"........

Om man nu bortser från att moderna människor inte gör Lumpen och inte gör Repmöten så hade man i dag fixat saken med lätthet med hjälp av den vanliga "nallen".

Användarvisningsbild
Sarvi
Medlem
Inlägg: 5870
Blev medlem: 25 mar 2002 09:00
Ort: Sverige

Inlägg av Sarvi » 20 apr 2006 13:51

Fast om man inte befann sig mitt i ödemarken (typ Jämtlandsfjällen) så var det oftast enklast att leta upp och öppna en kopplingsplint... Fältapa med fingerskiva fungerade utmärkt.* :)

*Har jag hört. Ovanstående förfarande är säkert ett brott mot diverse reglementen och lagar, så undertecknad har naturligtvis aaaldrig gjort något sådant.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Medlem
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 jun 2004 17:41
Ort: Tjörn

Inlägg av Hexmaster » 20 apr 2006 14:19

Donkeyman skrev:Om de nu inte slog numret med klykan förstås.
En konst undertecknad behärskar :) efter att på 80-talet ha lyssnat på ett antal tusen uppringningar med ett modem med pulsval. Den tajmingen sitter i ryggraden.

Användarvisningsbild
Belisarius
Medlem
Inlägg: 5093
Blev medlem: 26 nov 2004 14:43
Ort: Utrikes

Inlägg av Belisarius » 20 apr 2006 21:47

Sarvi skrev:Fast om man inte befann sig mitt i ödemarken (typ Jämtlandsfjällen) så var det oftast enklast att leta upp och öppna en kopplingsplint... Fältapa med fingerskiva fungerade utmärkt.* :)

*Har jag hört. Ovanstående förfarande är säkert ett brott mot diverse reglementen och lagar, så undertecknad har naturligtvis aaaldrig gjort något sådant.
Det är du inte ensamt om att aldrig ha gjort... har hört detsamma från några av mina polare som naturligtvis inte gjorde det heller. :)