Luxemburg och lëtzebuergesch

[CvD]

Hur kommer det sig att Luxemburg har haft franska som officellt språk och administrativt språk medan folkspråket lëtzebuergesch, en moselfrankisk dialekt först blev officellt språk först 1984. Även om man ser lëtzebuergesch so en tysk dialekt så förklarar det inte franskans starka ställning jämfört med tyskans.

[Solitaire]

Antagligen ville man orientera sig mot Frankrike och se till att folket talade det språket så att de två länderna lättare kunde utbyta kontakter osv.

[Carolus]

Antagligen ville man orientera sig mot Frankrike och se till att folket talade det språket så att de två länderna lättare kunde utbyta kontakter osv.

Luxemburgs naturliga orientering borde väl vara mot de germanska länderna/områdena, Tyskland/Nederländerna/Flandern?

[Probstner]

Frankrike och franskan har genom historien varit mycket mer dominant än tyskan i västra Centraleuropa. I länder som Belgien, Luxemburg och Schweiz har franskan betraktats som det kulturbärande språket, likaså i Elsass-Lothringen, trots att majoritetsspråken i dessa områden är tyska och nederländska inklusive lokala varianter. Man kan säga att franskan har haft samma roll där som tyskan i östra Centraleuropa.

Idag är situationen delvis en annan, i exempelvis Belgien har Flandern utvecklats till det ekonomiskt starkare området (i och med den tunga industrins nedgång) och därmed har nederländskan fått en i stort sett jämbördig position med franskan.

/ Probstner

[Hans]

Hur kommer det sig att Luxemburg har haft franska som officellt språk och administrativt språk medan folkspråket lëtzebuergesch, en moselfrankisk dialekt först blev officellt språk först 1984. Även om man ser lëtzebuergesch so en tysk dialekt så förklarar det inte franskans starka ställning jämfört med tyskans.

Jag är inne här för sällan och höll på att missa denna frågan.

Frågan är svår att besvara men vi kan börja med att säga att Luxemburg har tre officiella språk, luxemburgska, franska och tyska. Att franskan har vuxit i betydelse liksom luxemburgskan är nog delvis kopplat till att luxemburgarna vill distansera sig lite från Tyskland, efter att de har blivit invaderade i bägge världskrigen har man kanske viss förståelse för detta.

Vidare läsning:

What languages for the state?

Laws are drafted in French and henceforth it is important to note that on the judicial level only the French language text is authentic, which is true for all levels of the public administration. On the other hand, spoken French has progressively vanished from Parliament, in spite of the fact that sometimes Deputies prefer French when making important declarations. In this official place no spoken language is clearly defined, and politicians choose the idiom corresponding to their personal preferences.

The fact is that these days regular debates in Parliament are held in Lëtzebuergësch. The language borrows many words from French (de Congé pénal, en Débat an der Chamber ) and from German (d’Gleichberechtigung ).Hence, accounts of public parliamentary sessions published in the daily newspapers illustrate the mix of languages: the debates are transcribed in Lëtzebuergësch (which represents the highest amount of regular written production in the vernacular), while questions to the Government as well as the legal texts are usually in French.

In order not to lose sight of the bigger picture, it is important to note that the law of February 1984 states that in administrative and judicial matters, "use may be made of French, German or Lëtzebuergësch". Citizens enjoy the right to choose a language when they make an administrative application, yet the Administration is not strictly bound to respect their preference.

Generally speaking, the weak presence of German at the national level of public life is counterbalanced by its strong presence at the local level, both spoken and written (publications from local councils). The manner in which the Luxembourg State is administered is based on a clear balance, preferring French in written texts and Lëtzebuergësch as the spoken language (in the workplace and for communication purposes).

This situation has however become standard practice at the highest level: in 1996, for the first time in the history of Luxembourg, Prime minister Jean-Claude Juncker delivered the annual "state of the nation address" in Lëtzebuergesch

http://www.eu2005.lu/en/savoir_lux/soci ... /index.php

http://www.luxembourg.co.uk/lingua.html

MVH

Hans