Sten ute, 1700-tal?

[AndersSto]

En sten som användes som bord på gården restes på 50-talet vad jag har fått berättat. Nu när det var sidljus framträdde inskriptionen bättre än jag sett tidigare. Jag såg då att det var en ring runt all text. Det verkar ha varit prickar över Y, alltså ÿ. När skrev man så? Och ordet elskid, kärlek på isländska har jag googlat fram, ska det i stället vara elsked/(älskad) men sten har fallit bort? Gården heter Stora Eneby, så förkortningen i slutet borde syfta på det.

ELS
KID
I S ENE
Bÿ

Ska kolla hur man sätter in bild här.

[Hans]

Ska kolla hur man sätter in bild här.

Välkommen.

viewtopic.php?f=51&t=25796&p=704882&hil ... er#p704882

MVH

Hans

[AndersSto]

Tack!

[Göstring]

T. ex. "Erik Larsson, Kerstin Jonsdotter i Stora Eneby" Namnen kan givetvis vara andra.

[AndersSto]

Bra förslag, ska se i ägarlängden om det finns några som stämmer.

[AndersSto]

Asch, kommer inte så långt bakåt i tiden, vid 1809 slutar uppgifterna. På 1300-talet nämns endast några förnamn och då vid ett enda datum.
Om ELSKID vore två förkortningar borde det om det var logiskt finnas prickar mellan versalerna. Men det är ju inte alltid logiskt fastän det är sant. Om jag har tur råkar någon läsa här som känner igen det tidstypiska typsnittet eller som kan ordet elskid ifall det är ett ord o inte förkortningar.

[Ephraim]

Jag tror inte att "elskid" är ett ord på svenska, har i vart fall inte kunnat hitta något. Möjligen i så fall en variant av älskad eller äldskade men det passar ju inte jättebra in på stenen.

Såvitt jag förstår betyder ordet elskið inte ’kärlek’ på isländska heller. Däremot är det en böjningsform av verbet elska ’älska’, närmare bestämt andra person pluralis i antingen presesens indikativ, presens konjunktiv eller imperativ. Det motsvarar således äldre svenska älsken. Men substantivet kärlek och verbet älska heter ju båda love på engelska förstås.

Det troligaste är nog att det är förkortningar.

[a81]

Man satte upp stenar liknande denna efter vägarna för att markera var gränserna för olika gårdars vägunderhåll gick. Dessa typer av stenar kan fortfarande ses efter vissa vägar, t ex utefter länsväg 290 (http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4nsv%C3%A4g_290) mellan Österbybruk och Forsmark i norra Uppland. Kanske är den här stenen en sådan sten?

Jag tror också att stenens text betyder något i stil med "Erik Larsson, Kerstin Jonsdotter i Stora Eneby". I vilken socken ligger Stora Eneby? Det borde gå att hitta betydlig längre än 1809 i folkbokföringen. Jag skulle gissa att stenen är från 1700-talet eller början av 1800-talet.

[AndersSto]

Härligt med kunniga personer bakom intressanta kommentarer, det uppskattas. Det här är Toresund socken, ibland skrivet Thoresund. Jag har ingen erfarenhet av att söka i arkiv/folkbokföring/kyrkoböcker. Hur gör jag?

[a81]

Arkiv/folkbokföring/kyrkoböcker går att hitta på mikrofilm landsarkiven runtom i landet och på riksarkivet i Stockholm. Dessutom finns det något ställe i Täby, som jag tror också tillhör riksarkivet. Men det vanligaste(?) sättet att släktforska i dag är att läsa inskannade kyrkböcker (med mera) på nätet. Ett exempel är arkivdigital.se. Till skillnad från arkiven är det då inte gratis, utan kostar ett par hundra kronor för en månad eller ungefär 1 000 kronor för ett år. Kan också tipsa om genealogi.se, som bland annat har ett forum liknande detta.

Jag har kollat väldigt snabbt i kyrkböckerna (på arkivdigital.se), men har ännu inte hittat Erik Larsson och Kerstin Jonsdotter i Stora Eneby, Toresund. Gården verkar ha bytt ägare ofta genom åren.

[a81]

Hur stor är stenen? De stenar som placerades ut längs vägarna var ganska små. Jag tror att den här stenen kan ha en annan historia.

Kan den verkligen ha varit en bordsskiva från början?

Hur gammal är den? Kan den vara äldre än 1700-tal?

[AndersSto]

Tack för snabbkollen. På 1600-talet hörde gården till Mälsåkers säteri, såldes förmodligen till självägande bonde på 1750-talet. Säljare och köpare 1809 har jag uppgifter om. Före 1600-talet är det enda jag vet att 17/5 1346 omnämns en Alle, Ericis och en Olaus på denna gård.

Bordsskiva kan jag inte tänka mig att den varit, den användes som nåt slags mjölkbord på 50-talet ännu, rätt säkert med inskriptionen neråt. Den är nog större än vanliga vägstenar. Kanske knappt en meter hög o 70cm bred, kan mäta i morgon.

[AndersSto]

Den är hela 120cm bred o 140 hög.
Min första tanke när jag såg den var att det är en gammal gravsten som man gjort en inskription på i sen tid, efter nåt älskat husdjur. När jag fick bra släpljus nyligen såg jag det ålderdomliga i texten, jag tänker då på ÿ.
Hur såg gravstenar ut långt tillbaka, var det datum o årtal som nu? Kan det vara en gravsten från 1600- eller 1700-talet...? Kyrkan ligger mindre än en km ifrån, gamla stenar togs kanske tillbaka till gården.

[Markus Holst]

Sista bokstaven har ett typsnitt som avviker från de andras. Man undrar varför.

[Sarvi]

Diakritiska tecken över vissa vokaler (som prickarna över y) anses väl generellt ha införts på 1500-talet från tyskan. Utgick så småningom i de flesta fall under 1700-talet (tror t.e.x. det inte finns med i Karl XIIs bibel?)