Inlägg
av Christer Samuelsson » 12 maj 2005, 13:35
SAOB anser följande om saken:
SKRANK © 1997-2004 Svenska Akademien och Språkdata, Göteborgs universitet, uppdaterad:2005-05-10
SPALT: [S4750] [red. avslutad år 1973]
--------------------------------------------------------------------------------
UTTAL: skrAN4k,
ORDKLASS: adj.
BÖJNING: -are
AVLEDNING: adv. -T.
ETYMOLOGI: [sv. dial. skranker; jfr äv. sv. dial. skrank, mygga med långa ben, nor. dial. skrank, mager o. knotig person; sannol. i avljudsförh. till SKRYNKA v.,–
Jfr SKRANKIG, SKRANKLIG]
BRUK: (i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) ojämn (se d. o. 2) l. sned l. skev l. dyl.
Den (mycket stora) äkta Gudbrandsdalskringlan . ., som . . glaserades och skars i bitar, som lades skrankt. ÖgCorr. 1969, nr 253, Bil. s. 2.
2) gänglig (se gänglig, adj.2 2), skranglig.
Landsm. XVIII. 8:36 (1900; skolpojksuttr. från Uppsala).
Hälsn
Christer Samuelsson.