Svenska språkets underbara variationer

[Hans]

Efter din video kom: https://www.youtube.com/watch?v=URgdIAz4QNg också skojig tyckte jag.

MVH

Hans

[Markus Holst]

”He” är ett otroligt praktiskt ord https://sv.m.wiktionary.org/wiki/he

I Ovansiljan lärde jag mig att säga "Hä än't nå" när folk bad om ursäkt.

[von Adler]

Jag fascineras lite över hur många likheter västerbottenbondskan och jämtskan har. När jag var på buhel i Jämtland stötte jag på följande skylt:

"He rate henan", vilket betyder "Placera skräpet här".

Postade en bild på min facebook, och min vän från utanför Umeå tyckte det var en utmärkt lättförståelig skylt, även om han tyckte att man skulle skrivit "häv" snarare än "he".

Var i Jämtland?

Böleskölen, fäbodvallarna tillhörandes Rätansböle, södra Jämtland (nästan mitt emellan Sveg och Svenstavik).

Hittade bilden i fråga, och jag hade blandat ihop vem som vill eha "he" och vem som ville ha "häv".

[von Adler]

”He” är ett otroligt praktiskt ord https://sv.m.wiktionary.org/wiki/he

I Ovansiljan lärde jag mig att säga "Hä än't nå" när folk bad om ursäkt.

"Int va he nåt, int." skulle man nog sagt i södra Jämtland.

Det är för övrigt väldigt intressant att finlandssvenskan har "nog" som säkert medan rikssvenskan har det som "antagligen" medan norrländskan har ett mellanting, där det är osäkert i ental men om man upprepar det är det säkert.

"Jag kommer nog." är antaligen.

"Nog kommer jag nog." är säkert.

[Markus Holst]

I värmländskan är jämt = just nu, precis. Jag har jämt varit ute i stallet.

[koroshiya]

Inte att förglömma är ju den vackra västgötskan där man lägger till -er i slutet på adjektivet efter regler jag ännu inte lärt mig hantera...

Som jag tror är det stark böjning i nominativ för n-ord. Ska lägga till att det av skylten att döma även kan användas i andra kasus.

Man säger "en långer man", men man kan inte säga, "den långer mannen".

Vad visar bilden? Personalingång efter att man jobbat klart, eller är det toaletter?

[Markus Holst]

Skylten visar ingången till omklädningsrummet för ladugårdspersonalen efter jobbet.

[Amund]

Jag fascineras lite över hur många likheter västerbottenbondskan och jämtskan har. När jag var på buhel i Jämtland stötte jag på följande skylt:

"He rate henan", vilket betyder "Placera skräpet här".

Postade en bild på min facebook, och min vän från utanför Umeå tyckte det var en utmärkt lättförståelig skylt, även om han tyckte att man skulle skrivit "häv" snarare än "he".

Var i Jämtland?

Böleskölen, fäbodvallarna tillhörandes Rätansböle, södra Jämtland (nästan mitt emellan Sveg och Svenstavik).

Hittade bilden i fråga, och jag hade blandat ihop vem som vill eha "he" och vem som ville ha "häv".

Ok tack! Om det varit Norra Jämtland så hade din tolkning "He rate hennan" passat in mycket bra eftersom det då är ångermanländska som pratas längst upp mot gränsen till Västerbotten. Fast ännu hellre: He rate hennä eller He rate i hennä".

Jämtländska begriper jag inte mycket av.

[Markus Holst]

I Dalarna finns ju de berömda hänne och dänne. Hänne måste ju vara detsamma som henan. Stam-ordet måste ju vara, eller nära besläktat, med här.

Kasta bort hette slunga dän i Orsa.

[sveahk]

Som född värmlänning ligger han Fröding väldigt nära mitt hjärta...och bättre än så här kan det knappast bli:

"Å gubevars för dumt fôlk!
Att en annan, sôm ingen lärdom har, int allti ä sôm en ska, d’ä inga unner, men når di, sôm ska va för mer, int ä klar i bokstaveringskônsta en gang, d’ä lett.
Te äxämpel dä va en söndasmôra, sôm ja geck å spanklér på landsvägen. Da kommer dä en harrkär gånass mä glasyger för yga, å smal å vesen va’n, tocken sôm tocker ä.
”Gudagen, min goda man”, sa’n. ”Vet han, vart ja ska gå för te komma te prästgårn”, töckte’n.
”Håja, nock vet ja dä”, sa ja. ”D’ä inga kônst te komm dit. Når han ha gått ett litt stöck länger, kommer han te en väg te vänster, men den ska’n int gå, utta bar fortsätt, tess han kommer te näst vägskel, där dä tar å te höger, där ska’n gå.”
”Mä se”, sa harrkärsillänne å såg fundersam ut, änna sôm dä int skull var klar grejer. ”Mä se, inte te vänster, men te höger. Nå vidare da.”
”Jo, når’n da ha gått ett stöck te, så kommer’n te e å, å i åa ä e ö.”
”Vasa”, sa’n.
”Å i åa ä e ö”, sa ja.
”Men va i all ti ä dä ni säjer, a, o?” sa’n.
”D’ä e å, vett ja”, skrek ja, för ja ble rasen, ”å i åa ä e ö, hörer han lite, d’ä e å, å i åa ä e ö.”
”A, o, ö”, sa’n, å dämme geck’en.
Jo, den va nôe te dum den."

Min mycket språkkunniga hustru - från Engadin - bjuder gärna våra besökande vänner från Sverige på värmländska smakprov. Det häpnas!

Hans K

[koroshiya]

De skandinaviska vokalerna måste vara svåra för många som lär sig språken i vuxen ålder, och hur skulle det kunna vara annorlunda när de i flera fall kanske aldrig ens har hört ljudet?

En del av problemen vid sådant lärande är väl att bokstaven korresponderar till ett annat ljud än i det egna språket. Vi skulle ju exempelvis ofta skriva långt engelskt e som i. Samtidigt finns det i stora språk förstås dialekter som har vissa av våra ljud. I Ulster har man t.ex. ett e som i vissa positioner blir som vårt långa e.

En som talar den dialekten har därför större chans att lyckas säga Agneta, snarare än Angnjita eller Angnjetta, som man ofta hör när engelsktalande säger namnet: exemplet hämtat från att ABBA nu är i ropet igen.

[Markus Holst]

Mina tyska kusiner som lärde sig lite svenska som barn berättade stolt en dag när de var i 50-årsåldern lärt sig att de nu lärt sig uttala ny och nu. Innan dess hörde man ingen skillnad när de så orden.

[Trotux]

Här är en inspelning från Gunnarsjö i södra Västergötland från 1960 med kategoriskt bruk av person- och pluralformer. vi äm (vi är), vi ham (vi har), vi vôrum (vi var), haddume (hade vi), fingumela (fick vi väl) osv.

https://www4.sprakochfolkminnen.se/Folk ... %20VGL.MP3
https://www4.sprakochfolkminnen.se/Folk ... %20VGL.MP3
https://www4.sprakochfolkminnen.se/Folk ... %20VGL.MP3

ihopklippt: https://youtu.be/b3o5rMAWBYk

[Markus Holst]

Ytterst intressant! Är dessa former allmänsvenska eller västgötska? Jag bor ju i Västergötland endast några min från Gunnarsjö.

[Trotux]

Formerna hör till dialekten i södra Marks Härad och är i stort sett gemensamt för grannmålen i Halland, du vet om Träslövsläge till exempel. Det finns en dikt på liknande dialekt från 1746 från Marks Härad. https://docs.google.com/spreadsheets/d/ ... sp=sharing

vi vôrum, I vôre(n), dai vôre gentemot gamla rikssvenskans vi vore/voro, I voren, de voro.

Pluralformerna som förekom i Kinds Härad var långt mer förenklade. Inspelning från Tvärred 1961 https://youtu.be/iwSJiBpDKfg.