Skolsvenskan under 1980-talet

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 28 november 2005, 17:04

När jag gick i grundskolan så fick man lära sig att meningar inte fick börja på "och", "att", "som" eller "till". Man fick bara har ett kommatecken i en mening och sedan skulle man har "och". Nu känner jag till att denna grundregel har blivit ändrad, men jag verkar iallafall leva kvar i det. Numera börja mina meningar med de ord som var förbjudna förut, alltså när jag gick i grundskolan under 80-talet. Jag har läst svenska på universitetet också, kom i diskussion med två tjejer som var cirka tio år yngre vad jag var, dom hade inte lärt sig det.
Vad är eran uppfattningar?

Stefan

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 28 november 2005, 17:39

Att en mening inte skulle börja på "och" har jag hört men haft allvarliga problem med att ta på allvar. Jag har även hört att den inte ska kunna börja på "att" vilket låter lika märkligt. Och rentav att den inte ska börja på "jag"; men frågan är ifall det var frågan om stilistik eller grammatik?

Det vore trevligt med ett konkret exempel, inscannat eller så, på vad som faktiskt stod i böckerna...

Stefan Lundgren skrev:Man fick bara har ett kommatecken i en mening och sedan skulle man har "och".

Tvärtom va - ett "och", sedan kommatecken. Det här är definitivt fråga om stilistik, inte grammatik.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 28 november 2005, 18:05

Vi är nog många som hade bra betyg i svenska i skolan och som sedan fick lära om för grunden när vi blev stora och skulle börja skriva läsligt.

/ Probstner

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 28 november 2005, 18:07

Hexmaster skrev:Att en mening inte skulle börja på "och" har jag hört men haft allvarliga problem med att ta på allvar. Jag har även hört att den inte ska kunna börja på "att" vilket låter lika märkligt. Och rentav att den inte ska börja på "jag"; men frågan är ifall det var frågan om stilistik eller grammatik?

Det vore trevligt med ett konkret exempel, inscannat eller så, på vad som faktiskt stod i böckerna...

Stefan Lundgren skrev:Man fick bara har ett kommatecken i en mening och sedan skulle man har "och".
Tvärtom va - ett "och", sedan kommatecken. Det här är definitivt fråga om stilistik, inte grammatik.

Det var nog att jag hade nog en lärare som var sträng på vilka ord man inte skulle börja på. Men det är nog det som du skriver att det är mer stilistik än grammatik. Kanske jag lever kvar lite grann för den där läraren som jag hade under mellanstadiet påstod att man gjorde ett stort grammatisk fel, om man började exempelvis en mening med "som". Men numera verkar det vara en lättnad på den punkten, har lust att göra sådär nästan gång jag ser henne....

Stefan

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 28 november 2005, 18:40

Stefan Lundgren skrev:Men numera verkar det vara en lättnad på den punkten

Jag vågar satsa min SAOL på att det aldrig varit ogrammatiskt att börja en mening med "som", "och", "att" eller "jag".

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 28 november 2005, 18:46

Hexmaster skrev:
Jag vågar satsa min SAOL på att det aldrig varit ogrammatiskt att börja en mening med "som", "och", "att" eller "jag".

Med detta kan man nästan påstå att min lärare var lite häftig i sin bedömning då, kommer själv ihåg att jag fick anmärkningar på det och det var därför jag ville ta upp denna tråd.

Stefan

Donkeyman · Inlägg av **Donkeyman** » 28 november 2005, 18:55

Nåja. Jag har inte något referensverk att slå i. Vet förresten inte var jag skall slå heller.

MEN - jag minns alldeles utmärkt från min skolgång en gång i gamla dagar att man inte får börja meningar på de orden. I en skoluppsats i Svenska på 50- eller 60-talen skulle sånt ha blivit rödmärkt.

För övrigt var min inledande rad i det här inlägget också otillåten. Det borde ha skrivits: "Jag har inte något referensverk att slå i och vet inte heller var jag skulle slå upp det." Ordet nåja är talspråk och kan bara användas citerat. Och att börja två meningar i rad med jag är också fy.

Men jag sk****er i reglerna. Inom vissa gränser. Därför att jag tycker att språket kan bli lite spänstigare genom att göra det. Och det tänker jag fortsätta med. Därför att jag drabbas inte längre av sura adjunkter och lektorer med väl fyllda rödpennor. Fast det finns som sagt gränser även för övertecknad.

För övrigt var den gamle legendariske sportjournalisten Torsten Tegnér en skräck för Svensklärare. Han BETONADE händelser genom att använda versaler mitt i brödtexten. Ett bra skrivsätt som någon moderna tiders idi****t har kommit på att det betyder att man skriker. (Facts: "TT var skribent på "Idrottsbladet i si så där 50 år och anses som den moderna sportjournalistikens grundläggare").

Ednew · Inlägg av **Ednew** » 28 november 2005, 19:00

Kände faktiskt igen det från min egen skoltid, speciellt detta med att inte börja meningar med Och. Och min skoltid bedrevs ju under ett betydligt senare skede än Donkeyman och Stefans.
Dessutom (vilket troligtvis) är ett missförstånd fick jag i 1-3 också lära mig att ett ord aldrig kunde ha ngn konstruktionen.

Belisarius · Inlägg av **Belisarius** » 28 november 2005, 21:29

Haha, en sak som förföljer mig sedan den tiden... ALDRIG 'och' efter ett kommatecken!

Sedan var jag naturligt glad i kommatecken i grundskolan, fröken gillade aldrig mitt satsbyggande. Det får man ju utlopp för i tyskan istället, så jag var glad...

Axial · Inlägg av **Axial** » 20 augusti 2007, 11:09

Jag hör också till den generation (född 1976) som fick lära sig att en mening aldrig fick börja med "Och" Om än aldrig så grammatiskt tillåtet så gav det fel vid rättningarna. Förklaringen, sådan jag mins den, var att "och" är menat att binda samman det som kom före "och med det som som efter. Således blev det ett generalfel att börja meningar med "och"

Det fanns fler ord som helst inte skulle inleda en mening såsom " sedan", "därefter", "efter det" osv osv.
I alla händelser ansågs det vara direkt felaktigt att börja två på varandra följande meningar med samma ord. Detta skulle måhända stävja de s.k "Mitt Sommarlov"-berättelserna där flera meningar i rad kunde börja med "Och sedan så...(gjorde vi det eller det). Sådana ord ansågs nämligen också fungera som en "bro" mellan vad som tidigare skrivits och vad som sedan skulle följa. Om den kopplingen inte gick att motivera så blev det rödpenna.

Utöver detta så fanns det naturligtvis grader i helvetet; "sedan" kunde möjligtvis få inleda en ny mening i det innevarande stycket OM den meningen klart och tydligt syftade till den föregående meningen. Att däremot börja ett helt nytt stycke med sådana ord hade gett rejäla nedslag av rödpennan. Det spelade liksom mindre roll om det var grammatiskt korrekt eftersom det inte var stilistiskt korrekt. Och säg den grundskoleelev som vågar påpeka skillnaden därimellan för den lärare som ska sätta betyg.

Min gymnasielärare i svenska hade dessutom en grav fetichism för SAOL. Detta innebar att ord som adjunkten H inte kunde vederlägga i SAOL fick röd markering. Exempelvis så fick vi inte använda ordet "tjej" såvitt vi inte referade en (tänkt) dialog mellan två människor. Lättförståeligt var ordet sa bill...

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 20 augusti 2007, 11:27

Skolmänniskor finns av olika slag - naturligtvis är det en tacksam miljö för besserwissrar och petimätrar.

Det är nog därför vi fått en underlig och ohistorisk regel som att "innan jul" är fel. För att bara ta ett enda exempell.

Vad initialt-och-motståndarna beträffar så undrar jag vad de skulle gjort av rödpennan inför en mening som den här (det vimlar av exempel i just detta kapitel):

Och Gud sade: "Varde ljus"; och det vart ljus.

1 Mos 1:3 (1917)

Att man måste vara ledamot i Svenska Akademien för att få lov att utöka ordförrådet är en märkligt vanlig uppfattning än idag. Otroligt men sant.

millgard · Inlägg av **millgard** » 20 augusti 2007, 11:50

Och vad hade herrar språkvetare sagt om en uppsats hade lämnats in enligt

"...Våren kom, och drivan smalt av tegen,
och med den flöt hälften bort av brodden;
sommarn kom, och fram bröt hagelskuren,
och av den slogs hälften ned av axen;
hösten kom, och kölden tog vad övrigt."

Om den inte redan hade varit kanoniserad alltså.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 20 augusti 2007, 15:13

Nog blir språket spänstigare om man på ett trivsamt sätt kan bryta mot reglerna. Vi kan istället fråga oss varför reglerna alls har dukt upp.

Jag vet inte hur många barns skoluppsatser ni har läst, men jag skulle tro att dessa stoltserar med en tämligen enkel och entonig meningsbyggnad. Det blir nog lätt att uppsatsen "Mitt sommarlov" blir en farlig massa meningar börjandes på´"jag" eller "sedan". Att således införa en del enkla stilistiska regler för att skapa ett mer lättläst språk är nog inte fel. Detta handlar alltså om regler för inlärande. När vi väl har lärt oss att skriva bra kan vi ju bryta mot reglerna på ett välformulerat sätt.

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 20 augusti 2007, 15:21

Jag vet inte ja, numera kan man börja med exempelvis "att" i en mening....Det gick inte när jag var i skolåldern.

Stefan

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 20 augusti 2007, 15:39

Stefan Lundgren skrev:Jag vet inte ja, numera kan man börja med exempelvis "att" i en mening....Det gick inte när jag var i skolåldern.

Det gick för Hagberg 1861:

Att vara eller icke vara, det är frågan ...

Åter igen: Håll reda på skillnaden mellan det som gäller i och utanför skolan. Anledningen är nog delvis den som Markus Holst nämner, delvis att ett antal "skolmästare" fått för sig regler som inte finns.