Telefonnätets utbyggnad(blandad)

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 17 maj 2005, 17:10

Donkeyman skrev:Att använda nummerskivan var för amatörer och gamla kärringar. Den som ville stajla brukade lurens upphängningsklyka ungefär som en telgrafnyckel. Det var antalet impulser som avgjorde vilken siffra som slogs. Här ligger en av förklaringarna till att tonval är så mycket snabbare.

Jag vet inte om jag kan hålla med dig riktig, min far var inom telebranschen under ganska många år och i början av mitt liv så hade vi en telefon med nummerskiva. Minns att vi fick de första knapptelefonerna för mer än tjugo år sedan........Det var sådana telefoner som vissa inom telebolaget pratade i förut.
Kan nog hålla med om att det kanske finns äldre tanter som fortfarande använder nummerskivan.

Stefan

varjag · Inlägg av **varjag** » 17 maj 2005, 18:31

Jag tror Stefan - att vad Donkeyman menar - var att om man använde klykans knappar som telegrafnyckel, registrerades inte samtalet - man ringde gratis!

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 17 maj 2005, 18:35

varjag skrev:Jag tror Stefan - att vad Donkeyman menar - var att om man använde klykans knappar som telegrafnyckel, registrerades inte samtalet - man ringde gratis!

Det finns två olika typer av telefoner, en med nummerskiva och en med knappvaltelefon, det var det som jag svarade på Donkeymans inlägg.

Stefan

Frogman · Inlägg av **Frogman** » 25 maj 2005, 07:19

SL, jag använder en Cobra med snurrskiva, så dom finns fortfarande...

Sarvi · Inlägg av **Sarvi** » 25 maj 2005, 09:22

Förklaring av nummerskivans mysterier: En telefon försedd med nummerskiva fungerar genom att man drar den till önskad siffra, och när den fjäderbelastade skivan snurrar tillbaka genereras ett antal impulser som skickas iväg i ledningen. Tekniken kallas pulsval. Med hjälp av antalet impulser så avgör den automatiska televäxeln vilken siffra som kunden slagit, och kan på så sätt rada upp siffrorna i ett telefonnummer. Detta är en mycket bra teknik som inte är så beroende av teleledningens kvalitet som en tonvalstelefon är, och dessutom blev televäxeln enklare. En tonvalstelefon skickar signaler av olika frekvens beroende på vilket knapp man trycker på, och televäxeln använder frekvenserna som "siffror" i ett telefonnummer. Tilläggas kan att det även finns knapptelefoner med pulsval - ses enklast genom att # och *-knapparna brukar saknas. Sen kan man även lyfta på luren och slå en siffra - pulsar det vackert så är det inte lönt att försöka ringa någon telefonbank...

Tricket med klykan fungerar genom att impulserna som genereras av nummerskivan kan imitieras genom att med lätt hand "klicka" med klykan, precis som en telegrafnyckel - en puls bildas nämligen då också. Genom att i snabb följd klicka åtta gånger så har man slagit siffran sju - siffra noll är nämligen en puls. En kort paus... och sedan knacka fram nästa siffra på klykan. Det ser väldigt snitsigt ut! Men betala får man göra oavsett - televäxeln skiljer inte på pulser från klyk-knackning och vanliga snurrskivepulser. Det är alltså bara ett tjusigt sätt att slå ett nummer.

Telias AXE-system klarar såväl tonval som pulsval - det är därför som gamla bakelitklunsar och vackra kobratelefoner fortfarande fungerar.

/Sambandit Sarvi

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 25 maj 2005, 15:16

Frogman skrev:SL, jag använder en Cobra med snurrskiva, så dom finns fortfarande...

Personligen har jag kopplat bort helt med det som gäller nummerskivor, det var väl antagligen att farsan var verksam inom Televerket och sedan utomlands.

Stefan

MoparMadness · Inlägg av **MoparMadness** » 27 maj 2005, 00:47

Tilläggas kan att det även finns knapptelefoner med pulsval.

Nu har jag då äntligen förklaringen till varför det Aldrig har fungerat för mig att ringa min telebank från någon fast telefon i Estland. Tack Sarvi.

JohnT · Inlägg av **JohnT** » 10 juni 2005, 23:10

Sarvi skrev: Det är alltså bara ett tjusigt sätt att slå ett nummer.
/Sambandit Sarvi

Men jag har hört från vanligtvis välunderrättat samband att det någon gång på sjuttiotalet gick att knappa pulserna så snabbt att "betaldelen i stationen" inte hann registrera samtalet medan uppkopplingen gick igenom.

Om detta är urban myt eller att faktiskt vara en möjlighet i någon version av gamla telefonstationer ska vara osagt.

Mvh
/John T.

Donkeyman · Inlägg av **Donkeyman** » 11 juni 2005, 11:42

JohnT skrev:Om detta är urban myt eller att faktiskt vara en möjlighet i någon version av gamla telefonstationer ska vara osagt.

Jag tror ärligt talat - utan att veta säkert - att det är en urban myt. Därför att hur i allsin dar skall växeln kunna skilja på pulserna alstrade i klykan från de som är alstrade i nummerskivan. Men det var ett raffigt sätt att slå nummer. Framför allt gick det snabbare än genom att använda nummerskivan. Dessutom kunde det möjligen imponera på dambekanta. Om man försökte provocera nummerskivan så att den gick tillbaka snabbare kunde den missa någon puls - och då blev det fel nummer.

Dalmas · Inlägg av **Dalmas** » 31 juli 2005, 22:43

Jag gjorde Lumpen som Stabsassistent under de sista åren på 80- talet. Vi var bland de sista som inte fick någon utbildning i AXE. Intressant var också att systemen för hur man numrerat telefonskåp och kablar skilde sig åt över Sverige. Tror att det var 08a som skilde sig i numrering. Min morfar jobbade hela sitt vuxna liv åt Televerket/ LM. Han började på mitten av 30- talet att leda arbete med att bygga landskabel och att upprätta automatstationer. Bl a var han med om att laga telefonkablar till Tyskland just efter kriget. Sedan ägnade han bra många år med att motverka överhörning och att arbeta fram ett mätinstrument som kunde mäta var ett kabelbrott skedde - denna apparat fanns då åtminstone då jag gjorde Lumpen i alla AT-stationer.

BariZ · Inlägg av **BariZ** » 18 maj 2006, 09:24

vad menas att leif alverholm har gjort? jag fattade inte riktigt. han är min morfar

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 15 augusti 2006, 06:55

En sak som jag tänkte på i samband med Hexmasters tråd om riktnummer, när min farmor flyttade från Nordnorge till Göteborgtrakten 1940(inte p g a kriget, min farfar kom från Västergötland) så var det svårt att höra vad den andre sade i telefonen. Då var inte riktnumrerna utbyggda, så det var en evig koppling av telefonsamtalet.

Nu gör ett uppgjord samtal mellan en i Göteborgstrakten(A) och Nordnorge(B)

A: Hur är vädret däruppe?
B: Va?
A: Hur är vädret?
B: Jag hör dig inte.
A: VA!

Stefan