fransyska mil

[Markus Holst]

Har i en bok översatt till svenska 1828 hittat beteckning "Fransyska mil" men hittar ingenstans på nätet hur lång en sådan ansågs vara. Kan ni hjälpa mig?

[Sarvi]

Uggleupplagan, uppslagsordet mil:

I Frankrike mätte man före metersystemets antagande väglängder i lieues, af hvilka de allmännaste voro: lieue commune = 1/25 ekvatorsgrad (1 ekvatorsgrad enl. Bessel = 111,306,58 m.) = 4,452,26 m. = 3/5 geografisk mil, lieue marine = 1/20 ekvatorsgrad = 5,565,33 m. = 3/4 geografisk mil, och lieue de poste = 2,0000 toises = 3,898 m. Därjämte hade man flera afvikande lieues i provinserna.

Beträffande det sistnämnda, så ska t.ex. den parisiska milen ("lieue de Paris") ha varit 3933 m. Det är nog bara att välja någon av dem och hoppas på det bästa, om du inte kan erhålla en mer precis beteckning än "fransyska mil".

[Markus Holst]

Tack!

I samma bok nämns "spetsglas-lever". Någpn som vet vad det är?

Boken ifråga är en svensk översättning från 1828 av Gérinières "Ecole de Cavallerie", som jag succesivt scannar och lägger ut på nätet. Det aktuella kapitlet: http://markus.ridakademi.se/del_24/Gu%E ... esor+/4208

[Hans]

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... GLANS-KUNG

MVH

Hans

[Markus Holst]

Toppen! Tack! Återstår alltså att reda ut vilken medicinsk effekt man förväntades genom att stoppa i hästen spetsglas-lever.

Kapitlet jag länkar till ovan är ganska intressant eftersom där pratas om kroppens vätskor. Att hästens ben svulnar efter ridning anses bero på att kroppsävtskorna värms upp och kommer i oordning vilket får dem att rinna ner i benen. Helt fel är det ju faktiskt inte. Kroppsvätskorna värms ju upp, och de rinne ruppenbarlighen ner i benen. Dock är orsaksförhållandet kanske inte det beskrivna.

[Ben]

Har i en bok översatt till svenska 1828 hittat beteckning "Fransyska mil" men hittar ingenstans på nätet hur lång en sådan ansågs vara. Kan ni hjälpa mig?

Ur en lärobok från 1811:

fransk.jpg (15.46 KiB) Visad 3909 gånger

Det skulle väl motsvara längden på uppslagsbokens "Lieue commune".

[Stefan]

Har man till hands Jules Vernes böcker och ids bläddra lite, så finns de franska milen helt säkert förklarade där.

Ja, och på de flesta andra ställen översätts det antagligen som franska mil, ej fransyska mil, ifall man vill googla eller så.

[Stefan]

En kik på länken som Hans visar oss; nyckelmeningen är: "svafvelantimon, som i handeln förekommer under namn af spetsglans, .. är dock sällan eller aldrig fullkomligt ren. KEYSER Kemien 2: 758 (1874). Spetsglans är ett utmärkt medel (att ge kreatur) mot dålig matsmältning, förlorad aptit (osv.)"

Och lever? min gissning det är inte som i kroppsorganet lever, utan lever som i levrat, alltså ungefär "några ihoppklibbade korn" av.