Kompass

[johane]

När uppfans kompasset och var? När kom det till Norden?

[Hexmaster]

Marco Polo stötte på den i Kina, sägs det. Har du kollat Wikipedia et al?

[johane]

En kompass är ett navigationsinstrument som anger riktningen mot den magnetiska nordpolen. Det finns magnetkompasser och gyrokompasser.

De första kompasserna konstruerades i Kina.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Kompass

inte mer än så tyvär

[Ulf T]

Lät man wikipedia "översätta" texten till engelska, var svaret lite mer utförligt: http://en.wikipedia.org/wiki/Compass

[sibiriska tigern]

Troligen är fyndet av en 3 cm lång hematitstav (hematit är det vanligaste järnmalmsmineralet med välkända magnetiska egenskaper) från olmekernas ceremoniella centrum vid San Lorenzo i delstaten Veracruz i Mexiko bland de första kompassen och dateras till 1400-1000 BC. Liksom aztekerna verkar inte heller olmekerna behärskat konsten att gjuta, men man kunde handskas mycket skickligt med järnmalmen i dess ursprungliga form.

I kinesiska källor från 80AD dyker en form av kompass upp som navigationshjälpmedel, sinan, designad som en slev för att likna Karlavagnen och tillverkad i magnetit (magnetit är en magnetisk järnmalm). Sleven placeras på en polerad stenplatta och snurrar tills den ställer in sig mot söder (se bild nedan). Denna konstruktion kan man troligen härleda tillbaka till 300BC. Men prototypen till dagens kompass skapas under 1000-talet då Shen Gua 1086 beskriver hur s.k. trollkarlar magnetiserar nålar som med nöd och näppe ställer in sig mot söder. I Shilin Guangji ("Vägledning i aktuella frågor") från Södra Songdynastin (1127-1279) beskrivs denna kompass, "den magnetiska sköldpaddan", mera ingående. Kompassnålen består av en sköldpadda, fisk eller nål och är upphängd på en bambustav. I kompassnålen finns en inbyggd magnet. Denna konstruktion användes som dagens kompass, och man gav ut segelhandböcker, eller "nålguiderna", med precisa kompassriktningar. Bl.a. hade kineserna full kontroll över att den magnetiska och geografiska nordpolen inte samstämmer (den magnetiska deklinationen).

http://www.smith.edu/hsc/museum/ancient ... sclist.htm

I Europa upptäcks magnetiska deklinationen under Columbus resa till "Nya Världen" 1492.

Historien slutar egentligen inte där om man är hobbyhistoriker. Det påstås nämligen att en engelsk munk och astronom redan år 1360 under en norsk expedition utforskade nordpolen och deklinationen, och att han presenterat detta i Inventio Fortuna. Något sådant verk har inte återfunnits.

Källa: Peter James, Nick Thorpe, "Uppfinningar / Ancient Inventions" (1996)

[Robert Sköld]

Du kan även ta en sökning på skalman eller google efter vikingarnas solsten. Det var väl ingen kompass, men likväl någonting som man kunde navigera efter.

/Robert Sköld

[Donkeyman]

Bara som en liten upplysning. Kompassen är ett betydligt mer komplicerat föremål än man kan tro.

Man kan säga att under mitten av 1900-talet stod den traditionella navigationskonsten på sin höjdpunkt. Jag tänker på en tid när kompass, sextant och kronometer var de viktigaste instrumenten. Med kompass menades då magnetkompass och gyrokompass. På den tiden omfattade kompasslära flera hundra timmars undervisning på ett sjökaptensstudium.

[sibiriska tigern]

Navigeringstekniken, åtminstone långfärdsnavigering med båt och plan, var väl ganska gammalmodig förrän Kalla krigets ingenjörer utvecklade GPS (amerikanskt) och DECCA (ryskt) om jag minns rätt. Före detta gällde kompass, sextant och kännedom om himlavalvet.

[Ulf T]

Navigeringstekniken, åtminstone långfärdsnavigering med båt och plan, var väl ganska gammalmodig förrän Kalla krigets ingenjörer utvecklade GPS (amerikanskt) och DECCA (ryskt) om jag minns rätt. Före detta gällde kompass, sextant och kännedom om himlavalvet.

Glonass, finns det ett ryskt system som heter. Men det utesluter ju iofs inte att det kan ha funnits något navigeringssystem vid namn DECCA.

Något som man eventuellt skulle kunna betrakta som en föregångare till GPS, var navigering med radiofyrar. Sådana användes redan under WW2 i en del navigeringssystem. De hjälpte bland annat bombflygplan att nå sina mål nattetid: http://www.vectorsite.net/ttwiza.html
På ovanstående sida om radiofyrar, hittade jag faktiskt DECCA, som elof nämnde. Det var tydligen ett brittiskt (med amerikansk uppfinnare bakom) system.

[sibiriska tigern]

Ja, det är sant. DECCA var något helt annat än vad jag hade för mig och introducerades i samband med dagen D 1944. Och Glonass känner jag inte till. Måste få lite mer betänketid.

[Ulf T]

Om du ger upp tänkandet, kan du alltid kolla in denna länk om Glonass: http://www.spaceandtech.com/spacedata/c ... nsum.shtml

[Donkeyman]

Som tråden utvecklats känner jag behov av att lägga till lite mer om navigationskonstens utveckling.

De grundläggande hjälpmedlen var:

Sextant och andra vinkelmätningssystem
Kompass (Magnetkompass och Gyrokompass)
Kronometer

Med tiden till kom radarn under WW 2. Det har sedan dess varit en otrolig utveckling av detta hjälpmedel, som i dag är integrerad med fartygets överiga navigationssystem.

Så tillkom några tekniska landbaserade system. Gemensamt för dessa var att det krävde landbaserade sändarstationer i kombination med speciella mottagare ombord. Positionen fick man i form av koordinater som måste läggas in manuellt på sjökortet.

Radiofyrar och radiopejl. Detta började byggas ut runt 1900 och blev med tiden det kanske viktigaste tekniska hjälpmedlet. Man pejlade in bäringen till radiofyrarna och lade så in dessa på sjökortet.

Decca. Detta var en Amerikansk konstruktion från WW2. Ett antal stationer sände en radiosignal. Med hjälp av en speciell mottagare översattes dessa signaler till koordinater som så kunde läggas in i ett speciellt sjökort. Skillnaden mot radiopejl var att själva pejlingen var betydligt enklare att göra. Dessutom fick man inte en bäringslinje utan en fix position. Detta system användes i huvudsak för kustnära navigering.

Loran C och Omega. Bägge dessa system kan lite vårdslöst sägas vara en vidareutveckling av Deccan. Även dessa var Amerikanska.

Nästa steg var satelitbaserade system. Dessa har i praktiken tagit över från alla de äldre systemen.

GPS är ett Amerikanskt system. Här läser man av sin position i klartext. I praktiken krävs inte någon personlig färdighet över huvud taget. Det är bara att lägga in den på sjökortet. Har man helt moderna system med elektroniska sjökort har man automatiskt all information rätt på sjökortet. Dessutom är ofta dessa system integrerade med radarn.

Men även detta system har ett antal felkällor. För att använda systemen riktigt måste man ha kunskap om dessa. Dess värre kan ett stort antal grundstötningar och andra haverier i modern tid hänföras till bristande kunskap om systemen.

Dessutom är det USA som kontrollerar driften av GPS. De har byggt in en liten felmarginal dvs det är inte så exakt som det kunde vara. Detta för att förhindra oönskad användning av systemet (till exempel underlätta terroristers verksamhet). Och om man tycker att det är politiskt nödvändigt kan man helt släcka ned. Det finns även ett motsvarande Ryskt (fd Sovjetiskt) system. Detta har ingen inbyggd felmarginal men det har inte vunnit global användning. Man arbetar numera på att starta upp ett Europeiskt system just för att bli oberoende från den Amerikanska kontrollen.

[Ulf T]

Dessutom är det USA som kontrollerar driften av GPS. De har byggt in en liten felmarginal dvs det är inte så exakt som det kunde vara. Detta för att förhindra oönskad användning av systemet (till exempel underlätta terroristers verksamhet). Och om man tycker att det är politiskt nödvändigt kan man helt släcka ned.

För närvarande tillämpar de inte denna degradering av gps-signalen. Men de kan naturligtvis göra det, och även stänga av systemet, när de vill.

Det finns även ett motsvarande Ryskt (fd Sovjetiskt) system. Detta har ingen inbyggd felmarginal men det har inte vunnit global användning.

Japp. Det är Glonass.

[Hexmaster]

Så om Kriget kommer och alla våra GPS:er ger upp (gissar att de blinkar "00:00") på order från Washington, då får man ge sig ut och leta rätt på alla stofiler som behärskar navigering utan yttre teknik...

[Sarvi]

Som tråden utvecklats känner jag behov av att lägga till lite mer om navigationskonstens utveckling.
...
Dessutom är det USA som kontrollerar driften av GPS. De har byggt in en liten felmarginal dvs det är inte så exakt som det kunde vara. Detta för att förhindra oönskad användning av systemet (till exempel underlätta terroristers verksamhet). Och om man tycker att det är politiskt nödvändigt kan man helt släcka ned. Det finns även ett motsvarande Ryskt (fd Sovjetiskt) system. Detta har ingen inbyggd felmarginal men det har inte vunnit global användning. Man arbetar numera på att starta upp ett Europeiskt system just för att bli oberoende från den Amerikanska kontrollen.

Tack för ett informativt inlägg, Donkeyman!

Den där icke-precisionen har en intressant historia, för övrigt: GPS-signalerna stördes med hjälp av en funktion benämns Selective Ability, vilket innebar att en kanal sände krypterad information som endast milspec-mottagare kunde dekryptera, och därmed utnyttja GPS-systemets riktiga potential. Utan SA är egenprecisionen hos en enkel handmottagare ~10-15meter, med SA kan felet vara flera hundra meter. Allt för att förhindra att den lede fi skulle åka snålskjuts på systemet. SA stängdes dock av under Kuwaitkriget, eftersom inte ens USA hade tillräckligt med milspec-mottagare för att säkert kunna navigera alla sina förband genom öknarna i Saudiarabien och Irak. Helt plötsligt hade alla GPS-användare en noggranhet som var en tiopotens bättre än vanligt... SA knäpptes dock på igen sommaren efter kriget, men stängdes sedan av för sista (?) gången på våren år 2000. Det var snack om att det skulle återinföras igen efter 9/11, men eftersom terrorister uppenbarligen hittar både till Pentagon och WTC utan att behöva konsultera egna GPS -mottagare, så blev det inget med det.

För komma över den här störningen används ett system som benämned DGPS, Differentiell GPS. Det var helt enkelt så att radiofyrar med känd position sände ut en kalibreringssignal som kunde uppfattas av den bättre klassens DPGS-mottagare. I Sverige är det t.ex. FM-bandet som används. På så vis kan man få en precision (nu när SA är avstängd) på så lite som några centimeter under ideala förhållanden, även om någon meter är vanligare.