Ords betydelse

[hilbert]

Jag fick också 20.
Jag brukar göra ordprovet varje år, och det här var nog det lättaste som jag sett.
Tidigare har det nästan varje gång, varit med ett ord som jag inte känner igen, så var det inte i år.

[Vysotskij]

Många ord ändrar betydelse under en mansålder. Liknande ord är ju "förfäkta" som förr betydde "kämpa för" men idag betyder "kämpa emot", om det alls används längre.

Detta har jag aldrig sett. Vem hävdar att ’förfäkta’ nuförtiden betyder motsatsen till den klassiska innebörden?

[Markus Holst]

Många ord ändrar betydelse under en mansålder. Liknande ord är ju "förfäkta" som förr betydde "kämpa för" men idag betyder "kämpa emot", om det alls används längre.

Detta har jag aldrig sett. Vem hävdar att ’förfäkta’ nuförtiden betyder motsatsen till den klassiska innebörden?

Det gjorde jag.

[cats]

”Förfäkta” betyder fortfarande, enligt SAOL, att argumentera för, inget annat.

[Amund]

Många ord ändrar betydelse under en mansålder. Liknande ord är ju "förfäkta" som förr betydde "kämpa för" men idag betyder "kämpa emot", om det alls används längre.

Detta har jag aldrig sett. Vem hävdar att ’förfäkta’ nuförtiden betyder motsatsen till den klassiska innebörden?

Det gjorde jag.

Jag frågade några slumpvis utvalda personer hur de tolkade ordet, och en del var helt säkra på att det betyder att vara emot/bekämpa på något sätt.
Så Markus har nog rätt i att ordet kan uppfattas så av de som inte riktigt vet. Personligen tror jag att det av en del kanske sammanblandas med ordet förkasta ?

[Markus Holst]

Jag läste senast idag ett förslag på avtal där advokaten skrivit " ... har parterna tagit vars ett". Visst heter det var sitt? Jag ser ofta denna felskrivning. Används ordet "vars" i några andra sammanhang?

[koroshiya]

Jag läste senast idag ett förslag på avtal där advokaten skrivit " ... har parterna tagit vars ett". Visst heter det var sitt? Jag ser ofta denna felskrivning. Används ordet "vars" i några andra sammanhang?

Jo vars, jag hade en kompis vars farsa sällan visste vars han var.

Men advokaten använder inte ordet rätt vad jag kan förstå.

[crnagora]

Tja, rätt eller fel, "vars ett" är vanligt i Skåne. Antagligen kommer uttrycket av uttalet itt för ett. Därför låter "var sitt" likadant som "vars itt" som blir "vars ett" i skriftspråk. Och helt logiskt finns därför också "vars två", "vars tre" och så vidare. Min språkkänsla retas av detta, men jag medger att det blir egentligen ett praktiskt sätt att uttrycka sig.

[koroshiya]

Tja, rätt eller fel, "vars ett" är vanligt i Skåne. Antagligen kommer uttrycket av uttalet itt för ett. Därför låter "var sitt" likadant som "vars itt" som blir "vars ett" i skriftspråk. Och helt logiskt finns därför också "vars två", "vars tre" och så vidare. Min språkkänsla retas av detta, men jag medger att det blir egentligen ett praktiskt sätt att uttrycka sig.

När man säger var sitt blir det också lätt vaschitt. Då är det inte så lätt att avgöra vilka två ord det är heller. Jag tror att sammanskrivningar varsitt är ganska vanliga.

[Ephraim]

Jag läste senast idag ett förslag på avtal där advokaten skrivit " ... har parterna tagit vars ett". Visst heter det var sitt? Jag ser ofta denna felskrivning. Används ordet "vars" i några andra sammanhang?

Som crnagora redan nämnt verkar detta, i alla fall idag, vara en framförallt skånsk talspråklig form. Den verkar också mycket riktigt ha utvecklats genom omtolkning av ”var sin/sitt”, vilket möjligen kommer av att man på sina håll kan ha en öppnare vokal i ”sin” och ”sitt”.

Det äldsta belägget i SAOB för ”hwars en” är från 1657 så alldeles nytt är det inte. Även det som crnagora nämner om andra räkneord är beskrivet i SAOB med ett belägg för ”vars tre” från Lunds dagblad 1957.

Ibland kan ju advokater använda en del ålderdomliga eller lite ”krånliga” uttryck, så jag funderade på om detta kunde vara ett sådant fall men jag tror inte att uttrycket varit så etablerat i formellt skriftspråk, även om det ändå verkar ha förekommit sporadiskt i skrift sedan ganska långt tillbaka.

Faktum är dock att om man söker på ”tagit vars ett” så hittar man en hel del avtal med den skrivningen. I några fall verkar det finnas en Skånekoppling, men den är inte uppenbar i alla. Möjligen har någon faktiskt tolkat formen som en mer formell och ålderdomlig form.

Jag associerade också lite till reglerna om tvesala i 1 kap. 5 § handelsbalken:
"Säljer man tvem ett [etc.]"
Det betyder alltså ungefär ”Om någon säljer ett gods till två…” men jag gillar det eleganta i att man bara har ett ord för subjektet (”man”), ett för det direkta objektet (”ett”) och ett för det indirekta objektet (”tvem”), som här också markeras med en särskild dativform.

”Vars” är ju bl.a. genitiv av ”var” som i ”var och en” (ej att förväxla med ”var” som i ”var är du?”). Så jag funderar på om det på ett liknande sätt går att tolka ”parterna har tagit vars ett” som att parterna har tagit ett var, nämligen ”vars eget” exemplat (var och en sitt eget). Men att detta skulle vara upphov till ”vars ett” hittar jag inget stöd för.

Det kan förövrigt även nämnas att formen ”vars sin/sitt” (med äldre stavning) har förekommit en del historiskt, men det är nog mest en stavningsvariant eftersom man inte riktigt hör hur många s det ska vara.

Tja, rätt eller fel, "vars ett" är vanligt i Skåne. Antagligen kommer uttrycket av uttalet itt för ett. Därför låter "var sitt" likadant som "vars itt" som blir "vars ett" i skriftspråk. Och helt logiskt finns därför också "vars två", "vars tre" och så vidare. Min språkkänsla retas av detta, men jag medger att det blir egentligen ett praktiskt sätt att uttrycka sig.

När man säger var sitt blir det också lätt vaschitt. Då är det inte så lätt att avgöra vilka två ord det är heller. Jag tror att sammanskrivningar varsitt är ganska vanliga.

Ja, jag undrar om det inte rent av är vanligare idag (i dag) att skriva ihop ”varsin/varsitt” som skriva isär ”var sin/var sitt”. En snabb Google-sökning gav nästan tio gånger så många träffar på hopskrivet ”varsin” som särskrivet ”var sin” men jag vet inte hur tillförlitligt det resultatet är.

Hursomhelst är det väl ingen direkt skillnad på de särskrivna och hopskrivna varianterna i detta fall, de uttalas ju likadant (möjligen skulle ”var sin/sitt” även kunna markera ett uttal med betonad ”sin/sitt”) och det finns ingen direkt stilskillnad. SAOL har de särskrivna varianterna först men de hopskrivna varianterna markeras med ”el.” (eller) vilket brukar betyda att formerna är i stort sett likvärdiga. SO har de hopskrivna varianterna först.

[a81]

Tänker på ordet "medioker" som egentligen betyder "medelmåttig", "halvbra", etc., men som väl på "sportjournalistsvenska" betyder "dålig" (jfr "medioker insats" = "spelade dåligt").

[hilbert]

Då var det dags igen för orddelen på högskoleprovet, även i år var det ganska lätt.
Det ser man också på de frekvenser som DN anger för hur många som kan respektive ord.
På samtliga ord var det minst 75% som svarade rätt.

Det svåraste ordet var "solitär".

https://www.dn.se/ekonomi/hogskoleprove ... -maj-2022/