När Caesar åkte på sin triumfvagn genom Roms gator efter ett segerrikt fälttåg och mottog massans hyllningar skall en slav ha stått bakom honom och hindrat honom att bli för kaxig genom att hela tiden viska i Caesars öra: Tänk på att du är dödlig!
Men exakt vad var det slaven viskade? Jag har hittat fyra latinska fraser som alla är lika tänkbara kandidater:
Memento mori - Kom ihåg att (du kan) dö
Memento te mortalem esse - Kom ihåg att du är dödlig
Hominem te esse memento - Kom ihåg att du är en människa
Respice post te, mortalem te esse momento - Se dig omkring, minns att du är dödlig
Tänk på döden
Tänk på slaven som fick åka trumfvagn genom Rom och vara med om att motta folkets hyllningar! 
Mången framgångsrik general har aldrig fått uppleva denna stund.
Jag gissar på endera av de två första fraserna speciellt som de är slagkraftiga - och motsvarar det svenska citatet. Memento mori är jättekänd, men jag har en känsla att det är mest känd i kristna kretsar som det har använts in i våra dagar. Tvingas jag gissa på bara en gissar jag därför på nr 2.
Mången framgångsrik general har aldrig fått uppleva denna stund.
Jag gissar på endera av de två första fraserna speciellt som de är slagkraftiga - och motsvarar det svenska citatet. Memento mori är jättekänd, men jag har en känsla att det är mest känd i kristna kretsar som det har använts in i våra dagar. Tvingas jag gissa på bara en gissar jag därför på nr 2.
-
Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Respice post te, mortalem te esse momento bör väl vara vad just den här slaven sa till just Caesar i det här ögonblicket. Att statliga slavar avvärjde gudarnas avundsjuka blickar från triumfatorn kallas väl memento mori som bruk, och även senare används beteckningen på allt möjligt som påminner oss om döden eller vår dödlighet (både för att varna oss för högmod och för att få oss att njuta av livet).
Mvh -Dan
Mvh -Dan
Memento mori låter onekligen snitsigast, men det behöver ju inte ha varit en faktor när man bestämde vad slaven skulle säga. Dessutom så vet jag att jag sett begreppet i ett annat sammanhang, det är framställningar av döda personer eller liemannen eller andra grafiska framställningar som gjordes för att folk inte skulle glömma bort sin egen dödlighet - precis som slaven.
Var berättas om slaven och frasen? Är det JC själv som skriver om det hela?
http://www.recipeland.com/encyclopaedia ... mento_mori
Om det inte sägs något annat så kan jag tänka mig att alla fyra fraserna användes, slavens uppgift var kanske inte att säga en viss exakt fras utan att framföra ett visst budskap, och i så fall går det ju bra att variera sig.
Var berättas om slaven och frasen? Är det JC själv som skriver om det hela?
http://www.recipeland.com/encyclopaedia ... mento_mori
Om det inte sägs något annat så kan jag tänka mig att alla fyra fraserna användes, slavens uppgift var kanske inte att säga en viss exakt fras utan att framföra ett visst budskap, och i så fall går det ju bra att variera sig.
Då tror jag att jag har spårat ursprunget: en propagandaskrift av Tertullianus: Apologeticum.
I trettiotredje kapitlet finns det bevingade uttrycket, och det är lite intressant att se hur olika översättare tolkat det genom historien:
Wm. Reeve, 1709: When he is in the very prime of his glory sitting in his triumphal chariot, even then he is admonished to know himself a man, by one speaking from behind in these words, " Look back, and remember yourself to be but man;"
C. Dodgson, 1842: Even when triumphing in that most lofty chariot, he is warned that he is a man, for he is prompted from behind, "Look behind thee----remember that thou art a man."
T. Chevallier, 1851: He is admonished of his human nature, even when he is riding in triumphal procession in his lofty chariot; for even then a person placed behind him whispers in his ear, "Look back : remember that thou art a man."
S. Thelwall, 1869: Even when, amid the honours of a triumph, he sits on that lofty chariot, he is reminded that he is only human. A voice at his back keeps whispering in his ear, "Look behind thee; remember thou art but a man."
T.H. Bindley, 1890: That he is a man, he is admonished even when triumphing in his most lofty chariot. He is reminded from behind: 'Look behind thee; remember that thou art a man.'
Alex Souter, 1917: That he is a man he is reminded even when he is riding in his triumphal chariot. For a hint comes to him from the rear: 'Look behind you! Remember that you are a man!'
Och originalcitatet skall då vara:
Respice post te! Hominem te memento!
I trettiotredje kapitlet finns det bevingade uttrycket, och det är lite intressant att se hur olika översättare tolkat det genom historien:
Wm. Reeve, 1709: When he is in the very prime of his glory sitting in his triumphal chariot, even then he is admonished to know himself a man, by one speaking from behind in these words, " Look back, and remember yourself to be but man;"
C. Dodgson, 1842: Even when triumphing in that most lofty chariot, he is warned that he is a man, for he is prompted from behind, "Look behind thee----remember that thou art a man."
T. Chevallier, 1851: He is admonished of his human nature, even when he is riding in triumphal procession in his lofty chariot; for even then a person placed behind him whispers in his ear, "Look back : remember that thou art a man."
S. Thelwall, 1869: Even when, amid the honours of a triumph, he sits on that lofty chariot, he is reminded that he is only human. A voice at his back keeps whispering in his ear, "Look behind thee; remember thou art but a man."
T.H. Bindley, 1890: That he is a man, he is admonished even when triumphing in his most lofty chariot. He is reminded from behind: 'Look behind thee; remember that thou art a man.'
Alex Souter, 1917: That he is a man he is reminded even when he is riding in his triumphal chariot. For a hint comes to him from the rear: 'Look behind you! Remember that you are a man!'
Och originalcitatet skall då vara:
Respice post te! Hominem te memento!
Snyggt jobbat! (Applåd.)
Så det där med mortaliteten fanns alltså inte med, åtminstone inte ordagrant. Där ser man.
Förresten -- framgår det av sammanhanget att det är en för ändamålet särskilt placerad slav det är frågan om, eller är det en sorts inre röst som plågar kejsaren? Med tanke på att det är en kristen propagandaskrift det är frågan om så... Och är det Julius Caesar det är frågan om? Hmm, får bestämt ta och leta reda på Apologeticum...
Så det där med mortaliteten fanns alltså inte med, åtminstone inte ordagrant. Där ser man.
Förresten -- framgår det av sammanhanget att det är en för ändamålet särskilt placerad slav det är frågan om, eller är det en sorts inre röst som plågar kejsaren? Med tanke på att det är en kristen propagandaskrift det är frågan om så... Och är det Julius Caesar det är frågan om? Hmm, får bestämt ta och leta reda på Apologeticum...
Hela Apologeticum:
http://www.intratext.com/IXT/LAT0246/
Kapitel XXXIII:
http://www.intratext.com/IXT/LAT0246/_PX.HTM
Även Wikipedia nämner Tertullianus, men bara för att korrigera citatet; att det hela uppenbarligen är en konstruktion går man dock inte in på.
http://en.wikipedia.org/wiki/Memento_mori
Nu finns den här med bland faktoiderna, vilket helt är Widsiths förtjänst. Hur du bar dig åt för att leta reda på alla översättningarna begriper jag inte, men de är ju nyttiga för den som inte riktigt fixar latinet.
http://www.intratext.com/IXT/LAT0246/
Kapitel XXXIII:
http://www.intratext.com/IXT/LAT0246/_PX.HTM
Även Wikipedia nämner Tertullianus, men bara för att korrigera citatet; att det hela uppenbarligen är en konstruktion går man dock inte in på.
http://en.wikipedia.org/wiki/Memento_mori
Nu finns den här med bland faktoiderna, vilket helt är Widsiths förtjänst. Hur du bar dig åt för att leta reda på alla översättningarna begriper jag inte, men de är ju nyttiga för den som inte riktigt fixar latinet.
Skummade bara igenom som snabbast. Men min uppfattning är att det inte är Julius Caesar utan kejsaren som institution som avses. Det aktuella stycket argumenterar dels varför man som kristen skall vörda kejsaren dels varför kejsaren inte skall kallas gud.
Som argument för det första säger han bl.a. "Noster est magis Caesar, a nostro deo constitutus.", "Kejsaren är mer vår (de kristnas), (då) han iinsatts av vår gud. "
Som skäl till varför man inte skall kalla honom gud anförs tre skäl:
"vel quia mentiri nescio, vel quia illum deridere non audeo, vel quia nec ipse se deum volet dici","dels för att jag inte vill ljuga, dels för att jag inte vågar förlöjliga honom, dels för att han inte vill kalla sig gud själv"
Angående förväxlingen hominem/mortalem så bygger den säkert på att bägge orden betyder människa, men mortalis används ofta just i motsättning till gudar (immortales) och antagligen har många därför tyckt att detta passat bättre än det mer "neutrala" homo.
Som argument för det första säger han bl.a. "Noster est magis Caesar, a nostro deo constitutus.", "Kejsaren är mer vår (de kristnas), (då) han iinsatts av vår gud. "
Som skäl till varför man inte skall kalla honom gud anförs tre skäl:
"vel quia mentiri nescio, vel quia illum deridere non audeo, vel quia nec ipse se deum volet dici","dels för att jag inte vill ljuga, dels för att jag inte vågar förlöjliga honom, dels för att han inte vill kalla sig gud själv"
Angående förväxlingen hominem/mortalem så bygger den säkert på att bägge orden betyder människa, men mortalis används ofta just i motsättning till gudar (immortales) och antagligen har många därför tyckt att detta passat bättre än det mer "neutrala" homo.