Quiz: Språkhistoria

[erich lespenhalt]

Vad är det för speciellt med ordet ishiul

Calvert Watkins skriver i How to kill a dragon (s. 434) att hettitiskans išḫiul är det indoeuropeiska ord som har äldst beläggställe.

Det är så rätt så. Ishiul är det äldsta nedtecknade indoeuropeiska ord man känner till.

Tage Daniel frågan!

[Daniel Eriksson]

Jag fortsätter i erichs indoeuropeiska spår. Ferdinand de Saussures upptäckt av de urindoeuropeiska laryngalerna är ett av den historiska lingvistikens stordåd. Laryngalerna är ju kända för att återspeglas som konsonanter endast i utdöda anatoliska språk, men enligt en teori bevardes de under vissa speciella omständigheter som konsonanter även i urgermanska. Nämn ett svenskt ord som, om teorin nu är riktig, skulle innehålla en konsonantreflex av en urindoeuropeisk laryngal!

[Ephraim]

Jag fortsätter i erichs indoeuropeiska spår. Ferdinand de Saussures upptäckt av de urindoeuropeiska laryngalerna är ett av den historiska lingvistikens stordåd. Laryngalerna är ju kända för att återspeglas som konsonanter endast i utdöda anatoliska språk, men enligt en teori bevardes de under vissa speciella omständigheter som konsonanter även i urgermanska. Nämn ett svenskt ord som, om teorin nu är riktig, skulle innehålla en konsonantreflex av en urindoeuropeisk laryngal!

Brygga

[Daniel Eriksson]

Brygga

Jag skulle naturligtvis bli förvånad om du inte har rätt, men är ändå förmäten nog att först försöka reda ut några detaljer innan jag godkänner svaret.

Hittills har jag läst två teorier som beskriver hur laryngaler bevarats i form av konsonanter. I den (kronologiskt) första (och numera vad jag förstår allmänt avfärdade) krävs att laryngalen följs av en halvvokal och i den andra (mer restriktiva) att den följs av w.

Därför undrar jag nu om det har gjorts troligt att det urindoeuropeiska ursprunget till brygga innehöll ett suffix som började på w. Ordroten verkar ju vara *bʰruH-. Eller finns det andra förslag till ljudlagar som inte kräver någon halvvokal efter laryngalen?

G-et i brygga tarvar hursomhelst en förklaring. Det ansåg också Pokorny på sin tid:

Unklar ist der Guttural in den germ. Formen: *brugī- aus *bruu̯ī-, oder k-Suffix? (Indogermanisches etymologisches Wörterbuch s. 173)

[Ephraim]

Brygga

Jag skulle naturligtvis bli förvånad om du inte har rätt, men är ändå förmäten nog att först försöka reda ut några detaljer innan jag godkänner svaret.

Hittills har jag läst två teorier som beskriver hur laryngaler bevarats i form av konsonanter. I den (kronologiskt) första (och numera vad jag förstår allmänt avfärdade) krävs att laryngalen följs av en halvvokal och i den andra (mer restriktiva) att den följs av w.

Därför undrar jag nu om det har gjorts troligt att det urindoeuropeiska ursprunget till brygga innehöll ett suffix som började på w. Ordroten verkar ju vara *bʰruH-. Eller finns det andra förslag till ljudlagar som inte kräver någon halvvokal efter laryngalen?

Den ljudlag jag tänkte på var just att laryngalen följs av *w. Roten är väl just *bʰruH- men åtminstone Lehmann nämner detta som ett exempel på en laryngal som bevarats som en konsonant. Galliska "bríva" och fornkyrkoslaviska "brŭvŭno" uppvisar väl också spår av ett *w-suffix? Det ska dock sägas att jag är dåligt insatt i keltiska och slaviska ljudändringar så det är möjligt att det finns bättre förklaringar för detta (det kan ju vara epentetiska v eller liknande).

Annars är "kvick" (< PIE *gʷih₃wós) kanske ett något mindre kontroversiellt exempel?

[Daniel Eriksson]

Ephraim tar som väntat hem segern, och frågan är hans. Äntligen blir det lite mysigt julpyssel!

[Ephraim]

Tänkte prova en fråga som handlar mer om problemlösning än om kunskap. Viss förkunskap i lingvistik tror jag dock krävs.

Nedan följer några meningar från ett fiktivt språk.
A. Tupulep pamat napu. - Flickan ser pojken.
B. Kuyulel ki masat pama. - Kvinnan hör flickan just nu.
C. Kuyupep yaga naput lusa. - Pojken hörde mannen igår.
D. Subil yaga masa. - Kvinnan sjöng igår.

Översätt nedanstående meningar till det fiktiva språket. Utgå från att alla mönster är regelbundna.
1. Mannen sjunger just nu.
2. Mannen såg kvinnan igår.

För godkänt svar räcker det att båda meningarna översatts korrekt, men du får gärna motivera ditt svar.

[Daniel Eriksson]

1. Sulel ki lusa.
2. Tupupep yaga lusat masa.

[Ephraim]

1. Sulel ki lusa.
2. Tupupep yaga lusat masa.

Båda är väldigt nära, det som inte stämmer är verbböjningen. Kan ge en ledtråd: verben böjs inte efter tempus utan efter något annat.

[Daniel Eriksson]

1. Subip...
2. Tupulel...

[Ephraim]

1. Subip...
2. Tupulel...

1 är helt rätt. 2 är rätt sånär som på en bokstav (vilket den var förra gången också...)

[Thojomatthae]

Hi, I read all the page, I don't speak swedish but I think I understood this question. and I know the answer, because this language is still spoken where I was born. I come from northern Italy, South Tyrol like somebody above already quoted, which is a german-speaking area inside Italy (from the end of WW2). I speak italian as mother tongue, but my mother speaks german as mother tongue. Anyway people speaking german in everyday life in Südtirol actually speak a dialect, this one quoted in the question. More specificly this one is the dialect spoken in the area of Pustertal, but it's not much different from the one spoken in my town. (In other valleys people speak Dolomitic Ladino, but that is something different, it is a roman language). Anyway this dialect is quite different from standar german, as you can see. For example "I don't know" is "Ich weiß es nicht" in german and "I woas net" in southtyrolian. Or "I go home" "Ich gehe nach Hause" "I gea hoam". the dialect spoken in Bayern are quite similar to this one. The lyrics by the way are from a famous folksong, here is a nice performance of it http://www.youtube.com/watch?v=A9KUGdDZyJ8 bye bye, I hope I didn't bore you...

[Göstring]

Jag undrar om det finns intresse för en quiz som går ut på att datera handstilar. Någon lägger upp ett exempel och andra försöker komma så nära som möjligt.

En av paleografins huvuduppgifter är just att ge en ungefärlig datering av manuskript. Oftast handlar det då om medeltida eller antika texter, men det kunde vara intressant att pröva på handskrifter från 1500-talet och framåt.

[Göstring]

Ok.

Denna text kommer från Kinnefjärdings häradsrätt och det datum som finns i domboken är den 19 februari 1697.

Normalt skrevs den tyska stilen med en gåspenna med ganska bred och tvärt avskuren spetts. Streckens tjocklek blev då helt beroende på åt vilket håll man drog dem. I denna stil beror tjockleken däremot på hur hårt man ansatt pennan och stilen har i detta likheter med "copperplate" eller "engrossers script" i den latinska stilen.

[Noriega]

1. Subip...
2. Tupulel...

1 är helt rätt. 2 är rätt sånär som på en bokstav (vilket den var förra gången också...)

Nu väcker jag en gammal tråd, men jag antar att 2. ska vara tupu-pel eftersom en man ser en kvinna. p markerar manligt, l markerar kvinnligt, och ordningen på dessa två ljud i verbändelsen (i samspel med ordföljden) visar vem av dem som är subjekt respektive objekt.