Quiz: Språkhistoria

[Jurgen Wullenwever]

Nej, men du närmar dig. Långt tidigare, men lika långt söderut, fast åt ett annat håll, och ganska nära Medelhavet. Det ena namnet är nästan rätt.

[Jurgen Wullenwever]

Ingen verkar känna sig manad att gissa, så jag ger några ytterligare ledtrådar.

Det här händer tusen år före trojanska kriget (och det har inget med Grekland att göra).

Det handlar om folkslagens namn, och deras språkfamiljer.

[Markus Holst]

Tusen år före trojanska kriget. Då är vi på bronsåldern, cirka 2000 år före kristus. Vid en tiden var ännu inte germaner omnämnda, och knappt heller kelterna varför jag inte kan förstå vilket europeiskt folkslag som det kan handla om.

Trolgien skall vi leta efter någon händelse där folk möts från nord och väst, kanske i traktenra av Bosporen, men jag går bet på detta.

[Jurgen Wullenwever]

Gå en bit åt sydost från Bosporen och Anatolien och tänk på det mest kända folkslaget (jämte egyptierna) vad gäller den första civilisationen i den här delen av världen, och ett annat folk som en kortare tid mötte dem.

[Jurgen Wullenwever]

Mina tankar vandrar måhända i aristoteliska banor, men så omöjlig borde inte den här frågan vara. Om man tänker på ett annat namn för svenskarna, och ett annat namn för Finland, och tiden är för drygt fyratusen år sedan, en bit söder om nuvarande Turkiet, så stöter man på två folk med liknande namn, vilka också på viss grund har ansetts höra samman med svenskar och finnar. Vilka är folken?

[Markus Holst]

Då menar du kanske att fenicerna har samröre med finnarna? Vad i trakten vid den tiden som kan kopplas ihop med svera eller göter, får jag inte till.

Frågar verkar för svår, du får nog avslöja den för oss. Samtidigt undrar jag om det verkligen är en språk-fråga.

[Jurgen Wullenwever]

Ja, det förefaller som om jag lidit ett nederlag å dessa fält, där skämtsamhetens skarpa eggar ej längre mäkta mot oförståendets hakebysser skörda lagrar. Nåväl, jag skall förklara hur jag tänkte ...

Sumererna i Irak talade och skrev ett språk som när det först dechiffrerades uppfattades som ett uraliskt språk, besläktat med ungerskan och finskan. Detta antagande avvisades senare och belades med tabu, och språket har betraktats som ett isolat, utan några anknytningar till andra språk. Under senare år har intresset dock åter väckts för den uraliska relationen.
http://users.cwnet.com/millenia/Sumerian-Parpola.htm
Sumerernas namn är inte vad de själva kallade sig, utan är grannfolket akkadernas benämning på dem, men det skojiga är att det råkar vara slående likt finnarnas namn på sitt eget land, Suomi. På så vis får vi två språkliga anknytningar, en eventuell vetenskaplig för själva språket, och en folketymologisk för namnet.

Det andra folket som jag tänkte på är gutierna, som erövrade och styrde över sumererna en tid, och dessa talade ett indoeuropeiskt språk, besläktat med svenskan, och har ibland antagits vara hettiter, kurder, tocharer och goter. Namnet guti är väldigt likt got, vilket ju som bekant genom historien är en annan benämning på svenskar, så detta hugskott är inte heller så långsökt (därmed inte sagt att jag anser att det skulle vara sant) och det gjordes av forskare redan från början. Se exempelvis denna starkt politiserade sida:
http://www.iranian.com/History/2005/March/Gutians/

Jag lämnar frågan fri till näste lyckoriddare. Må svaren städse lysa din väg, eho du vare.

[Stefan Lundgren]

Jag tar en snabbfråga, det var länge sen jag hälsade på i denna tråd och ställer följande fråga; Vad är huvudspråket i Jordanien?

Stefan

[Camilla.dk]

Det skulle være Madani - en syrisk-palæstinensisk dialekt af arabisk. Som skriftsprog er standardarabisk det officielle skriftsprog.

[Stefan Lundgren]

Det skulle være Madani - en syrisk-palæstinensisk dialekt af arabisk. Som skriftsprog er standardarabisk det officielle skriftsprog.

Inte riktigt och inte jordanska som vissa har trott.

Stefan

[Camilla.dk]

Altså hvilken periode mener du? - mener du i nutiden eller i fortiden? I ældre tider var hovedsproget aramæisk, men det blev fortrængt af arabisk allerede i 600-tallet.
Jeg fandt dette opslag på Den Danske Encyclopædi: http://www.denstoredanske.dk/Rejser,_ge ... an_(Sprog)

[Stefan Lundgren]

Jag körde nog lite för nutidsfråga, arabiska är det och lämnar frågan över till Camilla från Danmark.

Stefan

[Camilla.dk]

Tak for det Så vil jeg vende mig mod lidt nordligere himmelstrøg, nemlig Skandinavien.
Hvornår indførte man bolle-å (å/Å) i stedet for dobbelt-a (aa/Aa) i Danmark efter svensk forbillede. Og hvad var argumenterne for og imod at indføre det?

[Jens Yde]

Det første spørgsmål kan jeg svare på uden at kigge efter i bøger. Det var i 1948, men så vidt jeg husker indførte dagbladet Politiken først å'et i 1957.

Hvad angår argumenterne for at skifte fra aa til å er jeg nødt til at slå efter. Det ser ud til at være et forsøg på at efterligne Sverige og Norge.

Byerne Aalborg og Aabenraa skrives dog fortsat således, mens Århus skrives med å. Imidlertid foreslår Århus-borgmesteren nu at genindføre skrivemåden Aarhus - for at imødekomme "udlandet", så byen står stærkt rustet til fremtiden. Den mere end 200 år gamle avis i byen hed frem til 1989 Aarhuus (med Aa og uu) Stiftstidende frem til 1989, og tog så navneforandring til Århus Stiftstidende "for at følge med tiden". Det står ikke klart om ejerne af Århus Stiftstidende i tilfælde af et officielt navneskift fra Århus til Aarhus så igen vil skifte avisens navn ud.

http://www.dr.dk/P1/Sproglaboratoriet/U ... 163454.htm

[Camilla.dk]

Jens Yde skrev: Det første spørgsmål kan jeg svare på uden at kigge efter i bøger. Det var i 1948, men så vidt jeg husker indførte dagbladet Politiken først å'et i 1957.

Hvad angår argumenterne for at skifte fra aa til å er jeg nødt til at slå efter. Det ser ud til at være et forsøg på at efterligne Sverige og Norge.

Det er korrekt. Faktisk havde dansk-norske sprogforskere allerede i 1700-tallet talt for at indføre bolle-å'et, f.eks. den jyske sprogforsker Jens Pedersen Høygaard i 1743: http://www.lundskov.dk/menu/sprog.htm
Under skandinavismen bliver tilhængere flere og da Norge officielt indfører bolle-å i 1917 vil Danmark også være med, så det er ens i hele Skandinavien.

Modstanderne er også mange, og modstanden er specielt rettet mod Sverige og man mener at bolle-å'et vil være et skridt mod forsvenskning af dansk. Faktisk har sprogdebatten især kørt i jyske byer med Aa versus Å og det har især været de konsrvative der var modstandere ved sprogreformen i 1948. Man luftede igen frygten for "forsvenskning" og for at blive "opslugt" sprogligt af Sverige. (Det var vel Skåne der spøgte i bevidstheden)
I dag har piben fået en anden lyd - nu vil de konservative i Århus ikke af med bolle-å'et der nu betragtes som "ægte dansk" og nu er frygten ikke længere forsvenskningen men anglificeringen af dansk. Sproglige "fjender" har man altid frygtet
http://aarhus.dk/default.asp?Id=1881&AjrDcmntId=18718

Faktisk kan man også finde bolle-å brugt i ældre danske tekster, her blandt andet i 1569 i skiftebrev:

P3300410 - Kopi.JPG (64.33 KiB) Visad 3677 gånger

Jens Yde får næste spørgsmål!