Avskyr ordet men älskar företeelsen!
En folketymologi är ju en s.a.s. förhastad slutledning, dragen utan tillräcklig kännedom om ordets faktiska historia. Vad det "folkliga" gäller så kan man ju konstatera att även världens lärdaste kan dra en förhastad slutledning, i synnerhet i det bottenlösa ämnet etymologi där man mycket ofta får konstatera att ett ords verkliga, yttersta ursprung inte går att fastställa med något som ens påminner om säkerhet.
Här några sammansättningar som liknat befintliga ord tillräckligt mycket för att omformas till dessa - också en sorts folketymologi.
Ekorre - Ingen koppling till vare sig ek eller orre, kommer från fornsvenska ikorn eller ikorne.
Fogsvans - Inte fog-svans utan ty. Fuchsschwantz = rävsvans.
Hängmatta - Samma ord som hammock, både ordet och uppfinningen kommer ursprungligen från Västindien.
Ryggrad - Inte rygg-rad utan rygg-grad, där grad motsvarar snickartermen, dvs. upphöjning. Jfr ty. rückgrat.
Folketymologier
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Re: Folketymologier
Men har inte ikorn i sin tur en koppling till ek? Det är vad SAOB tycks tro i alla fall. Eller vad säger de moderna språkforskarna? Själv har jag bara SAOB och Hellquist att tillgå, och ingen av dem är väl direkt uppdaterade på de senaste rönen...Hexmaster skrev:Ekorre - Ingen koppling till vare sig ek eller orre, kommer från fornsvenska ikorn eller ikorne.
Min egen högst folketymologiska gissning är att ordet börjat som ek-korn (jfr engelska acorn) plus någon ändelse för att beteckna "ätare". Dvs "en som äter ekollon". Helt ovetenskapligt, givetvis. Men det är kul att spekulera i sånt här!
Re: Folketymologier
Jodå, det säger även NE:s Ordbok, som ju är betydligt modernare:Den stegrande kamelen skrev:Men har inte ikorn i sin tur en koppling till ek? Det är vad SAOB tycks tro i alla fall. Eller vad säger de moderna språkforskarna? Själv har jag bara SAOB och Hellquist att tillgå, och ingen av dem är väl direkt uppdaterade på de senaste rönen...
NE Ord skrev:sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. ikorne, ekorne; gemens. germ. ord; till ek och horn i en ev. bet. av 'vessla; mård' (jfr ty. Eichhorn 'ekorre')
Re: Folketymologier
En folk-folketymologi... Men att vi säger ekorre, är det ordet "ek" som överlevt (ev. i "ekorne", kanske "eikorne"?) eller är det "ik" som (av en slump?) tolkats tillbaka till rätt ord?Lindir skrev:NE Ord skrev:sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. ikorne, ekorne; gemens. germ. ord; till ek och horn i en ev. bet. av 'vessla; mård' (jfr ty. Eichhorn 'ekorre')
(Tillägg: Hängmatta/hammock kan spåras tillbaka till spanska hamaca, vilket i sin tur kommer från indianerna.)
-
Olof Ekström
- Medlem
- Inlägg: 583
- Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
- Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland
Naturligtvis är det ett urgermanskt "ek" ("aich" eller något liknande) som sitter i början av ekorren. Ekorre och ekollon är två av mina allra mest favoritiska ord - tillsammans med sina engelska motsvarigheter squirrel och acorn, som allihop har samma rötter. Det finns inget "corn" i acorn, men däremot samma "aich" följt av samma "ollon" som vi känner (men engelsktalande glömt).
Förlåt min informella inställning i frågan, den kan säkert korrigeras på ett dussin sätt av en kunnigare etymolog.
/ Olof
Förlåt min informella inställning i frågan, den kan säkert korrigeras på ett dussin sätt av en kunnigare etymolog.
/ Olof
-
Tomas Ibsen
- Medlem
- Inlägg: 3626
- Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
- Ort: Gotland.
- Kontakt:
Varje gång jag har sjungit luciasången sjöng vi alltid "Kring jord som soln förgät".Probstner skrev:Vet inte om det är helt rätt i tråden, men jag ryser varje gång små luciaklädda barn sjunger "... kring jord som soln förlät". Men det blir väl "rätt" snart eftersom ordet för nutidssvenskar är mer begripligt (dock inte i sammanhanget) än verbet förgäta.
/ Probstner
/Tomas
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Jag hänvisar gärna också till kunnigare folk för att reda ut den här frågan rätt. Men mitt intryck av den något luddiga texten på Online Etymology Dictionary är att -corn:et i acorn är nära besläktat med det vanliga corn (och med "kärna"). Squirrel däremot tycks ha helt andra rötter, att döma av samma källa. Intressant att notera där, för övrigt, att det fornengelska ordet för ekorre var acweorna. Någon som kan reda ut vad den ändelsen betyder?Olof Ekström skrev:Naturligtvis är det ett urgermanskt "ek" ("aich" eller något liknande) som sitter i början av ekorren. Ekorre och ekollon är två av mina allra mest favoritiska ord - tillsammans med sina engelska motsvarigheter squirrel och acorn, som allihop har samma rötter. Det finns inget "corn" i acorn, men däremot samma "aich" följt av samma "ollon" som vi känner (men engelsktalande glömt).
Förlåt min informella inställning i frågan, den kan säkert korrigeras på ett dussin sätt av en kunnigare etymolog.
Är inte "förlät" alldeles rätt? Det är väl ett gammalt ord ("förlåta" i grundform) som betyder ungefär "överge"? Jämför med tyskans verlassen.Probstner skrev:Vet inte om det är helt rätt i tråden, men jag ryser varje gång små luciaklädda barn sjunger "... kring jord som soln förlät". Men det blir väl "rätt" snart eftersom ordet för nutidssvenskar är mer begripligt (dock inte i sammanhanget) än verbet förgäta.
-
Olof Ekström
- Medlem
- Inlägg: 583
- Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
- Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Att förgäta och vergessen är samma ord har du alldeles rätt i.Olof Ekström skrev:Jag tror snarare tyska vergessen, glömma, är rätt översättning/jämförelse för förgäta. Men min tyska är skral...
Du får gärna uppge källa när du kommer med ett så tvärsäkert påstående. Svenska språknämnden verkar i alla fall vara av en annan uppfattning:Probstner skrev:Det står förgät i Arvid Roséns text.
http://www.spraknamnden.se/fragor/lucia.htm
En titt på de fyrtio första träffarna vid googling på texten ger för övrigt 39 "förlät" och en enda "förgät"...
Visste ni förresten att Arvid Rosén var Öisare?
Edit: Som ytterligare argument, om det nu behövs, har jag en känsla av att "förgät" hade varit fel böjning. Det heter förlåta, förlät, förlåtit, men hur böjer man förgäta? Förgäta, förgat, förgätit, ser jag i SAOB, men "förgat" låter lite väl ålderdomligt, det finns kanske en nyare form. Men "förgät" som perfekt (eller vad det nu heter, jag och grammatiska termer...) känns inte rätt.
Jag hittade textem på Wikipedia, visserligen en ofta hånad källa, men den har till skillnad från Språknämnden i alla fall vett att skilja Luciasången från Natten går tunga fjät som två olika texter till samma melodi. Titta i alla sångböcker av äldre datum, där återfinns förgät i enlighet med vad jag förmodar Roséns original. Obs att jag emellertid inte kollat det "riktiga" originalet, så osvuret är väl bäst.
/ Probstner
/ Probstner
Det här var en nyhet - finns det två texter!? Namnet Sigrid Elmblad har jag aldrig sett förut.Svenska språknämnden skrev:Vi utgår från den vanligaste varianten, som är en kombination av Sigrid Elmblads text från 1924 och Arvid Roséns något yngre.
Rosén är en avlägsen släkting men det har naturligtvis absolut inget med saken att göra.
Sångtexter är f.ö. mycket bra på att konservera gamla språkformer, dels för att vi (uppenbarligen!) sällan bekymrar oss särskilt mycket över vad de faktiskt betyder, dels för att kraven på stavelsernas antal och betoning omöjliggör anpassning när språket runtomkring förändras. Exemplen är alltför många för att räknas upp; åtminstone i den här tråden...
Nej, det tycks aldrig ha uppkommit någon nyare form - i stället låter man bli att över huvud taget använda den tidsformen av verbet (som ju är något ålderdomligt redan i sig ...). Preteritumformen förgat står för övrigt angiven som något ålderdomlig redan i SAOL från 1889.Den stegrande kamelen skrev:men "förgat" låter lite väl ålderdomligt, det finns kanske en nyare form.
Nej, och det skulle väl möjligen kunna vara en orsak till de två versionerna som finns: om vi ponerar att Roséns original verkligen har ordet förgät kan man ju mycket väl tänka sig att någon senare irriterat sig så mycket på det språkoriktiga nödrimmet att det har bytts ut mot ett annat ord som rimmar även i sin mer korrekta böjning, och som fortfarande passar in i texten.Den stegrande kamelen skrev:Men "förgät" som perfekt (eller vad det nu heter, jag och grammatiska termer...) känns inte rätt.