Under 20/30-talet var sjöflyget dominerande i passagerar transporten. I stockholm fanns bla en flygplats vid Lindarängen på norra Djurgården och även en flygflottilj F2 (till 1974) i Hägernäsviken norr om stockholm.
Hur ser utvecklingen ut för medelstora passagerarplan inom sjöflyget, det skulle kunna bli ett hett alternativ till sk Business och comuterjets, man kan ju flyga "direkt" från äffarscentrum till affärscentrum och därmed minimera pendlingskostnader och pendelingstider för både affärsfolk och oss vanliga pendlare.
Vad säger ni?
Sjöflyget
Kan nog vara bra för civilflyg där marken är dyr eller begränsad, t.ex Maldiverna.
Världsledande inom gebitet är http://www.beriev.com
Världsledande inom gebitet är http://www.beriev.com
Eftersom det var en artikel med ett par bilder i vår lokala blecka om just sjöflyg så kan jag komma med lite NordNorsk historik.
I Tromsø anlades en sjöflygplats norr om centrum på en plats som heter Skattøra. Under ockupationen användes den till militära ting men när freden kom så kunde SAS överta en fix och färdig anläggning. Den påminner faktiskt en del om den gamla sjöflygplatsen i Hägernäs. En cementplatta som går ned i sjön samt stora hangarer på land. Plattan och hangarerna finns fortfarande kvar. Samt ett jättelikt splitterskydd som Tyskarna byggde.
Dessutom hade man en lång pir ut till flygplanen. Och i land var det en väntsal och en expeditionsbyggnad. Samt bostäder för personal. Men detta är numera rivet.
SAS drev så det man kallade "Den flygende hurtigrute". Det vill säga en riktig "mjölklinje" med mängder av landningar men till slut hamnade man i Trondheim där man kunde ta "riktigt" plan till Oslo. Men trots detta var det ett enormt framsteg i tid jämfört med den tidigare resvägen, som bestod i hurtigrute till Trondheim (50 timmar och så tåg till Oslo, ytterligare 5 timmar). Och i dag är flygtiden Oslo - Tromsø 1 tim 45 min.
År 1960 startade man flygtrafik med utgångspunkt i landflygplatsen i Bardufoss. Då fick man åka buss i tre timmar dit men så kunde man flyga till Oslo med endast ett par mellanlandningar. Widerøe fortsatte sjöflygdriften ytterligare en del år med linjer till en mängd småplatser utmed kusten. Inte förrän 1964 fick Tromsø "riktig" flygplats. Jag vet inte hur länge Widerøe hade sjöflyg i reguljär drift men det var i vart fall in på 70-talet.
I Tromsø anlades en sjöflygplats norr om centrum på en plats som heter Skattøra. Under ockupationen användes den till militära ting men när freden kom så kunde SAS överta en fix och färdig anläggning. Den påminner faktiskt en del om den gamla sjöflygplatsen i Hägernäs. En cementplatta som går ned i sjön samt stora hangarer på land. Plattan och hangarerna finns fortfarande kvar. Samt ett jättelikt splitterskydd som Tyskarna byggde.
Dessutom hade man en lång pir ut till flygplanen. Och i land var det en väntsal och en expeditionsbyggnad. Samt bostäder för personal. Men detta är numera rivet.
SAS drev så det man kallade "Den flygende hurtigrute". Det vill säga en riktig "mjölklinje" med mängder av landningar men till slut hamnade man i Trondheim där man kunde ta "riktigt" plan till Oslo. Men trots detta var det ett enormt framsteg i tid jämfört med den tidigare resvägen, som bestod i hurtigrute till Trondheim (50 timmar och så tåg till Oslo, ytterligare 5 timmar). Och i dag är flygtiden Oslo - Tromsø 1 tim 45 min.
År 1960 startade man flygtrafik med utgångspunkt i landflygplatsen i Bardufoss. Då fick man åka buss i tre timmar dit men så kunde man flyga till Oslo med endast ett par mellanlandningar. Widerøe fortsatte sjöflygdriften ytterligare en del år med linjer till en mängd småplatser utmed kusten. Inte förrän 1964 fick Tromsø "riktig" flygplats. Jag vet inte hur länge Widerøe hade sjöflyg i reguljär drift men det var i vart fall in på 70-talet.
Jag tänkte mig mer något i stil med Stockholm Göteborg "Nya Varvet till Strömmen" grej för affärsmän, dvs att man flyger med ett STOL- plan från vatten inne i städerna för att minska pendlingen till storflygplatserna utanför och därmed effektivisera staden. Problemet är hårt trafikerade hamnar inne städerna, dock kan detta nog lösas genom trafikseparering mm.
Den springande punkten är väl att locka tillräckligt många passagerare för att det ska bli lönsamt. Affärsmän kan säkert vara intresserade av det, men då får väl kostnaden inte vara alltför hög om man jämför med tidsvinsten.Psilander skrev:Jag tänkte mig mer något i stil med Stockholm Göteborg "Nya Varvet till Strömmen" grej för affärsmän, dvs att man flyger med ett STOL- plan från vatten inne i städerna för att minska pendlingen till storflygplatserna utanför och därmed effektivisera staden. Problemet är hårt trafikerade hamnar inne städerna, dock kan detta nog lösas genom trafikseparering mm.
Förutom de problem som redan nämts så vill väl många få bort ljudande, förorenande och nerdimpande flygetyg från stadskärnor. Lek med tanken att någon föreslog att lägga jättepråmen Nisse för att landa STOL-kärror mitt i storstaden - vad skulle urinvånarna säga då?Psilander skrev:Jag tänkte mig mer något i stil med Stockholm Göteborg "Nya Varvet till Strömmen" grej för affärsmän, dvs att man flyger med ett STOL- plan från vatten inne i städerna för att minska pendlingen till storflygplatserna utanför och därmed effektivisera staden. Problemet är hårt trafikerade hamnar inne städerna, dock kan detta nog lösas genom trafikseparering mm.
MVH
Hans