Den tyska ortsnamnsformen "Lau"

Carolus · Inlägg av **Carolus** » 11 september 2005, 18:07

Vad betyder egentligen den vanligt förekommande tyska ortsnamnsformen "lau" på slutet; etc. Breslau, Eylau m.m.?
På Gotland finns Viklau och Lau, är det rester av den tyska dominansen?

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 11 september 2005, 18:50

...Hmm, det här var ju intressant - efter en snabbgoogling får jag fram den nuvarande betydelsen "halfhearted, lukewarm, tepid" - "ljummen" verkar vara den närmaste svenska betydelsen. Låter inte som ett givet val när man ska välja ortsnamn, om man nu inte vill poängtera att en plats har lite behagligare väder än sina iskalla grannar. Eller?

(Efterlyser f.ö. etymologiska uppslagsverk på nätet för andra språk än svenska och engelska!)

Carolus · Inlägg av **Carolus** » 11 september 2005, 20:08

Hexmaster skrev:...Hmm, det här var ju intressant - efter en snabbgoogling får jag fram den nuvarande betydelsen "halfhearted, lukewarm, tepid" - "ljummen" verkar vara den närmaste svenska betydelsen. Låter inte som ett givet val när man ska välja ortsnamn, om man nu inte vill poängtera att en plats har lite behagligare väder än sina iskalla grannar. Eller?

(Efterlyser f.ö. etymologiska uppslagsverk på nätet för andra språk än svenska och engelska!)

Så är ju förvisso fallet på Gotland vs. fastlands-Sverige, men det håller inte i övrigt.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 11 september 2005, 20:29

Lau betyder öppen betad strandmark.

http://www.lau.se/omlau.htm

Hämtat från hemsida om Lau socken. "Öppna betade strandmarker" torde det inte ha rått någon brist på, så om etymologin stämmer kan man förvänta sig lau lite varstans på ön. Om någon koppling finns till tyskan har jag absolut ingen som helst aning om.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 11 september 2005, 22:44

Det tyska inflytandet på Gotland begränsade sig i stort sett till Visby. Men de gotländska dialekterna har bevarat diftonger som annars försvunnit från de flesta svenska dialekter i norra östersjöområdet. Det är väl därför det ser "tyskt" ut.

/ Probstner

Carolus · Inlägg av **Carolus** » 11 september 2005, 23:35

Probstner skrev:Det tyska inflytandet på Gotland begränsade sig i stort sett till Visby. Men de gotländska dialekterna har bevarat diftonger som annars försvunnit från de flesta svenska dialekter i norra östersjöområdet. Det är väl därför det ser "tyskt" ut.

/ Probstner

Har du några exempel på bevarade diftonger?

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 12 september 2005, 09:01

Nordisk familjebok skriver bl a:

Den nuvarande gotländskan härstammar i rätt nedstigande led från forngutniskan, från hvilken den skiljer sig hufvudsakligen genom en mängd nya diftonger i de forna långa vokalernas ställe, t. ex. bäita, bita; böy, by; hans, hus; gr ett, gret; trått, tro; ajoy, adjö. Från öfriga nysvenska dialekter afsticker den bjärt, men torde mest påminna om vissa norrländska munarter. Anmärkningsvärdt
är. att de gotländska ljudens historia i mångt och mycket erbjuder en slående likhet med det engelska ljudsystemets utveckling.

På den här hemsidan står bl a:

För en fastlänning är det nog alla diftonger som märks mest i gutamålet. Försök att uttala Äugläaugo, stain eller raisu (uggleögon, sten eller resan) utan att vricka tungan. Man talar lite olika gutamål runt om på Gotland idag.

Ett litet exempel finns också här:

Och man kan också läsa något på tavlan som kallas Gotländska ängestermer. Där står t ex att änge = slåtteräng på fast mark. Best. form änget. Vidare står att bredsrum = stor öppet yta i änget där höet torkas. Jaha, nu vet man det, då är det bara att vänta på en gotlänning/gute som använder ordet. Men det kommer Du aldrig någonsin att få höra. Jo, vi kanske säger det, men det kommer inte att låta som något svenskt ord bredsrum. Har Du kläm på diftonger så sägs det kanske braidsräum eller så, men inte mången svensk skulle tro att guten just hade sagt bredsrum.

På södra gotland talas den s k gutniskan i några församlingar, och den betraktas ibland som ett egent språk. Mer om det bl a här.
Allt plockat från förstasidan på en googling med sökorden "gotländska diftonger". B t w är både Wiki och Susning tunna på just detta område.

/ Probstner

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 12 september 2005, 12:22

Eftersom strandäng har blivit spikat tidigare så stämmer det också överens med NE:s förklaring av ortnamnet.

Namnet (1316 in Law) är bildat till ett gotländskt ord lau 'lågt liggande äng', 'strandäng'.

Det är alltså ett gotländsk ord, om det gotländskan på nåt sätt relateras till tyskan tack vare att Hansan trafikerade ön under medeltiden så är det intressant om gotlänningarna tog ett litet intryck av "tyskan" då( är bara en liten tes). Men tittar man samtidigt i ortnamnsarkivet så finner man att det har varit olika namntyper.

Bl a

Law; en urkund från 1316, i samband med en biskopsvisit.
Lowe; minoritetsbrödernas diarium från 1405.
Lau; gravsten 1414

Källa: http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdw ... 00002a.pdf

Lau; början av 1500-talet.

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdw ... 00003a.pdf

Titta lite grann på den där filen.

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdw ... 00006a.pdf

Enligt de material som har samlas in av ortnamnsarkivet så har antagligen namnet "Lau" blivit ändrat vid ett par tillfällen. Om ni vill själva titta på Lau socken så kan ni gå till följande länk.

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdw ... |%20socken

Stefan

Andreas Wien · Inlägg av **Andreas Wien** » 20 september 2005, 14:38

Enligt den tyska Duden, sa betyder adjektivet "lau": 1. angenäm mild, nagot varm. 2. Inte varmt och inte kallt.

Mvh Andreas Wien

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 20 september 2005, 15:17

Andreas Wien skrev:Enligt den tyska Duden, sa betyder adjektivet "lau": 1. angenäm mild, nagot varm. 2. Inte varmt och inte kallt.

Mvh Andreas Wien

Så den kommer eventuellt från tyskan och möjligen också från Hansa-handeln, antar jag.

Stefan

Dalmas · Inlägg av **Dalmas** » 20 september 2005, 17:00

Det här är ot men kommer ni till Lau på Gotland se till att besöka kyrkan - minst sagt mycket annorlunda.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 20 september 2005, 23:01

Stefan Lundgren skrev:Så den kommer eventuellt från tyskan och möjligen också från Hansa-handeln, antar jag.

Njaej, det har nog som diskuteras ovan knappast med tyskan att göra. Svenska ortnamn vill ha det till en lokal variant av fsv *lo och fvn *ló, "oftast översatt lågt liggande äng, ängsmark vid vatten ursprungligen ljusning, glans kanske syftande på öppning i terrängen." En annan variant jag snubblat över på nätet vill se ett släktskap med t ex skånska "-löv" (typ Vinslöv) och engelska "-low" (typ Winslow). Men sajten verkar lite lurig, så jag går nog mer på Svenska ortnamns linje.

/ Probstner

Juneau · Inlägg av **Juneau** » 14 juni 2006, 17:43

Nu är jag inte spiksäker, men jag tror man är på fel spår om man hakar upp sig på "-lau" och uppfattar det som en ändelse. Min gissning är att ändelsen man söker är "-au", som i sin tur är en förkortning av (die) Aue, ett vackert gammalt tyskt ord som betyder "ängd, nejd" och som sannolikt är släkt med svenskans "åker". Tänk på geografiska namn som Passau, Lindau, Mainau, Dachau (ursäkta det otrevliga exemplet) så fattar ni. I ett namn som Engelau ser man för övrigt tydligt att uppdelningen måste vara Engel (=ängel) + au (och inte Enge + lau).

Kan för övrigt tänka mig att svenska ortsnamn som Laxå och Västanå hänger ihop med detta (alltså att å syftar på åker eller mark och inte på vattendrag som man skulle kunna tänka sig) samt att Skummeslöv-teorin som antyder en koppling löv - lau, är ett blindspår i detta sammanhang, ehuru bestickande...

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 15 juni 2006, 10:05

Många av kyrkorna på Gotland har ortnamn som är svårtolkade, inklusive Lau. Så mitt svar till Probstern är bl a detta. Jag kan nog utvidga tråden lite, kyrkorna på Gotland är annorlunda byggda om man jämför med andra delar av riket, så Lau är inget undantag.

Stefan