Att räkna på grönländska

[Markus Holst]

Jag lärde mig nyligen att det grönländska språket bara har ord för talen upp till tolv. Från 13 och uppåt använder man de danska räkneorden.

Detta förvånade mig. Nog borde väl äldre tiders grönlänningar, före Danmarks kolonisation av ön, behövt räkna längre än till tolv?

Har det försvunnit räkneord ur grönländskan eller har de aldrig funnits?

Finns detta fenomen även i andra språk?

Jag vet att språket piranha i Amazonas inte alls har räkneord. Man skiljer bara på mycket och litet. Mycket fisk kan antingen vara en stor fisk eller många små.

https://youtube.com/shorts/mqEQRa_V7-Q

[rmpj74]

Jag är inte säker på att de någonsin behövde räkna längre än så. Annars är det väl möjligt att de en gång i tiden kombinerade räkneorden på olika sätt för att ange högre tal när så till äventyrs behövdes, men att detta fungerade så otympligt att systemet när tillfälle gavs kom att dumpas för ett enklare alternativ (alltså de danska orden)?

[Ephraim]

Såvitt jag förstår finns grönländska inhemska räkneord i upp till tjugo, som också har kunnat kombineras för att bilda större räkneord. Dock verkar det ju vara så att de inhemska räkneorden från 13 och uppåt knappt används längre utan har ersatts av danska räkneord. I likhet med andra inuitspråk verkar det äldre systemet åtminstone delvis vara baserat på basen tjugo (vilket ju förövrigt det danska talsystemet också är, delvis alltså), där orden mer eller mindre transparent anknyter till att räkna först fingrarna, och sedan tårna. Ett äldre ord för tjugo betyder något i still med ’fullbordar människan’. Jag är dock inte säker på hur det fungerade att bygga räkneord större än tjugo, det är möjligt att detta inte var så vanligt förekommande.

Det finns en hel del språk med ytterst begränsade talsystem. Pirahã är möjligen unikt eller i vart fall väldigt ovanligt i att – åtminstone enligt vissa analyser – helt sakna räkneord även för ett och två. Fast allt som gäller pirahã är ganska omdiskuterat. Mindre ovanligt är att ha ett begränsat talsystem som kanske sträcker sig till tre, fem, tio eller tjugo. I språk där man bara har talord som sträcker sig fram till tre, fyra eller fem har man nog traditionellt inte räknat egentligen utan enbart använt sig av subitisering, vilket är förmågan att omedelbart identifiera ett antal. Detta klarar vi bara för sådana mycket små antal.

[Markus Holst]

Tack för utredande, Ephraim.

Kan man kanske gissa att de ursprungliga större grönländska räkneorden var så klumpiga, vilket kan bero på att de sällan användes, att man dexsista 250 åren föredragit de danska?

Hur fungerar räknande i de andra inuit-språken?