Svenska språket lite österut

[Giancarlo]

Hur stort är inflytande från ryskan i Finlandsvenskan? Finns det inte en del ryska lånord?

[Kvaen-Jukk]

I Österbotten är det ryska inflytandet språkligt sett obefintligt. Stora ofreden lämnade ryska spår, men närmast som namn på speciella platser, typ Kasackstein, Ryssbjärji m.m. Det enda låneord jag kan komma på på rak arm är pränika, som betyder medalj. I Östra Nyland och i Nyland överlag använder man flera ryska låneord.

[Bess]

Butka (häkte) är också ett ryskt låneord, Kvaen-Jukk -- används det hos er? Ursprungligen från Jakobstad själv, där var det rätt vanligt. Skrapar mig i huvudet och funderar på om det finns platsnamn där också, men det enda jag kommer på är Kulneffsgatan och den duger inte som bevis. I den stadsdelen är alla gator uppkallade efter personer i Fänrik Stål.

Lafka (affär) och safka (käk) har jag hört bl a äldre västnylänningar tala om, men birs (taxibil) verkar vara på utdöende. Så mycket ryska lånord i finlandssvenskan känner jag till.

Överlägset mest ryska lån måste man ha använt i Viborg; lingvistiskt sett (bland annat) är det hemskt synd att Karelen blev en ASSR. Viborgs stadsbefolkning hade sin alldeles egna språksammansättning bestående av finska, svenska, tyska, ingermanländska och ryska.

[Ralf Palmgren]

Jag har nu varit medlem här på Skalman sedan den 17 juli 2004 och under tiden har många av er lärt känna mig som en finlandssvensk skalmanit. Nu undrar jag vad ni egentligen anser om mitt "finlandssvenska" språkbruk? Brukar ni ofta reagera på ordval, syntax eller finlandismer? Jag är intresserad av att få höra vad ni anser så svara gärna. Eftersom jag medvetet har försökt skriva texten så väl som möjligt så undrar jag om ni möjligtvis skulle ha lust att svara på mina frågor utgående från den texten.

Kelterna under förhistorisk tid

De första direkt bevisbara spåren efter det indoeuropeiska folk som antropologer, arkeologer och historiker kallar för kelter har påträffats i Centraleuropa. Med hjälp av bevarad materiell kultur och rika fornlämningar från Centraleuropa har arkeologerna kunnat fastställa att den förhistoriska Hallstattkulturen var en keltisk kultur. Den existerade i Cetraleuropa från ungefär 1200-talet f.Kr. till 400-talet f.Kr. I de arkeologiska utgrävningarna har arkeologerna funnit rikliga mängder med bevarade artefakter som tydligt visar att Hallstattkulturen hade handelskontakt med den antika grekiska högkulturen. I flera utgrävda och undersökta gravhögar i Centraleuropa har arkeologerna funnit bland annat forntida lyxvaror som framställts i antikens Grekland.

I slutskedet av Hallstattkulturen och i början av den centraleuropeiska keltiska La Tène-kulturen inträffade en drastisk förändring i den keltiska världen. Under 400-talet f.Kr. verkar kelterna på flera orter ha lämnat ifrån sig sina befästa boställen och börjat expandera den keltiska La Tène-kulturen över stora delar av det antika Centraleuropa. Det är dock okänt vad som exakt orsakade den kulturella expansionen. Arkeologerna har dock försökt förklara den kulturella expansionen. Det finns flera förklaringar till varför de keltiska folkvandringarna inleddes. Bland annat keltologen och professorn i europeisk arkeologi vid universitetet i Oxford Barry Cunliffe har föreslagit överbefolkning och sociala inre spänningar bland kelterna som bidragande orsaker.

Antika legender berättar att den keltiska hövdingen Brennus kom med sina galliska krigare från Gallien och erövrade stora landområden av etruskerna i början av 300-talet f.Kr. Enligt romersk tradition skall de keltiska gallerna därefter ha intagit Rom omkring år 390 eller 387 f.Kr. Därmed hade stora delar av det nuvarande norra Italien fallit i de keltiska gallernas händer. År 279 f.Kr. skall kelterna därefter ha anfallit den antika grekiska helgedomen Delfi. Operationen misslyckades och kelterna skingrades. Romarna försökte erövra Gallien från och med år 125 f.Kr. men först under ledning av Diktator Julius Caesar (49 f.Kr.–44 f.Kr.) lyckades de romerska legionerna på 50-talet f.Kr. besegra gallerna. Därmed blev Gallien en del av det antika romerska riket.

[Hexmaster]

Nu undrar jag vad ni egentligen anser om mitt "finlandssvenska" språkbruk? Brukar ni ofta reagera på ordval, syntax eller finlandismer?

Inte ens med ovanstående i tankarna hittar jag en (1) grej att kommentera. Det ser ut som vilken text som helst.

Såg förresten Lindströms program om finlandssvenska - hyperintressant i vanlig ordning. Tänk att ert språk, eller dialekt eller vad det nu är, faktiskt bevarats bättre under åren än många svenska dialekter, alltså dialekter i Sverige.

[egilo]

Försvaret förbjuder bruk av handgranater
28.02.06 17:12


Försvarsmakten har med omedelbar verkan förbjudit användningen av splitter- och tryckhandgranater.


Orsaken till förbudet är gårdagens olycka i Hätilä där en premiärlöjtnant inom pansarbrigaden skadades i en handgranatsmanöver där en splitterhandgranat som en beväring hade kastat exploderade i luften strax efter kastet.

Orsaken till den för tidiga explosionen reds ut.
http://internytt.yle.fi/artikel.php?id=71240_Inrikes

Från Permans post i efterkrigstiden.

Är det bara jag som blir varm inombords av den härliga svenskan?

MVH

Hans

Man skall inte skriva inlägg i en debatt utan att ha läst hela tråden. I detta fall var frestelsen mig övermäktig - men det löste sig i alla fall med litet moderat vätskeintag. Jag - finlandsvensk, finländsk medborgare med boende nuförtiden 30% - 70% i Finland -Sverige - tidigare heltidsanställd vid Sverigesvensk högskola. Mantalsskriven i Norrbotten sedan 1968 - dock inte vistats där hela tiden, undrar:

Vad var det för konstigt med den texten - det språket?

[Gutekrigaren]

Förutom "premiärlöjtnant" och "beväring" som är termer som inte används normalt inom svensk försvarsmakt identifierar jag två saker som inte är gängse för en svensk: "handgranatsmanöver" och "reds ut". Det vanliga trode vara att skriva "övning med handgranat" och "skall utredas" eller "är under utredning".

Förresten: Carolus, hur går det med gröten? Jag tycker att den börjar kallna nu.

Mvh Petter

[Ralf Palmgren]

Inte ens med ovanstående i tankarna hittar jag en (1) grej att kommentera. Det ser ut som vilken text som helst.

[Dalmas]

"...premiärlöjtnant inom pansarbrigaden..."

En rikssvensk hade knappast använt ordet "inom" utan "vid" eller "på".

eller:

"Orsaken till den för tidiga explosionen reds ut."

Kommentar överflödig.

Här är mitt tidigare bidrag.

Tror dessutom att man inte på rikssvenska brytt sig om att påpeka att granaten exploderat "...strax efter kastet." Man hade nog heller inte börjat med "Orsaken till förbudet är..." utan t ex "Det är gårdagens olycka i Hätilä, som ligger bakom beslutet att..."

[egilo]

Knappast, svenska rikstidningar håller ett bra språk överlag enligt min mening. Det gäller såväl dags- som kvällspress. Att läsa t ex Andres Lokko och Clemens Poellinger på SvD, Mats Olsson på Expressen, Johan Croneman och Barbro Hedvall på DN eller Johan Hakelius och Yrsa Stenius på AB är ett rent nöje sett till språket.
Mvh Petter

Milda makter , vad skådar mitt öga? När har riksvenska dagstidningar - och speciellt kvällstidningar börjat med ett gott språk? Min multilinguala gom skrumpnar av häpnad och stämbanden knyts i stum förvåning. Vem var det som slutade skriva i ortens icke helt obetydliga dagspress bara därför att hela tidningen behandlade mitt vördade språk som en dynghög - dock mindre välstrukturerat? Javisst gjorde jag det! Självklart - fattas annat?
Nu tog jag i , men enligt min finlandssvenska tunga kan inga riksvenska kvällstidningar skriva en enda språkligt vårdad text; grodor och paddor dränker hela innehållet. Att förstå en sådan text när man har språkvård som hobby, är en god prestation. Litet får jag väl raljera men - nog är det hemskt.
Och Yrsa är ju finlandssvenska, vill jag minnas - gick hon några klasser lägre än jag?

[Sarvi]

Tråden låses temporärt så att alla får en chans att andas djupt, dricka ett glas vatten och samla sig.

Tillägg: Några inlägg som inte tillförde diskussionen något raderades. Jag påminner deltagarna om reglerna i forumet, och vill även uppmana alla att hålla en vänlig och saklig ton även när debattens vågor går höga.

[Sarvi]

Tråden upplåst, om ni inte noterat detta.

Ändrade ett stavfel, här i felfinnartråden...

[Gerle]

Tackar egilo, svensk svenska HAR förslappats, ni som bor kvar där märker det inte eftersom ni lever mitt i förändringen, man måste leva i förskingringen för att märka det!

Både dags- och kvällspress innehåller stavfel, men värre är syftningsfel och andra direkta felaktigheter i meningsbyggnaden, betydligt vanligare nu än förr.

"Orsaken till förbudet är gårdagens olycka i Hätilä där en premiärlöjtnant inom pansarbrigaden skadades i en handgranatsmanöver där en splitterhandgranat som en beväring hade kastat exploderade i luften strax efter kastet." Lång mening, längre än normalt i rikssvenska eller vad den varianten nu kallas. Jag tror inte man hade skrivit "löjtnant inom pansarbrigaden" i Sverige, inte heller "handgranatsmanöver."

Krånglig mening från DN "I Karlskrona har Stumholmen under morgontimmarna genomsökts efter döda fåglar, men inga ytterligare fynd har gjorts, enligt länsstyrelsen i Blekinge".

Jag vet inte vad man normalt gör, för mig är det hemskt att läsa "- Vi blir inte förvånade om vi hittar smittan på ytterligare några ställen i Sverige. Den kan dyka upp vart som helst, säger hon."

Mer "Förre biståndsministern Jan O Karlsson tar inte ut någon lön alls för sitt uppdrag som ordförande i FN:s Global Commission on International Migration. Men har ändå en inkomst på drygt 140.000 kronor i månaden, tack vare ersättning för tiden som statsråd och EU-revisor." Inleda en mening med "men"?

Det här är nog en av de bättre meningarna "I staden irakiska staden Falluja väster om Bagdad dödades fyra personer och två skadades när en bomb exploderade på onsdagens morgon. Det uppgav den irakiska polisen till Reuters. "

"Att dricka mycket kaffe kan öka risken att få en ny hjärtinfarkt för den som redan har haft en infarkt tidigare. Men den ökade risken verkar bara drabba vissa personer." Men, igen.

[Gutekrigaren]

"Förslappas" är en stark värdering, och jag kan bara säga att jag inte håller med. "Förändras" är en annan sak och självfallet märker utrikes boende den saken lättare, precis som man märker förändringar lättare hos personer man sällan träffar. Därmed inte sagt att dessa personer blir fulare bara för att man är ovan vid deras utseende. De människor som regelbundet följer med i och inverkar på en förändring har förmodligen inga problem att hantera den. Man kan vända på det och påstå att svenskan har blivit mer ändamålsenlig med åren. Jag säger inte att jag tycker så, men att förändring per automatik är förslappning/försämring motsäger jag mig.

Mvh Petter

[egilo]

I Österbotten är det ryska inflytandet språkligt sett obefintligt. Stora ofreden lämnade ryska spår, men närmast som namn på speciella platser, typ Kasackstein, Ryssbjärji m.m. Det enda låneord jag kan komma på på rak arm är pränika, som betyder medalj. I Östra Nyland och i Nyland överlag använder man flera ryska låneord.

Hej Jukk - jaså, är det så "skralt" med ryska språklämningar i Österbotten. Visst är det förståeligt att vi hade mera av den varan nere i mina nyländska (och åboländska) hemtrakter. Men det beror ju på lite också... (fniss*). Far hade en bra metod att få oss att ställa in cyklarna till natten. Om man varit glömsk så var det genant att be pappa att lyfta ner den från "kamorka"-taket. Farbror odlade mahorka som luktade orm. När han rökte den. Isdvoschikor fanns utanför Åbo Svenska teater och intill gamla Klassiska lyceeum var poliskamarn´ - butkan för alla som varit elaka. Studenterna hade väl ännu sina konkaronkor på 1960-talet i samband med festyran - vad vet jag? Nej, vi hade nog en hel del ryska i mina barndomstrakter - min äldsta moster var dessutom hembiträde i Petersburg på kejsartiden. Snajar du vad jag mena´?
Hej
egilo