Göta Kanal - flipp eller flopp?

Diskussioner kring teknikens utveckling genom tiderna och dess inverkan på vår historia.
Henke
Medlem
Inlägg: 1226
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Göta Kanal - flipp eller flopp?

Inlägg av Henke » 27 maj 2005 10:41

Hamnade häromdagen i en diskussion om huruvida Göta Kanal är att betrakta som ett samhällsekonomiskt lyckat projekt eller inte. Blev nyfiken på ämnet och läste in mig lite, men lyckades inte komma till något svar på frågan. Informationen jag hittade kan dock kanske vara intressant för någon annan också.

Till att börja med går Göta Kanals egen hemsida (http://www.gotakanal.se/) inte in på frågan alls. NEs artikel i ämnet konstaterar att "kanalens betydelse är ännu dåligt utredd", men nämner också den betydelse den fick som kunskapshöjare inom industrin. T ex Motala Verkstäder tillkom helt och hållet tack vare kanalbygget. En lite intressant parallell till JAS-projektet, som ju också ansågs ha en sådan effekt.

På samma sätt som JAS-projektet drog bygget också över budget. Ganska ordentligt. Kostnaden beräknades från början (1810) till 1,6 milj riksdaler, men landade till slut (fram till 1832?) på 10,4 milj, vilket dock bör inflationsjusterats innan man kan fastslå exakt hur stort överdrag det handlar om, inflationen under framför allt 1810-talet var hög.

Lite överraskande för mig är att nyttjandet av kanalen - återigen enligt NE - som började öka kraftigt under 1850-talet faktiskt fortsatte att öka fram till 1930-talet, dvs då lastbilar började användas på allvar.

Denna bild kompliceras något av en intressant artikel jag hittade där tåg- och kanaltrafik i Östergötland under perioden 1832-1902 jämförs (En jämförelse av två transportsystem – Kanaler och järnvägar i Östergötland 1832–1902 av John Svidén). Där konstateras att kanalens ekonomiska nytta faktiskt minskade under 1800-talets senare hälft för att vid periodens slut vara i princip försumbar jämfört med järnvägens. Detta går att få ihop med NEs uppgifter i och med att värdet av det transporterade godset var avsevärt högre och ökade mycket snabbare för järnvägen än för kanalen. Dvs, kanalen utnyttjades för att frakta bulkvaror, som föll i pris, medan järnvägen fraktade allt dyrare och mer avancerade industriprodukter, samtidigt som järnvägssystemet byggdes ut kraftigt under perioden (vilket inte kanalen gjorde).

Utifrån detta har åtminstone inte jag kunnat avgöra om kanalen varit samhällsekonomiskt nyttig eller ej. Det går säkert att om man vill titta på värdet av det transporterade godset, tids- och kostnadsvinster för transporter som går runt Smygehuk istället för igenom kanalen m m. Problemet är de indirekta effekterna, som ju är ohyggligt svåra att uppskatta värdet av, då man landar i kontrafaktiska resonemang av typen "vad hade hänt om inte Motala Verkstäder och Karlsborg funnits", osv.

Henrik

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 11606
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 27 maj 2005 15:20

Jag tror faktiskt att Göta Kanal är mer turistattraktion och en del segelbåtar utnyttjar kanalen. Förresten går det att följa kanalen via satelit för att se om det är några segelbåtar i farten.

Titta på denna hemsida, och glöm inte bort att söka på Göta Kanal. :lol:

http://www.lantmateriet.se/sbindex.htm


Stefan

Användarvisningsbild
Donkeyman †
Saknad medlem
Inlägg: 3181
Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman † » 27 maj 2005 18:07

Göta Kanal är en ren parallell till kanalbyggnaden i till exempel England. Under tidigt 1800-tal byggdes kanaler kors och tvärs och de alstrade stora intäkter. Helt enkelt därför att det är mycket enklare att frakta stora mängder varor med pråm än på hästkärra. På den tiden var det framför allt pråmar som drogs genom kanalerna och de drogs av hästar eller andra dragdjur som gick utmed kanalstranden.

Men så uppfanns järnvägarna och när dessa byggdes ut i stor skala minskade kanalernas betydelse. De kanaler som fanns kvar blev mer att se som en förlängning av havet. Det vill säga man fraktade bulklaster från de stora hamnarna och vidare in i landet. Som sådan hade Göta Kanal stor betydelse ända in på 1950-talet. Det gick en stor flotta av fartyg mellan Göteborg och inlandshamnarna.

Denna typ av trafik är inte något förlegat utan den förekommer i stor skala både i USA och i Europa. Det är en stor flotta av kanalfartyg som seglar mellan Hamburg, Bremerhaven, Ijmuijden, Rotterdam, Antwerpen och de andra storhamnarna och industrierna i Europas inland. Och USA har en mycket stor inrikessjöfart på de stora floderna. I dag investerar EU stora pengar i kanalsjöfart för att minska på landsvägstrafiken.

De sista kommersiella fraktfartygen på Göta Kanal bestod av några malmfartyg som gick mellan Åmmeberg och Göteborg. De ägdes av den Belgiska gruvkoncernen Vieux Montagne som bröt zinkmalm i Zinkgruvan i Östergötland. Därifrån gick malmen på järnväg till Åmmeberg och så på dessa små malmbåtarna ned till Göteborg. Där lastades malmen ombord på större fartyg som gick till Belgien. Denna trafik pågick in på 1970-talet men den Svenska regeringen satte stopp för detta när man bestämde att Göta Kanal skall vara en turisttrafikled. Malmbolaget erbjöd sig att betala för upprustning av kanalen och att betala för öppethållande utöver sommarsäsongen men sossarna avslog detta. Numera går malmen på lastbil Zinkgruvan - Otterbäcken och med fartyg till Belgien.

Henke
Medlem
Inlägg: 1226
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inlägg av Henke » 27 maj 2005 20:08

Tack Donkeyman - jag visste inte att det var en aktiv åtgärd från regeringen som satte slutlig punkt för kanaltrafiken.
Donkeyman skrev:Denna typ av trafik är inte något förlegat utan den förekommer i stor skala både i USA och i Europa. Det är en stor flotta av kanalfartyg som seglar mellan Hamburg, Bremerhaven, Ijmuijden, Rotterdam, Antwerpen och de andra storhamnarna och industrierna i Europas inland. Och USA har en mycket stor inrikessjöfart på de stora floderna. I dag investerar EU stora pengar i kanalsjöfart för att minska på landsvägstrafiken.
Frågan är varför detta fungerar på kontinenten och inte i Sverige? Miljöskäl?

Henrik

Användarvisningsbild
Belisarius
Medlem
Inlägg: 5093
Blev medlem: 26 nov 2004 14:43
Ort: Utrikes

Inlägg av Belisarius » 27 maj 2005 20:38

Rent spontant skulle jag gissa på tidsskäl, och att det redan finns en ganska stor infrastruktur i Europa att hantera kanaltrafik. Göta Kanal har en ganska saftig höjdskillnad att besegra vilket innebär mycket tid i slussar. Tror inte det problemet är lika stort på kontinenten även om de förstås också måste slussas ibland. Vi har ju kanaltrafik på sätt och vis på Göta Älv och upp i Vänern med "skyttlar", boxliknande insjöfartyg som är specialbyggda att vara så stora som bara går och ändå få plats i de små slussarna vid Trollhättan (är det väl?).

Användarvisningsbild
Donkeyman †
Saknad medlem
Inlägg: 3181
Blev medlem: 05 feb 2004 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman † » 27 maj 2005 23:38

Till att börja med så tror jag att traditionen har mycket att säga. I realiteten har ju inte Sverige så mycket industri i inlandet. Det mesta ligger utmed kusterna. De stora godsflödena i inlandet har ju varit malm och där byggde man tidigt järnvägar. Skogsindustrin ligger däremot utmed kusten och råvaran har förflyttats genom flottning ända in i modern tid då lastbilen tagit över.

Kanalsjöfarten blev ganska tidigt begränsad till Trollhätte kanal (Vänern) och Södertälje / Hammarby (Mälaren). Alla andra kanaler hade 1830-årsstandard och klarade bara små fartyg.

På kontinenten däremot har det alltid gått stora godsflöden kors och tvärs på de talrika kanalerna. Frankrike och Tyskland är genomskurna av ett omfattande kanalnät som tillåter betydligt större fartyg än Göta Kanal. Relativt stora fartyg kan korsa Europa från t.ex. Rotterdam eller Hamburg och vidare på Rhen så kanal till Donau och vidare ut till Svarta Havet.

Något som det skrevs väldigt lite om i samband med bombningarna av Serbien var att kanalsjöfarten på Donau blev stoppad i ett par år. Något som fick våldsamma ekonomiska konsekvenser för länderna uppströms från Belgrad. Samt för flera rederier som gick i konk sedan deras fartyg blivit instängda mellan raserade broar i Serbien.

För övrigt är Basel i Schweiz tro det eller ej en stor hamnstad. Fartygen följer Rhen och så är det kanal sista biten.

När nu en stor del av EU-området drabbas av trafikinfarkt på landsvägarna är det en självklarhet att använda de kanaler som redan finns. Därför satsar man stora pengar i att ytterligare förbättra den infrastruktur som redan finns.

Skillnaden mot Sverige är dels att vi inte har samma trafikproblem. Men också att lastbilsbranschen är väldigt effektiva i sin lobbyverksamhet. Sjöfarten och järnvägen tvingas att fullt ut betala alla sina infrastrukturkostnader. OM lastbilarna skulle göra det samma blev konkurrensen helt annorlunda. Det är nämligen så att i dag betalar lastbilar och bussar bara en liten del av sin del av sitt vägslitage och sina väginvesteringar. Dessutom är utformningen av det statliga transportstödet sådant att transporter på landsväg görs ekonomiskt gynnsamma i förhållande till sjöfart och järnväg. Men nu är vi inne på politik igen så jag sätter punkt.

Användarvisningsbild
Hans
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 23180
Blev medlem: 11 jul 2002 11:52
Ort: Utrikes

Inlägg av Hans » 28 maj 2005 09:03

Henke skrev: Frågan är varför detta fungerar på kontinenten och inte i Sverige? Miljöskäl?

Henrik
Förutom det som redan är sagt kanske man kan lägga till is - flera månader kan man inte använda svenska vattenvägar - Rhen fryser sällan om inte aldrig.

Mer än 4% av allt transportarbete inom EU sker på floder och kanaler - dessa har en längd av uppemot 30 000km inom EU 25.

Mer läsning http://europa.eu.int/comm/dgs/energy_tr ... nsport.pdf

edit - och http://www.unece.org/trans/main/sc3/sc3.html

MVH

Hans

Henke
Medlem
Inlägg: 1226
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inlägg av Henke » 30 maj 2005 08:32

Tack för intressanta svar! :)

Henrik