Dubbningskultur

[Johan Matsson]

Jag har märkt att även vissa engelska filmer är dubbade i USA då dielekten och orden varit omöjliga att förstå. Vissa barnfilmer likaså. Fast jag tror man ogillar dubbning överlag. Även olika spansktalande länder har dubbat filmer trots att filmen från början bär det spanska såråket, av samma anledning. Sedan släpps ibland ickeengelsktalande filmer i både en engelsk och en amerikansk dubbad version. Quebec och Frankrike ett annat exempel.

När det gäller dokumentärer så dubbas mig veterligen ofta "Voice of God" som med den benämningen hör till "The expository mode", för att citera dokumentärkännaren Bill Nichols och hans olika dokumentära modus, vilket menas sådana filmer där rösten talar över bilden utan att man ser berättaren. Resten av filmen så som intervjuver inte behöver vara dubbade.

[Johan Matsson]

En annan sak är "Voice Over" som änvänds flitigt. Ännu en är att man tar in dialogen två gånger, ofta i amerikansk film. Trots att man tar in allt ljud med mikrofoner som bom mickar som man ibland ser av misstag dippar ned upptill på duken på grund av bomm mannens mjölksyra i armarna då micken måste ligga så nära skådespelarna som möjligt men utan att koma med i bild, men ändå spelar man in dialogen efteråt med läppsynk för bättre ljud om det behövs. Inte så vanligt i svensk film.

Förövrigt är det också vanligt at man tar in ett ljud från en annan tagning och lägger över en annan bild då det kanske låter bättre och det vi hör och ser skedde inte samtidigt i produktionen, men det har nu inget med dubbning att göra men det upplevs störande om man märker "fusket".

[a81]

Jag har märkt att även vissa engelska filmer är dubbade i USA då dielekten och orden varit omöjliga att förstå. Vissa barnfilmer likaså.

Har de verkligen svårt att förstå brittisk engelska i USA? Det måste väl i så fall handla om barnfilmer? Skillnaden mellan brittisk och amerikansk engelska är väl mindre än mellan många svenska dialekter. De flesta som har engelska som första utländska språk, exempelvis svenskar, har ju inga som helst problem att förstå både brittisk och amerikansk engelska.

[Johan Matsson]

Vissa ord är rätt olika faktiskt och jag själv pendlar mellan engelsktanlande länder och det kan var helt obegripligt ibland att förstå engelska i England om man inte bor här, Queens english, glöm det. Kanske i överklasskretsar, fast på film och Hem till gården, och andra TV serier och nyheter talar man mycket tydligare. I USA är det betydligt lättare, min mening, kansle för att jag är mest van vid det. Men det har handlat om vissa filmer där man försökt hålla sig till verklighetens gatuspråk och mycket slang.

Barnfilmer, ja.