Jag har följt med nyheterna under så pass många år att jag på nyheterna hört om många militära operationer och sammandrabbningar under de senaste 40 åren, jag vågar dock påstå att det här med ”säkerhetsstyrkor” är ett relativt nytt påfund. Jag tvivlar på att radion i september 1939 meddelade att tyska säkerhetsstyrkor slog tillbaka polska trupper, eller att det var sovjetiska säkerhetsstyrkor som ryckte in i Afghanistan 1979. Men nuförtiden är det aldrig något lands militär som är inblandad i några strider utan det är alltid dessa ”säkerhetsstyrkor” som blir inblandade i strider… Frågan är då vari skillnaden består..?
För att besvara min egen fråga misstänker jag att det låter bättre medialt med säkerhetsstyrkor, det liksom betonar den humanitära insatsen av att man skyddar människor snarare än att man bedriver krigföring mot valfri motståndare. Sug på dessa fiktiva meningar:
Sudans militär har slagit till mot rebeller i söder.
Eller:
Sudanska säkerhetsstyrkor har gjort tillslag mot olagliga grupperingar i de södra delarna av landet.
Visst låter det senare betydligt mera sympatiskt?
Frågan väckte min nyfikenhet när jag såg ett inslag på Tv-nyheterna hur ”Egyptiska säkerhetsstyrkor slagit ned samhällsomstörtande element ute i öknen”, vad TV-bilderna visade var kolonner av stridsvagnar som vällde fram och mera föreställde något vad jag skulle kallat en stor militär operation helt enkelt. Oftast kallas den ryska armén för säkerhetsstyrkor oavsett vilka operationer de är inblandade i, men ordet känns mer som att det handlar om beväpnade vakter som skyddar mot terroristliknande angrepp än fullskaliga militära operationer.
Kan detta alltså handla om att militära talespersoner använder ett modernt och medialt språkbruk som man inte var kapabla till förut? Den intressanta frågan är i så fall snarare varför svenska medier ordagrant återger officiella uttalanden från diktaturer och liknande?
Jag kan också ha fått allt om bakfoten och att det kanske finns en vedertagen definition av ordet, men det är därför jag lyfter frågan här.
