Vad är egentligen korrekt terminologi?

[Amund]

Har följt debatten om vad som är stridsvagn och inte i en annan tråd, och om detta vet jag lite, men det är en intressant semantisk fråga. Det slår mig att många begrepp har ett samlingsnamn i folkmun och bland lekmän och där facknördar och proffs blir frustrerade. Men vad som därmed ska anses vara korrekt vardagsterminologi blir svårare att svara på, för en tumregel är väl att det är majoriteten av de språkliga användarna som avgör vad som är rätt och inte? Om alla säger potta så kan väl ingen säga att det är fel och att den korrekta benämningen egentligen skulle vara nattkärl?

Just de fackmässigt vedertagna definitionerna är nog svårt att få allmänt kända utan man får nog kanske acceptera att det finns en allmänbenämning på vissa saker, åtminstone om benämningen saknar relevans i sammanhanget. T.ex är det kanske ovidkommande för en tidningsläsare om man läser att man någonstans hittat en "stridsvagn" från VK2, även om det nu kanske egentligen var en "bandgående haubits"? So What! Det kanske helt enkelt finns ett behov av ett samlingsnamn på vissa saker, men det är som sagt bara mina egna funderingar.

Några exempel som jag spontant kommer på:

Som tidigare sagts: Stridsvagn - Detta tydligen trots kravet på svängbart torn.

Kanon - Jag tror inte heller att särskilt många säger haubits eller mörsare utan det heter nog kanon i de flesta sammanhang.

Kassaskåp - Beteckning på nästan alla sorters låsbara skåp. Trots att ett definitionsmässigt riktigt kassaskåp är sällsynt idag och måste vara klassad enl. SS 3493.

Tåg - Det kallar nog de flesta när ett lok drar vagnar men det är mycket som ska till innan det kan kallas för tåg, ofta är det vagnuttagningar/växlingsarbete och inga tåg man ser i tätorter. Om man nu ska vara riktigt noga...

Det kanske finns fler exempel?

[Blixten]

På nittitalet blev det modernt även bland militärer som borde veta att en styrd raket "egentligen" heter robot att säga missil.

Annars brukar mugglare säga maskingevär varvid vi MÖPar säger " det heter faktiskt kulspruta på svenska!" Über-MÖPar vet ju förstås att det faktiskt heter maskingevär i finska armen.

Annars kan man ju fråga en datanörd vad som utgör ett operativsystem. Då kan man också fastna i upprörda hårklyverier

[Hans]

Intressant fråga.

Som du säger så för allmänheten är det det som folk använder mest korrekt men för militärer kan det bokstavligt talat vara livsviktigt att har korrekta termer. Inte bara militären sysslar med petimetermätning utan även statistiker. Vissa saker behöver dock inte defineras - t.ex. döda i trafikolyckor - antigen är man död eller inte. Nepp så enkelt är det inte, om man dör i ambulansen, ja då är det olyckan, efter en dag eller två på sjukhuset, fortfarande olyckan - men efter en månad? Den korrekta terminologin är:

Omkommen person
Varje person som omedelbart avlidit eller avlider inom 30 dagar till följd av en olycka med personskador

Varför detta? Jo vissa länder har kvar sina egna definitoner av tradition - 24 timmar, en vecka etc. men skall man ägna sig åt att jämföra statistik från olika länder kan det vara bra att prata samma språk. Numera har man formler för att räkna om för de länder som inte följer 30 dagar så att man kan jämföra.

http://ec.europa.eu/transport/road_safe ... dex_en.htm
http://www.un.org/ar/roadsafety/pdf/roa ... report.pdf

MVH

Hans

[Giancarlo]

Lyckligtvis har inte experter/makthavare någon sags makt över språket, hur de än inbillar sig det. Ingen kan säga att deras definition är mer rätt med logik eller hävd, som argument.

I många kontexter går det dock att argumentera för att en definition är mer användbar än en annan. Definitioner som är väl bestämda och väl begränsade, så att inga missförstånd eller förvillande användningar kan uppstå, är ofta väldigt användbara för relevanta ämnesområden om man ska driva vilken verksamhet som helst.

Det går alldeles utmärkt att argumentera så i yrkesliv, föreningsiv och akademin, men ej hos gemene man som inte är insytald i verksamheten utan kanske bara stöter på den ytligt ibland. Inte bara det, det kommer alltid det finnas andra definitioner i språket på samma ord som inte går att ta bort ifrån ens verksamhet ens. Språket följer sällan sånt.

Anledningen till att man gillar sin definition är användbarheten och inget annat, något skäl upprinnet ur logik går ej att hitta. Kort sagt: det finns ingen anledning att välja en definition framför en annan, bara för att experter/visa gummor/kungligheter skulle föredra den.

[Amund]

Min trådrubrik blev nog lite missvisande, det finns självklart alltid en korrekt terminologi men jag menade att den ofta kan vara lite snårig för oinvigda eller ointresserade, därför används ofta i press och i folkmun en samlingsbenämning som alla förstår.