Taggtråd i Sverige

[Grå vadmal]

Jag vandrade härom sommaren omkring i skogarna i västra Blekinge invid gamla husgrunder och påträffade bland annat denna "taggtråd";

Jag har till och från sedan dess intresserat mig i ämnet taggtråd och om det kan dragas några slutsatser om rimlig ålder på den här typen av tråd.

I USA (var annars?) finns det uppenbarligen taggtrådsmuseer och det uppstod en mängd mer eller mindre hanterbara konstruktioner och patent under 1870-1890-talen. Några länkar;
https://th.tripadvisor.com/LocationPhot ... izona.html
https://dygtyjqp7pi0m.cloudfront.net/i/ ... 6D2A62FBE0
https://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth31903/
https://dygtyjqp7pi0m.cloudfront.net/i/ ... 6D2A62FBE0
https://sylviaweir.files.wordpress.com/ ... e203-m.jpg

Tråd av snarlik typ som den jag fann benämns ömsom "Twisted ribbon wire", "Twisted ribbon barbless horsewire", "J. Brinkerhoff Twisted Ribbon", "T.V. Allis pat. June 20 1881" (om än att just Brinkerhoff och Allis modeller i de flesta källor jag funnit avbildas med piggar).

Den enda vettiga svenska källan jag funnit är Hägnader och stängsel i kulturlandskapet (https://www.raa.se/publicerat/9789172096240.pdf) där man i kapitel 5 på sidan 35 och framåt kan läsa om tråd- och nätstängsel och där får upplysningen att det redan runt år 1900 i Sverige fanns fårnät i flera utföranden och att dessa kom före taggtråden.

Jag har ögnat i gamla infanteriinstuktioner från 1920- och 30-talen men där finns bara den taggtråd avbildad som är den vanliga idag.

Är det någon som kan bidraga med mer kunskap i ämnet vore jag tacksam. Främst undrar jag när taggtråden slog igenom i Sverige för civilt bruk och vad man kan dra för slutsatser av den typ jag funnit.

[raskens]

Just denna trådtyp kan jag inte ge svar på.
En snabbsökning 'taggtråd' på tidningsarkivet på KB ger dock vid handen att taggtråden kom till Sverige i slutet av 1880-talet
(Införselnotis i Göteborgs Handels- Och Sjöfartstidning, 1887-08-30)

Man borde kunna hitta mer i Hushållningssällskapens arkiv. Känns mest näraliggande.

[Markus Holst]

Sådan tråd har jag också hittat lite var stans men vad den heter eller när den används vet jag inte.

Taggtråd verkar ha funnits i lite olika kvaliteter genom åren, men olika grov tråd och därför också olika stora taggar. Nu ersätts den alltmer med eltråd, som under 70-talat marknadsfördes som "Den tagglösa taggtråden".

I Sverige är taggtråd idag förbjuden att använda i hagar som betas av häst och får inte heller finnas på samma staket som elstängsel.

[raskens]

Kanske kallas det "spiralvriden" stängseltråd:
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mo ... &id=196226

Redan 1905 motionerades det i riksdagen om förbud mot taggtråd:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... ent/_D22O1

[Stefan Lundgren]

Förut byggdes de inhänganden med lutande virket med två stolpar emellan och det var inte länge sedan man hörde historier om hur tillväganddgångssättet var, oftast av äldre gubbar hur deras respektive fäder gjorde. Jag har t o m hört att man satte upp taggtråd för att hålla tjurar och människor avskiljda från varandra.

En intressant bok om bl a taggtråd och stängsel finns i denna länk.

https://www.raa.se/publicerat/9789172096240.pdf

Taggtråd användes i den amerikanska western i ganska stor omfattning.

Stefan

[Markus Holst]

Taggtråd förvandlade stängslandet från ett tungt jobb till ett förhållandevis enkelt pyssel. När tråden väl var uppe sätt den i många år.

Problemet var firtfarande ruttnande stolpar. Det löste man genom att slå i en ny stolpe bredvid den gamle och så några märlor i tråden så för det ett år till. På äldre staket kan man se några generationers stolpar bredvid varandra i olika förmultningsgrad.

När en av taggtrådarna rostat sönder bytte man hela den eller en lagom bit mot en ny. Gamla välanvända taggtrådsstängsel är inga skönheter. Tvärt om är det rätt trassliga historier.

Det har hävdats av en del agrarhistoriker att det tidigare var jobben med starten som skapade byalagen. Staketen var så att säga en samfällighet så den dom inte skötte sin del förstörde för hela byn. Staket var ett stort åtagande.

Härifrån kommer begreppet "ohängda djur". Det var helt enkelt de djur som inte respekterade staketen utan lika ofta hittades utanför inhägnaden. Sådana djur finns fortfarande. Alla djurägare har haft åtminstone en.

[Stefan Lundgren]

Kanske kallas det "spiralvriden" stängseltråd:
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?mo ... &id=196226

Redan 1905 motionerades det i riksdagen om förbud mot taggtråd:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... ent/_D22O1

Ett skäl till förbudet var att djur blev upprivna av taggtråden och fick göra i mjukare material eller spännas för hårt mellan stolparna. Det måste kunna bukta sig lite om ett djur går vid den och djuret måste känna taggarna innan dessa gör skada.

Stefan

[Hans]

En liten detalj, Kronans taggtråd var betydligt tåligare än civil.

Källa: viewtopic.php?f=54&t=41785&hilit=taggtr%C3%A5d

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

En liten detalj, Kronans taggtråd var betydligt tåligare än civil.

Källa: viewtopic.php?f=54&t=41785&hilit=taggtr%C3%A5d

MVH

Hans

Den är väl mer dimensionerad för att hindra fientliga trupper att nå ända fram också, antar jag.

Stefan

[South End Court]

Förut byggdes de inhänganden med lutande virket med två stolpar emellan och det var inte länge sedan man hörde historier om hur tillväganddgångssättet var, oftast av äldre gubbar hur deras respektive fäder gjorde. Jag har t o m hört att man satte upp taggtråd för att hålla tjurar och människor avskiljda från varandra.

En intressant bok om bl a taggtråd och stängsel finns i denna länk.

https://www.raa.se/publicerat/9789172096240.pdf

Taggtråd användes i den amerikanska western i ganska stor omfattning.

Stefan

Stålplogen, taggtråden och revolvern. Så erövrades västern.

Gärdesgårdar, från din länk, minns jag som svårforcerade. Man hoppade inte över dem så lätt då ribborna är diagonala och man greppar inte de vertikala stöttorna så lätt heller. Stenmurar och andra staket var lättare att springa över. Dessutom går gärdesgården ned i jorden när den blir gammal och går runt i kretsloppet. Den tar en del virke men de som kan göra gärdesgårdar gör det snabbt.

/South End Court

[Hans]

1. En plog har jag aldrig brukat
2. Vi tränade i att bygga rejäla stormhinder under min tid i Hären. Jag blev frivillig att sköta det och att det var mindre ansträngande än att gräva värn har ingenting med saken att göra. Intressant var att en någorlunda vig ung officer tog sig igenom ett hyfsat lätt trots ett rejält utbyggt djupt hinder, om det inte var skyddat med direkt och/eller indirekt eld och minor dessutom
3. Jag har en revolver S&W 686 med fyrtumspipa sedan kanske fyrtio år
4. Jag misstänker att jag är en av de få på forumet som faktiskt underhållit en rejält nergången gärdsgård. Jag hade en blivande svärmor (som aldrig blev det) som visste att jag kunde bruka en motorsåg. Hon hade en på sitt lantställe som jag fick fixa, istället för att slappa, förutom att fälla några träd modell större någon långhelg

Förutom att framhäva mig själv vet jag inte riktigt vad jag vill få sagt.

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Denna bok om hägnader är mycket intressant enligt mitt eget tycke.

https://www.ksla.se/wp-content/uploads/ ... bruket.pdf

[Lade till ett 'f' så det blev .pdf och inte bara .pd/ Hans]

Jag har själv träffat författaren till denna bok som var trevlig och tidigare fanns det arbetsmaterialet i råtabeller, men dessa verkar vara bortplockade numera.

Stefan

[South End Court]

... Främst undrar jag när taggtråden slog igenom i Sverige för civilt bruk och vad man kan dra för slutsatser av den typ jag funnit.

Min erfarenhet är att den där eller liknande idag är ett otyg, om den är kvarlämnad. Som all taggtråd som kan finnas där det legat bostäder eller i tomma områden runt industriområden som ägs av någon fabrik men inte tas om hand om. Jag gissar att den där är kamouflerad med flit sp att den skall se ut som vegetation. Men det gör att man fastnar och snubblar och börjar slita i den då man tror att det är vanliga grässlingor. Man kör skogsarbetar redskap i dem och det är inte kul. Svårt att få bort dem också då man inte ser var någonting börjar eller slutar. De brukar komma fram på hösten när gräs och busk lagt sig lite.

/South End Court

[Markus Holst]

Med åren gräver den ju ner sig och tittar bara upp lite här och där. Då är det lätt att snubbla i den.