Utdöda & utdöende ord

[bultn]

Hör allt oftare folk säga äckelmagad i stället för kvackelmagad.

Har aldrig någonsin hört eller läst ordet kvackelmagad...

[Figaro]

Hör allt oftare folk säga äckelmagad i stället för kvackelmagad.

Har aldrig någonsin hört eller läst ordet kvackelmagad...

2) KVACKEL-MAGAD, p. adj.
(vard., mindre br.) som lätt känner äckel l. vämjelse, som lätt vämjes. SCHÜCK (1854).
MJÖBERG Stenåld. 344 (1918).
(2) KVACKEL-MAGIG. (vard., mindre br.) == -MAGAD. UNT(A) 1935, nr 52, s. 8.

[Stefan Lundgren]

Jernvägsträne=tåg

Gissar att det är ett direktlån, train.

Ett försvenskat ord alltså, jag hittade inte det någonstans heller och det är därför jag nämnde i denna tråd.

Stefan

[Hexmaster]

2) KVACKEL-MAGAD, p. adj. (vard., mindre br.)

Med tanke på att detta - "mindre brukligt" - skrevs 1938, så blir man lite nyfiken på var du, Figaro, håller hus.

[Figaro]

Med tanke på att detta - "mindre brukligt" - skrevs 1938, så blir man lite nyfiken på var du, Figaro, håller hus.

Det frågar jag mej själv allt som oftast

[skrivare]

Vända på en femöring torde försvinna rätt snart. Jag har använt uttrycket inför människor som inte ens var födda när detta mynt togs ur cirkulationen och de verkar inte riktigt förstå vad jag menar.

Förresten, torde hör jag alltmer sällan. Är torde också på väg ut?

[Wooster]

Vända på en femöring torde försvinna rätt snart. Jag har använt uttrycket inför människor som inte ens var födda när detta mynt togs ur cirkulationen och de verkar inte riktigt förstå vad jag menar.

Förresten, torde hör jag alltmer sällan. Är torde också på väg ut?

"Vända på en femöring" är väl inte helt dött, även om det inte heller är vanligt.

Det lustiga är att det bokstavligen gått inflation i uttycket. Har hört såväl 5-öring och 50-öring som 5-krona, antar det beror på berättarens preferenser kring pengar (att det är en 5-krona och inte en 1-krona har väl att göra med ursprunget i en 5-öring, plus att en 5-krona i sammanhanget också är rätt litet..)

[Markus Holst]

Måhända bör jag förtälja att den gamla riksdalern ju inte var uppdelad i 100 ören, utan i 48 skilling. 1/4 riksdaler var således 12 skilling vilket ju vid myntreformen förvandlades till att en kvart av den med riksadalern likvärdiga kronan blev 25 öre. 12 skilling var således likvärdigt med 25 öre.

Fast då var inte ens jag född än.

Där dök det upp ett utdöende ord igen, förtälja!

Jag brukar reta min mamma, 77, för att hon pratar gammalsvenska. När vi var på apoteket i somras, sade hon till det förvånade biträdet "Jag skall be att få notera detta". Jag fick förklara att hon villa ha det på konto.

[varjag]

"Vända på en femöring" är väl inte helt dött, även om det inte heller är vanligt.

Det lustiga är att det bokstavligen gått inflation i uttycket. Har hört såväl 5-öring och 50-öring som 5-krona, antar det beror på berättarens preferenser kring pengar (att det är en 5-krona och inte en 1-krona har väl att göra med

Nu var ju 5-öringen till diameter och vikt - det stösta växelmyntet av koppar(eller suspekta legeringar?) i 'min forntid'.
Och att kunna 'vända på' en femöring, var ju en politisk term för en 180-graders gir på nolltime. Inte helt okänt än idag

Häromdagen - ramlade jag över 'biläger'....som inte har det ringaste med bilägande eller honungsbin som sover - att göra
nej minsann. Det gäller kungliga bröllop och att den vigda prinsessan omedelbums blev gravid med en tronföljare.

Varjag

[pandersson2]

Efter att läst denna tråden kan jag bara konstatera att jag funnit anledningen till att jag inte alltid förstår mina medsvenskars språkbruk. Gredelin, liksom violett och lila är färger som förekommer inom min familjs språkbruk. Något som jag minns från en av min fars vänner var att ansåg att det var trevligt att höra att jag använde uttrycket halvannat, detta eftersom det var något han inte hört på flera år. Att jag tillhör en svunnen generation har jag ju vetat sedan länge.

[Markus Holst]

I en bok från början av 1800-talet (översättning från tyskan) läste jag om måttet "halvfjärde fot". Det måste motsvara ungefär 110cm.

En gammal män jag kände i Skåne (född 1917 tror jag) pratade gammaldags redan för sin generataion och använde uttryck som städse och trellefyra.

[Osprey]

Men just städse är väl inte så gammalt, iallafall inte i kombinationen städsegrön eller liknande, eller är det jag som (förvisso) håller på att bli gammal...

[Markus Holst]

Men just städse är väl inte så gammalt, iallafall inte i kombinationen städsegrön eller liknande, eller är det jag som (förvisso) håller på att bli gammal...

Många gamla ord och former överlever i fasta utryck, och där har väl städse överlevt i just städsegrön. I något annat sammanhang tror jag knappast att det används idag, mer äön av oss som gillaratt slånga oss med gammelsvenska ord och uttryck.

Jag skiljer i skrift gärna på mången och många, men "mången" är väl ett ord på väg ut.

[Markus Holst]

Förvisso är det nog bara ungdoms-slang, men i min ungdom (70-talets Göteborg) pratade vi ofta om pjucks. I bestämd form blev det pjucksen.

Fler som använt det ordet?

[Daniel L]

Jodå.

/Daniel