"Handpumpa"

[adlercreutz]

Ja blixthalka är nog det rikssvenska ordet sen finns det uppenbarligen dialektala varianter i olika delar av Sverige - och så förstås finlandssvenskan. Tack för en intressant tråd.

[cats]

...sen finns det uppenbarligen dialektala varianter i olika delar av Sverige - och så förstås finlandssvenskan. Tack för en intressant tråd.

Tack. Det är inte bara i Sverige som det finns dialektala varianter. I Finland är variationerna stora mellan den svenskan som talas i t.ex. Helsingfors och den som talas i Åbo, för att inta tala om Österbotten eller Åland. Också användandet av finlandismerna kan skilja sig från varandra från region till region i Finland där svenska talas. Ordet ”kiva” (trevligt) används till exempel sällan i Österbottniska dialekter, medan den är vanligt förekommande i den södra delen av landet.

[adlercreutz]

Misstänkte nästan det

[cats]

Tidigt, vid Finlands självständighet, bestämdes det att finlandssvenskar inte skulle bli ett eget språk utan följde de normer som SAOL ställer upp. Den här mannen var en viktig person i den processen https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hugo_Bergroth

Vad Hugo Bergroth argumenterade för håller ännu idag i Finland, att det inte är önskvärt att finlandssvenskan blir ett provinsialt språk med egna regler. Därför bekämpas finlandismer febrilt i skolorna fortsättningsvist.

[Markus Holst]

Det irriterande är att vi sverigesvenskar rätt väl känner igen de svenska dialekterna, men klumpar ihop de finlandssvenska till en. Vi känner inte till och igen skillnaderna. Jag är osäker på om vi spontant skulle förstå att Närpes-borna pratar svenska.

[cats]

Det irriterande är att vi sverigesvenskar rätt väl känner igen de svenska dialekterna, men klumpar ihop de finlandssvenska till en. Vi känner inte till och igen skillnaderna. Jag är osäker på om vi spontant skulle förstå att Närpes-borna pratar svenska.

Knappt så närpesborna själva vill kännas vid att deras dialekt är svenska De talar själva om ”närpesspråket”

[Amund]

Ja blixthalka är nog det rikssvenska ordet sen finns det uppenbarligen dialektala varianter i olika delar av Sverige - och så förstås finlandssvenskan. Tack för en intressant tråd.

Ja mycket intressant.

Vad gäller blåis så är det tydligen helt enkelt den rena hårda isens färg som åsyftas. Prefixet blå upplever jag generellt används när något är rent och utan inblandning, exempelvis blådåre (=totaldåre), blånetto (=det absoluta inköpspriset). Samt även N-ordet där prefixet "blå" antyder en väldigt hög grad av N-färgen.

[adlercreutz]

När det gäller isen och... människor från blåland, så finns det en gammal betydelse av ordet blå = mörk. De andra orden kanske har nån slags renhetsbetydelse ja - där är jag osäker.

[Amund]

När det gäller isen och... människor från blåland, så finns det en gammal betydelse av ordet blå = mörk. De andra orden kanske har nån slags renhetsbetydelse ja - där är jag osäker.

Tack adlercreutz,
Vill betona att det bara var egen min tolkning att prefixet blå är ett sorts förstärkningsord.

[Amund]

Glömde ordet blåneka som verkligen är en pur och total lögn. Blåkopia verkar däremot vara något blått helt enkelt.

[cats]

Hittade en avhandling om prefix från 2002. Om man skrollar ner står det om hur färgen blå används i olika sammanhang som prefix. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/1 ... 8800_1.pdf

blå-
• Bruklighet: Inte produktivt, men i fullt brukliga sammansättningar.
• Exempel: blåneka (1913), blåköra ’köra snabbt och hänsynslöst’
(1948), blådåre (1950).
• Utgångsbetydelse: ’blå färg’. Jfr blåslagen (1654) och blåfrusen
(1843), med ursprungsbetydelsen kvar.
• Förledsbetydelse: ’intensivt’.
• Efterledsordklass: verb, sbst.
• Semantisk relation: Konsekutiv > förstärkande.

Blåis finns inte med, men däremot ” blixthal” lite högre upp

[Amund]

Hittade en avhandling om prefix från 2002. Om man skrollar ner står det om hur färgen blå används i olika sammanhang som prefix. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/1 ... 8800_1.pdf

Tack för den Cats. Det var väldigt intressant läsning, särskilt det där med alla förstärkningsprefix som bauta-, jätte-, tok-, rå-, göör-.

[cats]

Ur finlandssvenskt perspektiv var prefixet gorr- intressant. Det är ett prefix som fortfarande används dialektalt i norra Österbotten (Kokkola), men mera sällan i andra finlandssvenska dialekter. I Kokkola talar man ännu om ”gorrbra”. I Sverige anses tydligen prefixet gorr- ”föga bruklig eller obruklig”.

gorr-, gör-
• Bruklighet: Produktivt, regionalt. Formen gorr- är numera föga bruklig eller obruklig.
• Exempel: gorrfull (1891; i två ord 1573), gorrsupa (1830), görrolig (1981), görglad (1997), göront (1997).
• Utgångsbetydelse: ’tarminnehåll’; ’var’, fast i modern användning (gör-) finns väl knappast någon anknytning till ett ord med denna be- tydelse. I så fall är ordet numera ett förstärkande prefix.
• Förledsbetydelse: ’mycket’.
• Efterledsordklass: adj., verb.
• Semantisk relation: Jämförande > förstärkande. Jfr as-, skit-.

[adlercreutz]

Intressant, det verkar ha väldigt gamla rötter, till och med så att det kan spåras tillbaka till protoindoeuropeiska även om betydelsen ändrats sen dess. Protogermanskan verkar ha haft ett liknande ord för just tarminnehåll (obs: det står som ”hypotetiskt”, men ändå). Jfr också engelskans ”gore”.

https://en.m.wiktionary.org/wiki/Recons ... manic/gurą

Jag har hört det användas dialektalt som ”gegga”, ”röra”, kopplat till mat(!).

[cats]

Intressant, det verkar ha väldigt gamla rötter, till och med så att det kan spåras tillbaka till protoindoeuropeiska även om betydelsen ändrats sen dess. Protogermanskan verkar ha haft ett liknande ord för just tarminnehåll (obs: det står som ”hypotetiskt”, men ändå). Jfr också engelskans ”gore”.

https://en.m.wiktionary.org/wiki/Recons ... manic/gurą

Jag har hört det användas dialektalt som ”gegga”, ”röra”, kopplat till mat(!).

Uppmaning ”Ät skit!” får plötsligt en ny betydelse Kanske man istället kunde säga ”Ät gorr (bra)”