Hissarnas viktigaste säkerhetssystem uppfanns av Elisha Otis. Systemet revolutionerade hissmarknaden, eftersom det var förenat med stor risk att färdas i hissar. Otis uppfinning förhindrade hissarna från att gå med överhastighet nedåt vid till exempel ett brott på de bärande linorna eller andra mekaniska fel som kan orsaka fritt fall. I princip alla moderna hissar använder fortfarande fångapparater av olika slag för att säkerställa säkerhet.
The E.V. Haughwout Building is a five-story, 79-foot (24 m) tall, commercial loft building in the SoHo neighborhood of Manhattan, New York City, at the corner of Broome Street and Broadway. Built in 1857, it was also the location of the world's first successful passenger elevator.
In 1852, Elisha Otis introduced the safety elevator, which prevented the fall of the cab if the cable broke. He demonstrated it at the New York exposition in the Crystal Palace in a dramatic, death-defying presentation in 1853, and the first such passenger elevator was installed at 488 Broadway in New York City on 23 March 1857. It had a speed of .67 feet per second (0.20 m/s), and was powered by a steam-engine installed in the basement.
Sala Maskinfabrik som var verksam till 1953 för att ta hänsyn till frågan??? Vad tänker ni om det var nånting som sändes till olika industrier för att dra någonting/några???
Tror nog att frågan var främmande om man inte är medlem i Industribaneföreningen och fabriken i Sala tillverkade motorlok och även ellok till olika industrier i Sverige. Loklistan och andra loktillverkare hittas under dokument på vår hemsida Industribanor.se.
Inte Le Métro: det består av 16 linjer som "totalisant 225,1 kilomètres". Ytterligare 230 km är i bygg- eller planeringsskede, men det blir ändä inte 467 km.
"La Poste pneumatique de Paris était le système de tubes pneumatiques desservant Paris entre 1868 et 1984/.../En 1933, année de sa plus grande extension, le réseau fait 427 km."
En 1934, le réseau pneumatique parisien atteint son apogée avec une longueur de 427 km, il dessert les 130 bureaux de la capitale et distribue une dizaine de millions de correspondances par an avec un maximum de 30 millions de messages pour l’année 1945.
Le réseau de Paris qui atteint la longueur maximale de 450 kilomètres en 1934 /.../
