Hej, jag har läst omkring på skalman.nu ett bra tag, utan att registrera mig. Nu har jag fått en uppgift på gymnasienivå i Språkhistoria som jag undrar om ni har några inspirerande svar eller teser på. Jag skulle uppskatta svar väldigt mycket. Tack på förhand. Så här lyder uppgiften:
- Ge din personliga syn på hur du tror att det svenska språket kommer att se ut om hundra år. Belys bakåt de senaste hundra åren och ge läsaren perspektiv och jämförelsematerial ur vår språkhistoria.
Vilka tendenser kan du se?
Vad kommer att förändras? Det kan gälla både talspråk och skriftspråk? Låneordspåverkan?
/Bo
Svensk Språkhistoria och dess utveckling
Re: Svensk Språkhistoria och dess utveckling
Ett förslag: Engelskans betydelse kommer att minska. Varför? Därför att det språk som en gång - inte så länge sen förresten - var chict, mondänt och "häftigt" idag brukas av vilka mellanstadieelever som helst. När engelskan blir ett vardagsspråk så får man ta till andra medel för att markera att man inte är vem som helst.Bo skrev: Vilka tendenser kan du se?
...Kan det vara nåt?
Det kan mycket väl vara sant och jag ska nog inkludera det i min uppsats. Jag tänkte mig dock något mer likt hur vissa ord kommer falla bort, t.e.x. att "att" kommer falla bort i många meningar, ett exempel är: "jag kommer att simma idag". Om hundra år tror jag inte att "att" kommer att användas i alls lika stor utsträckning, skriftspråket kommer alltså att ta efter talspråket. Har ni några liknande påpekanden, synpunkter eller liknande?
-
pandersson
- Medlem
- Inlägg: 273
- Blev medlem: 13 augusti 2004, 15:33
- Ort: Göteborg
Mina förmodanden om språkets utveckling.
Engelskan kommer att fortsätta att breda ut sig. Just på grund av att det blir vardagsspråk.
Tyska kommer även att återtaga mark då landet ökat i betydelse efter EU-inträdet samt att avståndet till kriget ökar.
Invandring till Sverige kommer att sätta sin spår. Import av ord från turkiska, arabiska och andra språk kommer att öka.
Talspråket betydelse kommer att öka eftersom toleransen i skriftspråket har ökat för talformer. Skriftreform mot en förenkling av stavningen mot hur det uttalas kommer troligen bli följden.
Feminina former kommer inte längre att förekomma/minska då de numera ses som mindre värda än de maskulina formerna.
Ni kommer att återkomma eftersom det nyttjas i de flesta främmande språk.
Engelskan kommer att fortsätta att breda ut sig. Just på grund av att det blir vardagsspråk.
Tyska kommer även att återtaga mark då landet ökat i betydelse efter EU-inträdet samt att avståndet till kriget ökar.
Invandring till Sverige kommer att sätta sin spår. Import av ord från turkiska, arabiska och andra språk kommer att öka.
Talspråket betydelse kommer att öka eftersom toleransen i skriftspråket har ökat för talformer. Skriftreform mot en förenkling av stavningen mot hur det uttalas kommer troligen bli följden.
Feminina former kommer inte längre att förekomma/minska då de numera ses som mindre värda än de maskulina formerna.
Ni kommer att återkomma eftersom det nyttjas i de flesta främmande språk.
Den absolut STÖRSTA skillnaden jag kan se i språkbruket jämfört med för bara några år sedan är att folk SKRIVER fruktansvärt mycket mer idag. Kan någon tänka sig en tonåring som 1974 satt och skrev hela dagarna? Visst, men inte som annat än ett ovanligt undantag. Idag finns de ju överallt.
De texter man läste förr i tiden - före 1995 eller så - var till stor del skrivna av proffs. Idag kan man ägna all sin vakna tid åt chattar, bloggar och mail. Konsekvenserna ids jag inte grubbla fram nu, men att det skrivna språket blir mer likt talspråket är väl uppenbart; toleransen mot fel och variationer ökar (den språkliga nolltoleransen är f.ö. ingenting självklart, den kan mycket väl visa sig vara en språkhistorisk parentes); där skriftspråket tidigare utvecklats långsammare än talspråket så kan man mycket väl tänka sig det omvända.
De texter man läste förr i tiden - före 1995 eller så - var till stor del skrivna av proffs. Idag kan man ägna all sin vakna tid åt chattar, bloggar och mail. Konsekvenserna ids jag inte grubbla fram nu, men att det skrivna språket blir mer likt talspråket är väl uppenbart; toleransen mot fel och variationer ökar (den språkliga nolltoleransen är f.ö. ingenting självklart, den kan mycket väl visa sig vara en språkhistorisk parentes); där skriftspråket tidigare utvecklats långsammare än talspråket så kan man mycket väl tänka sig det omvända.
Aldrig förr har så många skrivit så bra som nu. Språkbehandlingens roll som klassmarkör kommer att minska i betydelse. Toleransen kommer att bli mindre mot ett språk som uppfattas som överarbetat.Hexmaster skrev:Den absolut STÖRSTA skillnaden jag kan se i språkbruket jämfört med för bara några år sedan är att folk SKRIVER fruktansvärt mycket mer idag. ... De texter man läste förr i tiden - före 1995 eller så - var till stor del skrivna av proffs. Idag kan man ägna all sin vakna tid åt chattar, bloggar och mail. Konsekvenserna ids jag inte grubbla fram nu, men att det skrivna språket blir mer likt talspråket är väl uppenbart ...
/ Probstner
Det är en interessant tanke att skriftspråkets utveckling kommer att öka, något som jag inte tänkte på! tack för den informationen. Jag tror dock inte att kinesiskan kommer påverka vårt spåk, i alla fall inte inom de närmaste hundra åren. Det kinensiska språkets "tänk" är aldeles för olikt våra europeiska språk. En tanke jag hade var att våra dialekter kommer att försvinna i och med att folket inte är lika isolerat som tidigare, något som framför allt beror på media. Vad tros om det?
-
pandersson
- Medlem
- Inlägg: 273
- Blev medlem: 13 augusti 2004, 15:33
- Ort: Göteborg
Bo,
med tanke på hur många dialekter som försvunnit sedan media har kunnat spridas i hela landet så känns det mycket troligt. Man kan väl möjligtvis tänka sig att det kan motverkas i vissa patriotiska delar där man försöker bevara egna uttryck. Flyttningarna inom landet har ju även ökat, det är inte enbart media som påverkat dialekterna.
med tanke på hur många dialekter som försvunnit sedan media har kunnat spridas i hela landet så känns det mycket troligt. Man kan väl möjligtvis tänka sig att det kan motverkas i vissa patriotiska delar där man försöker bevara egna uttryck. Flyttningarna inom landet har ju även ökat, det är inte enbart media som påverkat dialekterna.
Hej Bo,
välkommen till forumet. Jag har en retorisk fråga till dig. Hur ska vi kunna hjälpa dig med att besvara frågeställningar som har att göra med "din personliga syn"? Kanske är det bättre om du i ditt inlägg hade skrivit lite om vad du själv anser om frågorna. Jag tror att diskussionen hade haft större potential då.
mvh/ Daniel
välkommen till forumet. Jag har en retorisk fråga till dig. Hur ska vi kunna hjälpa dig med att besvara frågeställningar som har att göra med "din personliga syn"? Kanske är det bättre om du i ditt inlägg hade skrivit lite om vad du själv anser om frågorna. Jag tror att diskussionen hade haft större potential då.
mvh/ Daniel
Fast i traditionell 1900-talssvenska är det tvärtom - man kan hoppa över att i skriftspråket (framför allt i kanslisvenska) men inte i talspråket, i sådana meningar. Med tanke på att talspråket de senaste decennierna har påverkats säkert lika mycket av skriftspråket som skriftspråket av talspråket, är det möjligen vanligare att skippa att:et även i talspråk. Brukar du hoppa över att i sådana meningar i ditt talspråk?Bo skrev:Jag tänkte mig dock något mer likt hur vissa ord kommer falla bort, t.e.x. att "att" kommer falla bort i många meningar, ett exempel är: "jag kommer att simma idag". Om hundra år tror jag inte att "att" kommer att användas i alls lika stor utsträckning, skriftspråket kommer alltså att ta efter talspråket.
Delen med "min personliga syn" tänker jag bortse från, det var endast uppgiften som löd så. Uppriktigt talat struntar jag i det ^^. Jag frågar först och främst om er syn som jag sen skulle kunna införliva som min egen 
. Som svar på den retoriska frågan så tror jag faktiskt inte att jag skulle ta bort "attet"...
. Som svar på den retoriska frågan så tror jag faktiskt inte att jag skulle ta bort "attet"...Precis, övning ger färdighet. Många klankar på Lunar-svenskan men i det stora hela så är utvecklingen positiv.Probstner skrev: Aldrig förr har så många skrivit så bra som nu.
Så blir det nog.Probstner skrev: Språkbehandlingens roll som klassmarkör kommer att minska i betydelse.
Nu blir jag lite ställd - vilka är de som får mindre tolerans mot vilka? Ordet brukar väl användas om något som s.a.s. kommer uppifrån, som vad Svenska Akademin och kultursidor tycker om allmänt språkbruk - på dig verkar det snarare vara tvärtom? (Inget fel i det, vill bara få det klarlagt.)Probstner skrev: Toleransen kommer att bli mindre mot ett språk som uppfattas som överarbetat.
Jag tror att Engelskan generellt sett kommer att bli ett gemensamt språk för hela världen. Det vill säga otroligt mycket information kommer endast att finnas på Engelska. Vilken skolunge som helst kommer att kunna skriva och läsa komplicerade rapporter och faktainformation på Engelska. Böcker med liten spridning, till exempel "smala" läroböcker kommer endast att utges på Engelska.
Det är redan många branscher där man inte ens får skriva information på landets eget språk. Själv har jag jobbat i 15 år med plikt att skriva allt som skall arkiveras på Engelska. Detta tror jag kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Och när jag utbildade mig för över 30 år sedan hade vi redan då en mängd litteratur på Engelska.
När det gäller Svenska språket tror jag att dialekterna i ännu större grad kommer att utvattnas. Det har länge gått mot ett riksspråk och den utvecklingen kommer att fortsätta.
Dessutom tror jag att språket kommer att förenklas, besvärliga böjningar och grammatikaliska finesser kommer att försvinna. Skriftspråket kommer att utvecklas till att likna talspråket men en mängd förkortningar och "nya" ord kommer att accepteras - jämför med SMS språket. Detta var för övrigt vad gammal god stenografi till stor del gick ut på.....
Och så slutligen kommer vi att få en mängd nya låneord som importeras från en mängd olika språk men framför allt från Engelskan. Nya uppfinningar kommer att få Svengelska namn.......
Det är redan många branscher där man inte ens får skriva information på landets eget språk. Själv har jag jobbat i 15 år med plikt att skriva allt som skall arkiveras på Engelska. Detta tror jag kommer att bli ännu vanligare i framtiden. Och när jag utbildade mig för över 30 år sedan hade vi redan då en mängd litteratur på Engelska.
När det gäller Svenska språket tror jag att dialekterna i ännu större grad kommer att utvattnas. Det har länge gått mot ett riksspråk och den utvecklingen kommer att fortsätta.
Dessutom tror jag att språket kommer att förenklas, besvärliga böjningar och grammatikaliska finesser kommer att försvinna. Skriftspråket kommer att utvecklas till att likna talspråket men en mängd förkortningar och "nya" ord kommer att accepteras - jämför med SMS språket. Detta var för övrigt vad gammal god stenografi till stor del gick ut på.....
Och så slutligen kommer vi att få en mängd nya låneord som importeras från en mängd olika språk men framför allt från Engelskan. Nya uppfinningar kommer att få Svengelska namn.......
Jag menar toleransen från "den breda allmänheten", d v s nerifrån. För kanske 20 år sedan var det fortfarande ofta så att långa meningar med många bisatser betraktades som god svenska. Det var också vad man fick lära sig i skolan. Men om Du idag skulle lämna in en "välskriven" text från den tiden så skulle igen redaktör eller förläggare ta i den med tång. Få läsare skulle ha tålamod med dåtidens språk.Hexmaster skrev:Nu blir jag lite ställd - vilka är de som får mindre tolerans mot vilka? Ordet brukar väl användas om något som s.a.s. kommer uppifrån, som vad Svenska Akademin och kultursidor tycker om allmänt språkbruk - på dig verkar det snarare vara tvärtom? (Inget fel i det, vill bara få det klarlagt.)Probstner skrev: Toleransen kommer att bli mindre mot ett språk som uppfattas som överarbetat.
/ Probstner