Quiz: Språkhistoria

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 24 november 2005, 19:54

Ralf Palmgren skrev:Jag har dock en följdfråga som inte direkt är en frågesports fråga. Jag började nämligen fundera om ordet Oro, -are = I pray, beg användes redan i det romerska riket under den hedniska klassiska tidsperioden eller om det kom i bruk under senantiken då den romersk-katolska kyrkan började expandera och växa fram?

Denna följdfråga passar jag genast vidare till någon som är haj på latinets rottrådar.

Och frågar istället följande: när skapades dagens slovakiska språk?

/ Probstner

Kreuz · Inlägg av **Kreuz** » 24 november 2005, 21:04

Ralf Palmgren skrev:
Är inte orare att be, typ som i kyrkan? (Tänker på cisterciensernas "ora et labora", be och arbeta"
Oro, -are = I pray, beg

Ordet är ett första konjugatets verb av vilket oro är dess första person singularis. Det jag dock nu frågade efter var orare vilket är verbets infinitivform. Rätt svar på frågan är således att be, bedja. Probstner har rätt.

Jag har dock en följdfråga som inte direkt är en frågesports fråga. Jag började nämligen fundera om ordet Oro, -are = I pray, beg användes redan i det romerska riket under den hedniska klassiska tidsperioden eller om det kom i bruk under senantiken då den romersk-katolska kyrkan började expandera och växa fram?

Oro är ett exempel på ett ord som "kidnappats" av den katolska kyrkan. Under den klassiska perioden betydde det visserligen "att be" men det behövde inte vara till en gud utan kunde lika gärna vara till en person. Dessutom används det i betydelsen "prata i domstol" (i brist på bättre ord på svenska). I och med kyrkospråkets utbredning försvann nästan alla betydelser utom just "be till Gud".

Liknande öden drabbade ord såsom gratia, som från början betydde tacksamhet, uppskattning men senare fick betydelsen (gudomlig) nåd. Även dominus "herre,husbonde" gick samma väg och blev alltmer synonymt med Gud.

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 24 november 2005, 22:56

Tack för informationen om ordet Oro, -are = I pray, beg

Karl H. · Inlägg av **Karl H.** » 25 november 2005, 00:31

Ralf Palmgren skrev:... Orare är inte direkt att tala (speek) utan betyder någonting annat!

Väl, det betyder ju även "att tala", jfr. lat. oratio, "tal". Ett annat verb för "att be" i latinet är precari (inf. pass.). Dessa ord vidare i de romanska språken, jfr. it. orare, "tala, be", it. pregare, "be".

Kreuz · Inlägg av **Kreuz** » 25 november 2005, 09:11

Karl H. skrev:
Ralf Palmgren skrev:... Orare är inte direkt att tala (speek) utan betyder någonting annat!
Väl, det betyder ju även "att tala", jfr. lat. oratio, "tal". Ett annat verb för "att be" i latinet är precari (inf. pass.). Dessa ord vidare i de romanska språken, jfr. it. orare, "tala, be", it. pregare, "be".

Naturligtvis hör orden ihop etymologiskt men jag skulle nog ändå vilja hävda att oro inte används i betydelsen tala/prata i allmänhet. "aliquem oro" skulle jag vilja påstå har alltid en vädjande betydelse och är alltså inte synonymt med "aliquem loquor". Detta gäller alltså den klassiska perioden dvs "Ciceros latin".

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 25 november 2005, 09:41

Vänligen fortsätt urspårningen i en egen tråd. Aktuell quizfråga lyder:

Probstner skrev:när skapades dagens slovakiska språk?

/ Probstner

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 27 november 2005, 13:56

Ledtråd: den ungerska orten Párkány fick namnet Štúrovo under den tjeckoslovakiska tiden.

/ Probstner

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 28 november 2005, 18:09

Ett gångbart svar är "omkring 1850". Ľudovít Štúr (på bilden ovan) brukar anges som huvudpersonen bakom det nuvarande slovakiska språkets uppkomst.

Frågan är fri.

/ Probstner

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 30 november 2005, 17:20

Vad har frasen "hokus pokus filiokus" att göra med ett centralt kristet sakrament samt kyrkomötet i Konstantinopel år 381?

/ Probstner

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 6 december 2005, 01:05

Ledtrådar: sakramentet är nattvarden, och på kyrkomötet i Konstantinopel lades sista handen vid den niceanska trosbekännelsen (från 325), där jag är ute efter hur treenigheten hänger ihop.

/ Probstner

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 7 december 2005, 10:01

Hoc est corpus, av hoc est corups meum = detta är min kropp (Jesu egna ord vid den sista måltiden enl bl a Matt).
Filioque = och sonen, d v s den helige Ande utgår från både Fadern och Sonen.

Frågan är fri.

/ Probstner

pajfarmor · Inlägg av **pajfarmor** » 8 december 2005, 17:05

Ok
8)
Vilken händelse för cirka 1000 år sedan kan man mest koppla till "romaniseringen" av det då germansk-saxiska språket engelska?

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 9 december 2005, 02:19

För 939 år och 56 dagar sedan erövrades England av en militärt överlägsen fransktalande överklass - slaget vid Hastings.

/ Probstner

pajfarmor · Inlägg av **pajfarmor** » 9 december 2005, 11:08

Precis det jag var ute efter - tror du att engelskanslikheter med franskan, spanskan och italienskan (de romanska språken) beror på Vilhelm av Normandies erövring av England?

Frågan är din.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 9 december 2005, 19:28

Tja, inte vet jag hur mycket romarna lämnade efter sig, men jag tror att både ordförråd och uttal är direkt kopplat till franskans hegemoni under högmedeltiden.

Vad kallas det språk som på 1500-talet "upptäcktes" av Oghier Ghislain Busbequius under hans tid som habsburgsk ambassadör i det Osmanska riket? Det fanns då c:a 800 talare kvar.
Några exempel (faktiskt nästan alla som finns) på de 86 ord och uttryck som Busbequius antecknade:

ada = ägg
ael = sten
alt = gammal
ano = tupp
apel = äpple
atochta = dålig
baar = barn
bars = skägg
boga = båge
borratsch = vilja
breen = steka
broe = bröd
bruder = bror
brunna = brunn
cadariou = soldat
fers = man
fisct = fisk
fyder = fyra
fynf = fem
gadeltha = skönhet
geen = gå
goltz = guld
hoef = huvud
hus = hus
handa = hand
ich malthata = "jag talade"
iel = hälsa
iel uburt = "hälsa till dig"
ieltsch = "att vara frisk"
ies warthata = "han gjorde"
ita = ett
kilem schkop = dricksglas
knauen = bra
knauen tag = "god dag"
kommen = komma
kor = vete
lachen = skratta
lista = tycka om el liksom
marzus = äktenskap
menus = kött
miera = myra
mine = måne
mycha = svärd
oeghene = ögon
plut = blod
reghen = regn
ringo = ring
rintsch = månad
salt = salt
schedit = ljus
schietn = skjuta
schlipen = sova
schuos = brud
schwalth = död
schwester = syster
seis = sex
siluir = silver
singhen = sjunga
stap = get
statz = land
stein = stjärna
stul = stol
sune = sol
tag = dag
telich = dum
the = trol mask art
tho = trol fem art
thurn = dörr
tua = två
tria = tre
tzo warthata = "du gjorde"
waghen = kärra
wichtgata = vit
wingart = vingård
wintch = vind

/ Probstner