Hur långt tillbaka är olika språk begripliga idag?

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 12 maj 2007, 07:41

Kan vi måhända få en antydan av betydelsen av ordet glöpr? hur stavas det i hednalagen?

Jrgen · Inlägg av **Jrgen** » 12 maj 2007, 10:25

Markus Holst skrev:Kan vi måhända få en antydan av betydelsen av ordet glöpr? hur stavas det i hednalagen?

"Gløpr"

Det står Gløpr orða værstr. Är inte "gløpr orða" etymologiskt besläktat med glåpord?

a81 · Inlägg av **a81** » 13 maj 2007, 11:55

Jag kom att tänka på att det inte enbart är tiden som är avgörande för läsbarheten. Riktigt tung s k kanslisvenska från exempelvis början/mitten av 1900-talet upplever jag nästan som jobbigare att läsa än texten från Olaus Petris En Swensk Cröneka. Men givetvis beror det också på vad man menar med läsbarhet. Tung s k kanslisvenska går väl alltid att ta sig igenom, medan det i äldre texter kan finnas enstaka ord som är mer eller mindre obegripliga.

Sedan tror jag också läsbarheten beror på läsaren. De flesta som är intresserade av historia klarar väl hyfsat obehindrat av att läsa svenska texter från senmedeltiden och framåt under förutsättning att de är skrivna/tryckta i en stil vi kan läsa idag. Å andra sidan finns det säkert många som har svårt att förstå något som skrivits på t ex 1700-talet. Förståelsen handlar nog mycket om hur stort ordförråd och historieintresse man har. Ordval som är udda idag kan ju ha varit det gängse sättet att uttrycka sig förr.

Noriega · Inlägg av **Noriega** » 13 maj 2007, 18:53

Jrgen skrev:Det står Gløpr orða værstr. Är inte "gløpr orða" etymologiskt besläktat med glåpord?

Jag har svårt att tänka mig något annat än det. Hellquist håller med: http://runeberg.org/svetym/0281.html

När det gäller isländska så har det under de senaste 1000 åren skett en del fonetiska förändringar, t ex så har många vokaler fått förändrade ljudvärden, bl a så har långa vokaler diftongiserats, och i och y har smält samman till i. Ordförrådet är dock till stor del oförändrat (dvs. att de äldre orden har behållits, men nya ord har så klart lagts till). Följande är t ex en wikipedia-artikel om olika högskoleämnen:

Rafmagns- og tölvuverkfræði er námsbraut sem er kennd í háskólum víða um heim. Eins og nafnið gefur til kynna samanstendur hún af bæði rafmagnsverkfræði og tölvuverkfræði. Meðal þess sem er kennt í grunnnámi til í rafmagns- og tölvuverkfræði er slatti af stærðfræði, grunnur í eðlisfræði og tölvunarfræði, tölvutækni, rafrásafræði, rafeindatækni, hliðræn og stafræn merkjafræði, fjarskiptaverkfræði og rafsegulfræði.

Kvaen-Jukk · Inlägg av **Kvaen-Jukk** » 17 oktober 2007, 21:47

För en österbottning är det inte helt oförståeligt:

Fornsvenska - österbottniskt folkmål - svenska

þu - tu - du
brysti - brysti - bröstet
þeir - te (teiras = deras) - de
cumbr - komber - kommer
þan - tan (maskulin.) - den/denna/den där
þa - tå - då
þa mvn han vara - ha månå vara tå - då skall/må han vara
heitir - heiter - heter
Faldr - falder - faller