1500-tals svenska

[cats]

Jag stötte på en mening i ett förläningsbrev som utfärdades 1558. En fogde fick en förläning i norra Österbotten för att han utrustat ett skepp för kronans räkning.
Undrar nu vad för slags båt det är. Det är enligt skrivelsen en: ”Skrote wm trettån Lest:r med Takell, Twgh, Segell och andre tillhinge Item hermelin åttå timb två loer”

En "skrote" som jag antar är det samma som skrov på tretton läster(ingen stor båt precis). Utrustad med tackel och två segel, om jag förstår det rätt. Men sen blir det märkligt. "tillhinge Item hermelin åttå timb två loer" är rena grekiskan.

Någon som är bättre på båtar(eller 1500-tals svenska) än jag?

[Sarvi]

”Skrote wm trettån Lest:r med Takell, Twgh, Segell och andre tillhinge Item hermelin åttå timb två loer”

En "skrote" som jag antar är det samma som skrov på tretton läster(ingen stor båt precis). Utrustad med tackel och två segel, om jag förstår det rätt. Men sen blir det märkligt. "tillhinge Item hermelin åttå timb två loer" är rena grekiskan.

Någon som är bättre på båtar(eller 1500-tals svenska) än jag?

Jag tror att det ska tolkas som "ett skrov på tretton läster med tackel, tåg, segel och andra tillbehör.

Sedan kommer "item" vilket ju är latin och ofta användes som någon form av bindeord, speciellt vid uppräkningar. Den sista biten "hermelin åttå timb två loer" skulle jag vilja tolka som följer:
- hermelin syftar på skinn från, just det, hermelin.
- åttå är åtta ( 8 )
- timb är timmer, ett gammalt mått på antal skinn, ett timmer var 40 skinn.
- två loer skulle kunna syfta på loskinn

Stycket skulle alltså kunna tolkas ungefär som "åtta timmer (8x40) hermelinskinn, två loskinn (eller ska det tolkas som två timmer (2x40) loskinn?). Hela delsatsen verkar syfta antingen på att lasten bestod av skinn, eller möjligen på värdet av båten?

Men jag är mer än villig att överbevisas av kunnigare personer.

[Göstring]

Måste den andra delen handla om sjöfart? Timb=timmer=40 skinn. Alltså 8x40 hermelinskinn+ två lodjursskinn?

[cats]

Kan stämma bra med skinnen. Han som fick gårdarna var kronans skinnuppköpare i Österbotten 1554. Tack för hjälpen

[cats]

Mera text förståelse
"Jach kann bekomme gwll och gudh goffwe fredhen motthe bliffwe. Men huar så hendhe thz Hans K.M.(hans kunglige majestät) will endeligh haffue gwll thå haffuer Jach thet ingen rådh tiill vthan bidhe ed.str. wijlle så lagedh medh Hansz Ma:tt (hans majestätet) thet Jach måtthe få leffrere peng:r i stadhen för gwll

Är gwll = guld?

[a81]

Ja, gwll måste väl betyda guld. Sedan känns texten väldigt ålderdomlig jämfört med andra texter jag läst från 1500-talet. Det är rätt svårt att förstå vad det handlar om, mycket på grund av den konstiga stavningen. Skulle vi hämta en 1500-talsmänniska och låta honom eller henne läsa texten skulle det troligen vara lättare att förstå.

...thet Jach måtthe få leffrere peng:r i stadhen för gwll borde väl med modern stavning bli ...det jag måtte få levrere penningar i staden för gull, alltså kanske ...det jag måtte få leverera pengar i staden för guld på modern svenska.

[cats]

Ja, gwll måste väl betyda guld. Sedan känns texten väldigt ålderdomlig jämfört med andra texter jag läst från 1500-talet. Det är rätt svårt att förstå vad det handlar om, mycket på grund av den konstiga stavningen. Skulle vi hämta en 1500-talsmänniska och låta honom eller henne läsa texten skulle det troligen vara lättare att förstå.

...thet Jach måtthe få leffrere peng:r i stadhen för gwll borde väl med modern stavning bli ...det jag måtte få levrere penningar i staden för gull, alltså kanske ...det jag måtte få leverera pengar i staden för guld på modern svenska.

Jag har precis samma känsla för den här personen. Att det är t.o.m svårare än andra texter vid den här tiden. Kan det bero på att han inte är präst eller skrivare, utan att han är handelsman som gör det så svårbegripligt? Vet inte vilken utbildning han egentligen hade.
Lite längre ner i brevet skriver han till kungen "wille werdiges ramme mijtth bestij här vtj och wetha mich i gen et swar medh thenne breffskirffuare".
Jag tolkar det som så att han begär ett svar"wediges ramme mijtth bestij", (värdiga.. mig besked) genom samma "breffskirffuare", eller brevskrivare. Samma person som hjälpt honom att skriva texten?

Det verkar som om han skiljer på guld och pengar. Möjligen beroende av att han gjort upp avtal om att låna hovet ungerska gulden "vng. gyllen" och vill betala i en annan valuta. Hans finanser var rätt invecklade, och utdraget är taget från ett försvarsbrev han sänder till hovet, efter det att han blivit anklagad att som fogde pressat pengar av bönderna, och inte betala kungen hans andel av de indrivna tillgångar.
Som jag förstår det beklagar han sig över att han är fattig, "mijn ödmiukth och fatigh tienist", eftersom han inte har kunnat omvandla varorna till guld. Som orsak anger han också kriget som pågår.

Tidigare har han beklagat sig över sina anklagare och sagt att: " Här finnes tiuffweri, horerij och myck:t annadt aldt för lengsampth atth scriffna på thenne tijdh thz röijer sich well skielffth när ther effter ransakas och hur erligh han haffuer bekomijdt withnesburdh här aff sijn bijffalningh"

Utan att nämna namn antyder han alltså att hans motståndare är både tjuvar och otuktiga, bland mycket annat och att det borde anställas en undersökning. "lengsampth" tolkar jag som "ledsamt".
Hans motståndare är ståthållaren över Finland Hans Larsson Björnram. Året är 1566.

[Ben]

Om man ponerar att "stadhen" betyder "i stället" förefaller frasen mer begriplig. För att klippa ett stycke ur SAOB:

β) (ut)i den stad(en) (där l. som l. att osv.), med (anv. närmande sig) konjunktionell anv., l. (ut)i den stad(en) att följt av inf. α') (ut)i den stad(en) som (osv.), i stället för den l. det l. de som (osv.) resp. i stället för att (osv.). Huar ider är folck tiilfongis ther nedre (på Älvsborg), må J thå szoldera een hoop i then staden szom bortta äre. G1R 9: 338 (1534). Såsom hijne förskrectes för blodhe som kommit war j then stadhen ther flytande watn warit hadhe til neffst för (osv.). SalWijsh. 11: 6 (öv. 1536; Apokr. 1921: I stället för). β') (ut)i den stad(en) l. i den stad (som osv.), i stället för att (osv.); äv.: medan däremot, medan; äv. i staden där (osv.), ungefär liktydigt med: i stället för att (osv.). Ty them kom än nw j hugh huru .. iorden j then stadh ther hon diwr giffuit hade ther gaff hon flughor. SalWijsh. 19: 10 (öv. 1536; Apokr. 1921: i stället för). G1R 24: 4 (1553: udi then städh). J then staden man skulle haffua giffuit ähro och prijs Gudhi j högdenne, ther haffuer man ährat munckar, nunnor, messoprester. LPETRI 1Post. G 2 b (1555). G1R 27: 29 (1557: ij then stadh, som). Därs. 29: 9 (1559: udi then stadh, som). PJGOTHUS Savonarola SyndSp. K 5 b (1593: i then staden som). Ssåsom borgmästere och rådh sampt borgerskapet her i Stokholm beswäre sigh vtöfwer gästning och förmälle, att wthi then staden them elliesth borde holle eetthundrede knechter, hafwe the hollet eetthundrede nijietije fyre personer, sså är (osv.). PrivSvStäd. 4: 306 (1602). VDAkt. 1731, nr 394. γ') i den stad(en) (att) (osv.), i stället för att l. medan (osv.). AOXENSTIERNA 2: 249 (1615: i den stadhen). PJANGERMANNUS Tröstskr. E 1 a (1622: i then staden .. at). Borgarna, hvilka i den stad att I (dvs. bönderna) uthleggia ett runstycke, betala uthi tull 10 eller 20 daler. RP 7: 470 (1639). RUDBECKIUS Luther Cat. 148 (1667). δ') i staden att följt av inf., i stället för att osv. STIERNMAN Riksd. 945 (1636).

[Ben]

Tidigare har han beklagat sig över sina anklagare och sagt att: " Här finnes tiuffweri, horerij och myck:t annadt aldt för lengsampth atth scriffna på thenne tijdh thz röijer sich well skielffth när ther effter ransakas och hur erligh han haffuer bekomijdt withnesburdh här aff sijn bijffalningh"

Utan att nämna namn antyder han alltså att hans motståndare är både tjuvar och otuktiga, bland mycket annat och att det borde anställas en undersökning. "lengsampth" tolkar jag som "ledsamt".
Hans motståndare är ståthållaren över Finland Hans Larsson Björnram. Året är 1566.

Tror snarare att "lengsampth" betyder "skulle kräva för lång tid", d.v.s att redovisa detta i detalj skulle ta alldeles för långt tid, så därför avstår han från att göra det. Alltså "långsamt" i en annan betydelse än vad vi är vana vid.

[Ben]

Lite längre ner i brevet skriver han till kungen "wille werdiges ramme mijtth bestij här vtj och wetha mich i gen et swar medh thenne breffskirffuare".
Jag tolkar det som så att han begär ett svar"wediges ramme mijtth bestij", (värdiga.. mig besked) genom samma "breffskirffuare", eller brevskrivare. Samma person som hjälpt honom att skriva texten?

Hur säkert är det att det verkligen står "brefskirffuare"? Normalt sett skulle jag snarare förvänta mig "brefvisare" eller ngt dylikt, alltså någon som överbringar brev från en person till en annan.

[a81]

Ja, gwll måste väl betyda guld. Sedan känns texten väldigt ålderdomlig jämfört med andra texter jag läst från 1500-talet. Det är rätt svårt att förstå vad det handlar om, mycket på grund av den konstiga stavningen. Skulle vi hämta en 1500-talsmänniska och låta honom eller henne läsa texten skulle det troligen vara lättare att förstå.

...thet Jach måtthe få leffrere peng:r i stadhen för gwll borde väl med modern stavning bli ...det jag måtte få levrere penningar i staden för gull, alltså kanske ...det jag måtte få leverera pengar i staden för guld på modern svenska.

Jag har precis samma känsla för den här personen. Att det är t.o.m svårare än andra texter vid den här tiden. Kan det bero på att han inte är präst eller skrivare, utan att han är handelsman som gör det så svårbegripligt? Vet inte vilken utbildning han egentligen hade.

Avsändaren till brevet verkar inte själv ha skrivit det. Säger det något om avsändarens yrke/bakgrund? Vet man något om vem det var? Och vet man överhuvudtaget något om personen som verkar ha skrivit brevet, brevskrivaren. Kan han ha haft ett annat språk än svenska som modermål? Kan han ha varit till exempel finne eller tysk?

Om man jämför med den här texten från En svensk krönika av Olaus Petri från 1500-talet, så är den mycket lättare att förstå (handlar om Kristian II tyrann):

...Och allestädz ther han i städerna komma skulle, reestes galge vp, på torghet, Ther war Claes Holst Capitenere före, Han bleeff och sielff effter konungens befalning vphengd i Sudherköping i then galgha han hadhe vpreesa låtit, och hans eghen scriffuare med honom, och en aff hans tienare hengdes i Linköping, och en i Vastena, Så kom tå konungen til Linköping och hölt ther sina Jwl, Ther effter kom han til Wastena, och lät ther qwartera Swen Höök, och Pedher smedh, Och när han kom til Jöneköping, lät han ther affhugga Lindorm Ribbing, och noghra andra, Besynnerligha lät han ther affhugga tw barn aff Ribbings slecht, Thet ena war widh åtta åra, thet andra fyra eller sex åra gammalt, Ther effter kom han til Nydal kloster, ther betaladhe han så i herberget, at han lät drenkia Abboten, med någhra aff hans brödher...

Se: http://runeberg.org/opetri/croneka.html

Det skulle men andra ord vara väldigt lätt att förstå Olaus Petri, förmodligen jämförbart med att prata med någon från (östra delarna av) Norge i dag. Större skillnad kan det inte vara. Den som skrev brevet som finns med i den här diskussionen tror jag däremot att man skulle ha problem att förstå.

[cats]

Min avskrift ruskade lite på ett ställe. Trots många korrekturläsningsförsök av den egna avskriften. Tack Ben, och ursäkta, för förvirringen som uppstod. "breffskriffuare" står det och inget annat.

Angående avsändaren så är han storbonde på en stor gård. Han var fogde och hade en del andra förtroendeuppdrag av kronan. Bl.a var han kungens sjöfolks och "fetalie"-anskaffare (livsmedel) i Österbotten. Han var en av ledarna under Klubbekriget i Finland 1596-99 och tvingades fly till Stockholm när "de finske" ryttarna skulle fånga honom.

Förslaget om "i stadhen" som "i stället för" var lysande. Då blir det hela mycket mer begripligt

Det är ännu en sak jag inte begriper i detta vansinnigt svårtydda brevet. Som plats för skrivande står det "Cijmij socken i Österbothnen then... 1566"

"Cijmij" kan möjligtvis vara nuvarande Kalajoki. Men är inte säker.

[Ben]

Det är ännu en sak jag inte begriper i detta vansinnigt svårtydda brevet. Som plats för skrivande står det "Cijmij socken i Österbothnen then... 1566"

"Cijmij" kan möjligtvis vara nuvarande Kalajoki. Men är inte säker.

Det kan inte vara "Kemi"? Har du tittat i Almquists Den civila lokalförvaltningen i Sverige? Han går mycket detaljerat igenom den kamerala indelningen.

[Ben]

Sedan måste det väl vara så att de här breven rör olika personer, fast med samma släktnamn? Inte kan väl samme man både ha varit kronans skinnuppköpare i början av 1550-talet och i full verksamhet under klubbekriget, nästan 50 år senare?

[cats]

Sedan måste det väl vara så att de här breven rör olika personer, fast med samma släktnamn? Inte kan väl samme man både ha varit kronans skinnuppköpare i början av 1550-talet och i full verksamhet under klubbekriget, nästan 50 år senare?

Du har rätt! Det var Hans Jönsson som blev far till Hans Hansson som skrev brevet. Sonen ärvde gård, och fortsatte med i stort sett samma verksamhet. Men det var sonen som ledde bönderna i uppror medan fadern dog strax innan. Ca 1573
Skinnuppfödaren var annars Lars Jönsson, bror till Hans och farbror till Hans den 2:a. Gäller att hålla tungan rätt i mun med alla Hans