Afrikaans och nederländska

[Giancarlo]

Vad är egentligen skillnaderna och likheterna mellan dessa två närbesläktade språk? Har ni några bra exempel på hur de skiljer sig? Hur mycket kan två talare av respektive språk förstå varandra? Hur har afrikaans särutvecklats sen skillsmässan med nederländskan+

[Hans]

Afrikaans retains some features of 18th century Dutch, together with vocabulary from various Bantu and Khoisan languages and also from Portugese and Malay. Speakers of Afrikaans can understand Dutch, though Dutch speakers tend to need a while to tune into Afrikaans.
http://www.omniglot.com/writing/afrikaans.htm

Om vi säger att afrikaans är danska så är nederländska svenska - det är väl ungefär en liknande skillnad.

MVH

Hans

[Donkeyman]

Den befolkning som vi kallar "Boer" men som andra kallar "Afrikaaner" har sina rötter i de Holländare som under 1600- och 1700-talen befolkade Kap-Provinsen. Efter att England tog över Kap i början av 1800-talet har den befolkningen inte fyllts på längre.

De talade ursprungligen Holländska, eller snarare den Holländska som talades för 300 år sedan. Den stora majoriteten av Afrikaaners lärde sig inte att tala något annat språk. Däremot måste de i sitt dagliga liv att samarbeta med olika svarta folk. Man var i huvudsak lantbrukare och hade svart arbetskraft. Med tiden förenklades språket och man vävde in många ord och uttryck som hämtades från de språk som talades i regionen. Det var inte bara olika "svarta" språk utan också Portugisiska och med tiden Engelska, Tyska och andra Europeiska språk. Det kom ju många invandrare från olika håll under 1800-talet.

Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som Afrikaans började fungera som skriftspråk. I skolan var det förbjudet för Afrikaanstalande barn att tala sitt språk och det fanns givetvis inte några läroböcker på språket. Afrikaans som kulturell bärare tog inte fart förrän efter att man förlorat Boerkriget.

Under det tidiga 1900-talet började en Afrikaaner-rörelse som utvecklade Afrikaaners kultur. Då var givetvis språket en viktig beståndsdel i det arbetet. Men man språket var bara en del av denna kultur. Med språket som utgångspunkt utvecklade man kulturella institutioner men också universitet, banker, försäkringsbolag och en parallell kultur som motvikt mot det Engelska. En strävan som kröntes med framgång när man vann valet 1948 och tog över makten. Eller som Afrikaaners såg på saken - man vann tillbaka sitt land.

[Giancarlo]

.
De talade ursprungligen Holländska, eller snarare den Holländska som talades för 300 år sedan. Den stora majoriteten av Afrikaaners lärde sig inte att tala något annat språk. Däremot måste de i sitt dagliga liv att samarbeta med olika svarta folk. Man var i huvudsak lantbrukare och hade svart arbetskraft. Med tiden förenklades språket och man vävde in många ord och uttryck som hämtades från de språk som talades i regionen. Det var inte bara olika "svarta" språk utan också Portugisiska och med tiden Engelska, Tyska och andra Europeiska språk. Det kom ju många invandrare från olika håll under 1800-talet.

De franska huguenotterna ska ju också ha kommit, redan på 1600-talet till Kapprovinsen. Men jag känner inte till något franskt inflytande på afrikaans förutom många franska för och-efternamn i Sydafrika. Francois t.ex. är vanligt.

Hade varit lite roligt med lite konkreta exempel på exotiska influenser i afrikaans. Något från malajiska, khoikhoi, xhosa, portugisiska eller zulu? Eller konkreta meningar där afrikaans har särutvecklats från sin tidiga nederländska dialektform. Känner du till nått sånt?

Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som Afrikaans började fungera som skriftspråk. I skolan var det förbjudet för Afrikaanstalande barn att tala sitt språk och det fanns givetvis inte några läroböcker på språket. Afrikaans som kulturell bärare tog inte fart förrän efter att man förlorat Boerkriget.

Intressant. Lärde sig inte afrikaanstalande barn nederländska i skolan alltså? Utan engelska? Det är intressant att National-Party-regimen själva tog en massa problematiska språkpolitiska beslut. Bland annat att svarta skulle tala afrikaans i skolan, och att det ansågs fult och oönskvärt att blanda engelska och afrikaans, trots att denna språkblandning var (och är) vanlig bland afrikaanstalande.

Britiske folksångaren Jeremy Taylor skrev en enormt populär folksång för barn "Ag, Pleez Deddy" på afrikaansinfluerad engelska, på 60-talet som ogillades starkt av regimen på grund av just språkblandningen engelska/afrikaans. Den sålde tydligen fler skivor än Elvis. http://open.spotify.com/track/46H1LX4xUeQCIoAEqkggrf

[Giancarlo]

Om vi säger att afrikaans är danska så är nederländska svenska - det är väl ungefär en liknande skillnad.
Hans

Hittade en intervju där en belgare intervjuar Charlize Theron på nederländska och hon svarar på afrikaans - de verkar förstå varandra mycket bra: http://www.youtube.com/watch?v=2fYB9s0Nyzk

Det verkar dock som om afrikaans är mer som svenska i din analogi. Lite mer klart. Förstår mer vad hon säger än reportern (sorry danskar).

[Niffelar]

Afrikaans har förutom annat ordförråd också en något annorlunda grammatik än nederländska. Till skillnad från nederländska böjs inte verb, en likhet med svenskan. Afrikaans har också något så intressant som dubbel negation. Jag är inte säker på exakt när det gäller men i de flesta negerande meningar använder man orden "nie" eller "nix" två gånger. En gång före verbet och en gång efter.

Man stavar något annorlunda än i nederländska, även i fenomen som låter likadana i talspråk. Till exempel ljudet "ej" som i nederländska skrivs "ij" men i afrikaans skrivs "y". Jämför "wijn" och "wyn".

Eftersom det finns starka inslag av andra språk, som engelska franska och bantuspråk, särskiljs flera dialekter just av hur mycket inflytande dessa språk haft. I Kap bland färgade pratar man en dialekt med mycket starkare inslag av engelska än i norr och bland afrikanderna.

[Stellan Bojerud]

Hallå!I nederländskan skrivs ij som y och tvärtom beroende på skribenten.

[nool]

Afrikaans har förutom annat ordförråd också en något annorlunda grammatik än nederländska. Till skillnad från nederländska böjs inte verb, en likhet med svenskan. Afrikaans har också något så intressant som dubbel negation. Jag är inte säker på exakt när det gäller men i de flesta negerande meningar använder man orden "nie" eller "nix" två gånger. En gång före verbet och en gång efter.

Man stavar något annorlunda än i nederländska, även i fenomen som låter likadana i talspråk. Till exempel ljudet "ej" som i nederländska skrivs "ij" men i afrikaans skrivs "y". Jämför "wijn" och "wyn".

Eftersom det finns starka inslag av andra språk, som engelska franska och bantuspråk, särskiljs flera dialekter just av hur mycket inflytande dessa språk haft. I Kap bland färgade pratar man en dialekt med mycket starkare inslag av engelska än i norr och bland afrikanderna.

Hej hej, det här blir min första post här på forumet.

När det gäller ij/y stämmer det du skriver rent officielt, men egentligen enbart för maskinskrivna texter. I nederländsk handskrift används ett y med trema (ÿ), eller oftare, ett y med ett streck ovan. IJ finns endast som versal och skrivs då ihop som en bokstav (jämför norskan och danskans ae).

En annan spännande företelse i afrikaans, vilken tydligt pekar på språkets förenklade grammatik (aafrikaans skulle med lite (eller snarare mycket) god vilja kunna beskrivas som ett kreolspråk) är att språket bara har en dåtidform, medan nederländskan - precis som svenskan - har preteritum/imperfetkt, perfekt och pluskvamperfekt. Nederländskans "ik drink" (presens), "ik dronk" (preteritum), "ik heb gedronken" (perfekt), "ïk had gedronken" (pluskvamperfekt) motsvaras av "ek drink" (presens) och "ek het gedrink" (sammanslagna dåtidsformer). Dåtid i afrikaans uttrycks alltså alltid av ett particip. Det enda undantaget är verbet "vara": "ek is"/"ek was" (jag är/jag var).