
Jag vid Michael Wittmanns grav. Vi åkte därefter till Villers-Bocage och kollade platserna där han gjorde sitt anfall.

Sedan var vi vid Pointe du Hoc och tittade på bunkrar och krevadgropar.
Sent på kvällen åkte vi till Bénouville och närvarade vid firandet vid Pegasus Bridge, där vi bl.a. fick tillfälle att prata med ett par veteraner som var med på D-dagen. Det var nog minst ett par tusen personer på plats, en säckpipeorkester, folk i alla upptänkliga uniformer, etc. Under dagen såg vi tjogtals med jeepar och andra fordon. Normandie kryllar av minnen från 1944, och början på befrielsen av Europa firas grundligt.