Vetenskapens språk

[Hexmaster]

...Eller vad man ska kalla det. En gång var det latin, idag vet vi vilket det är, men vad gällde däremellan?

Blev fundersam när jag läste följande:

Eftersom Wegener presenterades och publicerades på tyska, nådde hans idéer inte huvuddelen av forskarna förrän 1922, när hans bok var översatt till engelska

Jag har hört det tidigare och reagerade inte då. Nu hade jag händelsevis sett uppgiften att Wegener bemöttes något mer positivt i Europa än i USA. Om det stämmer är en annan sak, men om vi går tillbaka till säg 1920-talet: Vilka språk förväntades forskare i olika länder inom olika områden kunna?

[varjag]

Mellan Wegeners publicering 1912 - och acceptans i engelsspråkiga världen 1922 - låg ju fyra år av världskrig med följande deklassering av tyskan som litteraturspråk, vilket kanske är en delförklaring. Alltsedan industriella revolutionen dominerar engelskan i teknikens värld, följt av tyskan. Tyskan har väl haft konjunkturer genom den politiska utvecklingen - nåt som engelskan inte drabbats av.
My tuppence, Varjag

[Göstring]

Eftersom Wegener presenterades och publicerades på tyska, nådde hans idéer inte huvuddelen av forskarna förrän 1922, när hans bok var översatt till engelska

Det stycket finns med i den engelska versionen från 2008, men har sedan dess försvunnit.

Wegener was the first to use the phrase "continental drift" (1912, 1915) [2] [3] (in German "die Verschiebung der Kontinente" - since Wegener presented and published in German, his ideas did not reach the majority of scientists until 1922, when his book was translated into English) and formally publish the hypothesis that the continents had somehow "drifted" apart. And although he presented much evidence for continental drift, he was unable to provide a convincing explanation for the physical processes which might have caused this drift. His suggestion that the continents had been pulled apart by the centrifugal pseudoforce of the Earth's rotation was considered unrealistic by the scientific community.[11]

Wegener was the first to use the phrase "continental drift" (1912, 1915)[5][6] (in German "die Verschiebung der Kontinente" – translated into English in 1922) and formally publish the hypothesis that the continents had somehow "drifted" apart. Although he presented much evidence for continental drift, he was unable to provide a convincing explanation for the physical processes which might have caused this drift. His suggestion that the continents had been pulled apart by the centrifugal pseudoforce (Polflucht) of the Earth's rotation or by a small component of astronomical precession was rejected as calculations showed that the force was not sufficient.[14] The Polflucht hypothesis was also studied by Paul Sophus Epstein in 1920 and found to be implausible.

[Sarvi]

Tyska var ett stort språk inom europeisk vetenskapslitteratur på 1800-talet och en bit in på 1900-talet, men på Wegeners tid knappas större än engelskan. Till exempel innehåller de flesta svenska akademiska uppsatser från 1800-talet åtminstone en tysk sammanfattning, om de inte rentav är skrivna helt eller delvis på tyska. Jag vill minnas att i början av 1900-talet var bortåt en tredjedel av naturvetenskapliga uppsatser publicerade på tyska (numera är det väl några procent). Man kan också begrunda proviniensen hos de tidiga nobelpristagarna i fysik, kemi och medicin - det är många tyskar och tysktalande: Röntgen, Lorentz, Einstein, Planck, Hertz, Bohr, von Behring, Warburg...

Det är intressant att olika ämnesområden har olika lingua franca - diplomatins språk var ju franska alltsedan 1700-talet och långt in på 1900-talet. Krigets språk har omväxlande varit företrädesvis tyska och franska och sedan engelska.

[Hexmaster]

Den tyska dominansen inom fysiken är välkänd, har inte tänkt på ffa medicin, intressant. Även språkforskningen hade ett starkt tyskt arv vid den tiden, fast de akademikerna ska väl också ha koll på fler språk än genomsnittet. Jag har sett en del svenska arbeten med abstracts på tyska, något överraskande när de bara sitter där utan förklaring.

Visst började dominansen brytas efter första världskriget, såväl inom forskning som i resten av samhället. Men att det gick olika fort i olika sammanhang.

Intressant att stycket om Wegener och the majority försvann. Du har koll, Göstring!

[Jurgen Wullenwever]

Bohr

Nu är jag inte insatt i frågan, men efter vad jag läser om dansken Niels Bohr så verkar han ha varit mer verksam i Danmark, Storbritannien och USA, även om han gissningsvis förefaller ha kunnat både tyska och engelska. Är något av hans publicerade verk skrivet på tyska?

...Eller vad man ska kalla det. En gång var det latin, idag vet vi vilket det är, men vad gällde däremellan?

Före latinet var det arabiskan, och dessförinnan grekiskan, och ännu tidigare ... ?

[Sarvi]

Bohr

Nu är jag inte insatt i frågan, men efter vad jag läser om dansken Niels Bohr så verkar han ha varit mer verksam i Danmark, Storbritannien och USA, även om han gissningsvis förefaller ha kunnat både tyska och engelska. Är något av hans publicerade verk skrivet på tyska?

Kollade bara att ni var med, Bohr kom med av bara farten. Helt rätt att Bohr publicerade på engelska, även om han talade såväl tyska som engelska.

[Ephraim]

Den tyska dominansen inom fysiken är välkänd, har inte tänkt på ffa medicin, intressant. Även språkforskningen hade ett starkt tyskt arv vid den tiden, fast de akademikerna ska väl också ha koll på fler språk än genomsnittet. Jag har sett en del svenska arbeten med abstracts på tyska, något överraskande när de bara sitter där utan förklaring.

Mikael Parkvall har förövrigt lite statistik i boken "Limits of Language". Den genomsnittliga medlemmen i Association for Linguistic Topology (ALT) talar tydligen 2,52 språk. I en enkätundersökning som Parkvall själv genomfört bland kreolister fick han resultatet 4,35 språk. Det senare resultatet är enligt Parkvall troligen mer representativt för lingvister överlag. Men det finns säkerligen rätt stor variation mellan olika fält. Enspråkiga lingvister förkommer.

Dessutom finns ju inom språkvetenskapen områden där andra språk än engelska dominerar. Vill man studera kaukasiska språk exempelvis finns det betydligt mer skrivet på ryska.

[Giancarlo]

Jag har hört att humanistiska studenter i ämnen som historia och teologi i Lund på artonhundratalet förväntades ha kunskaper i flera språk; men egentligen i främst tyska, franska, latin och till viss del engelska som de skulle kunna läsa kurslitteratur på. Men jag vet inte hur mycket detta stämmer.

[lampros]

Jag har hört att humanistiska studenter i ämnen som historia och teologi i Lund på artonhundratalet förväntades ha kunskaper i flera språk; men egentligen i främst tyska, franska, latin och till viss del engelska som de skulle kunna läsa kurslitteratur på. Men jag vet inte hur mycket detta stämmer.

Antagligen var ALL kurslitteratur på antingen tyska, franska eller engelska så denna förmodan torde stämma.

[Hexmaster]

Präster pluggar ju latin och grekiska den dag som är idag, så visst var det självklart inom teologin på 1800-talet. De övriga var m.e.m. givna inom humanistisk bildning, ja.

Just nu kommer jag ihåg att Michael Ventris, han som knäckte Linear B, kunde klassisk grekiska och en del därtill. Vet inte hur stora språkkunskaper han fick på sin arkitektutbildning men det förekom klassiska språk på oväntade linjer lite varstans, länge även i Sverige.