Så här när man ser tillbaka på den så menar jag att resan var värd pengarna (7.695 kr) för mig som nybörjarresenär. Behövde aldrig bry mig om hotell, frukostar etc. etc. Var sällan heller problem att hitta då vi körde efter GPS större delen av resan. Man fick även mycket information om platserna och taktik och strategi. Saknade dock lite fler genomgångar i stil med den som vi fick vid Pegasus Bridge. D.v.s. en handfast beskrivning på platsen ifråga.
Sedan kan man väl ha en del åsikter kring de som åkte med. Det stora flertalet var trevliga. Men man undrade lite varför en del av dem åkte på en dylik resa. Lite mycket gnäll ex på att Acn gick sönder i bussen. Jag led inte speciellt mycket av detta även fast jag satt längst bak. Visst det var varmt men vad sjutton så himla farligt var det inte. De som klagade mest på detta verkade sitta vid takluckan
Sedan så undrar man ju varför man överhuvudtaget känner oro över att inte handla sprit i Tyskland när man har chansen att istället får studera i detta fallet Arnhem och dess landningszoner m.m. Det är väl därför man åker? Sprit kan man ju köpa hemma.
Men ändå jag vill ge resan
av fem möjliga. Ett tack till SMB och Torbjörn Rimstrand med kollegan Petter WetterbergNedan följer en resebeskrivning. Lite bilder kommer senare när det 13 rullarna är framkallade.
Dag 1 lördag
Inga besök eller aktiviteter. Klev på bussen vid 16.30 i Jönköping och for iväg söderut. Övernattning på färjan Trelleborg - Travemünde. Spelade bort 200 spänn på banditerna samt blev sjösjuk.
Dag 2 söndag
Purrning klockan 06.30. Första militärfordonet på resan dyker upp. På kajen utanför ett hotell står en fullt utrustad Dodge Weaponcarrier. Framåt 10.00 kom dock intrycket av den att blekna å det kraftigaste. Pansarmuseet i Munster var en omtumlande upplevelse. Jävlar vad stor en Köningstiger är! Klart imponerande museum med många stridsfordon. Saknade dock den vanliga Tigern.
Negativt med detta besöket var att vi bara hade ca en timme på oss att titta på allt, stressigt m.a.o.
Övernattning i Leverkusen. Språkproblemen började också. Trodde engelska var ett världsspråk
Dag 3 måndag
Purrning 06.30. Kvällens ölsmak hängde fortfarande kvar i gommen. Efter en stadig frukost bar det iväg mot Belgien och den första besöket på en stridsplats, fästningen Eben Emael. Väl framme såg det hela ut som en ganska oansenlig trädbeklädd kulle. Ett par bunkrar vittnade dock om vad som dolde sig inuti "kullen". Utanför stod även ett par monument samt ett par amerikanska stridsvagnar (Pershing???)
En kunnig guide ledde oss sedan runt i komplexet. Imponerade gångar och trappor i denna "kulle". Fy tusan vad jobbigt. Tror han sa att det totalt var ca 6km gångar. I sällskapet var det med en 82 årig pensionär som glatt stövlade runt i trapporna.
Störst upplevelse som fastnar i minnet var spåren efter sprängladdningen i ett av trapphusen till en av "casematerna" på taket. Här snackar man explosiv verkan. Hela trapphuset var utblåst och såg ut som om man tagit ståltrappen kastat upp den 20 meter i luften och låtit den falla ned i schaktet igen.
På kvällen nådde vi fram till Dunkerque, 15 minuters besök på stranden och sedan incheckning på hotellet. Då resten av sällskapet satt i baren eller gick och la sig traskade jag och brorsan ut på stan och besökte stranden igen. Vid det tidigare besöket hade vi sett två flygmotorer utanför ett litet museum. Dessa undersöktes nu grundligt. Det ena var en tidig Merlin motor till en Spitfire och den andra var en stjärnmotor till en Lancaster. Dvs en Hercules motor. Enligt vad jag kan komma ihåg tillverkades bara ca 300 st med den typen av motor. Varav en ligger i sjön Åsnen i Småland.
Kvällsmat Pizza med Ansjovis
Dag 4 tisdag
Purrning 06.30 och resan fortsatte mot Normandie. Första besöket blev Cap Blanc Nez där man kunde se England på andra sidan. Grym utsikt över landskapet och kanalen. Ett par observationsbunkrar undersöktes noggrant samtidigt studeras ett par löpgravar som skymtade fram. På kullen bredvid där en gång batteri Lindemann låg såg man tydliga spår efter flottbombardemang i form av stora kratrar.
Nästa stopp blev batteri Todt. Enligt guiden så menade han att museet inne i bunkern inte var nått vidare samt att det var dyrt. I vanlig ordning så gav jag och brorsan oss ut på utflykt och traskade in på museet för en snabb titt. Enligt min mening var det inte alls som guiden sa. Gillade det även fast det var lite oorganiserat. Men allt som låg där var ej iordninggjort. Mycket var även sk. Jordfynd. Första souveniren inköptes. En brittisk hjälm för 200:- Vet inte om den var äkta. Men skicket tyder på det i alla fall.
Efter detta besöktes WW2 museum i Ambetolouse (tror jag det stavas). Modernt fint museum. Ett par souvenirer inhandlades. Brorsan köpte på sig en trave med gamla damasker från 38/39 någonting. Utanför stod en lätt väderbiten amerikansk halftrack. Eftersom dörren var öppen och ingen såg på studerades denna ingående.
Sista stoppet för dagen blev Dieppe och "testinvasionen". Något som bet sig fast här var hur svår stranden var att gå på och springa över. Oerhört jobbigt med all denna småsten samt att stranden sluttade ganska kraftigt uppåt.
Övernattning i Caen. Innan vi törnade in gjordes en privat studie av Wilhelm Erövrarens borg i kvällsmörkret. Gorgoylsen på katedralen såg minst sagt skrämmande ut i mörkret med månen i bakgrunden.
Dag 5 onsdag
Purrning 06.30 Pga bussproblem skedde en justering av schemat för dagen. Istället för att besöka den amerikanska sektorn styrde vi mot den brittiska sektorn. Första stoppet blev batteriet i Merville. Bok inköptes om "Red devils in normandy".
Därefter besöktes den brittiska kyrkogården i Ranville. Mycket stämningsfullt med daggen i gräset och en svag morgondimma mellan gravarna. Omtumlande och rörande att läsa de små texter som anhöriga graverat in på gravstenarna. Efter en halvtimme ungefär körde vi tillbaka till Pegasus Bridge då Airborne museet hade hunnit öppna. Mycket smakfullt museum med orginalbron liggandes på gården. Lite souvenirer inhandlades även här. Efter detta fick vi en mycket proffsig genomgång av Petter Wetterberg om striden vid Pegasus Bridge sittandes på bänkar bredvid bron. Eftersom han är hedersmedlem i 6th Airbornes veteranförening så hade han en hel del att komma med. Klart intressant. Efter denna genomgång traskade vi över bron och besökte Café Gondree. De första krigsveteranerna började nu dyka upp på resan. En enarmad herre berättade för en av deltagarna hur han varit med i ett av glidplanen samt hur han stridit vid Remagen och förlorat armen.
Efter detta svängde vid ned mot de brittiska stränderna Sword, Gold och Juno. Vi stannade dock aldrig på Sword och Gold p.g.a. tidsbrist.
På Juno gjordes dock ett uppehåll för lunch. Eftersom jag varit förutseende hade jag och brorsan inhandlat bagetter dagen innan och kunde således spendera 1 timme och 30 minuter på stranden. En Sherman dupplexdrive studerades ingående samt ett sk. Tobrukstand. Efter en stund hittades en bunker vilken finkammades, som avslutning traskade vi iväg till korset där Churchill, Eisenhower samt DeGaulle hade gått iland.
Färden fortsatte mot batteri Longues. Mer bunkrar finkammades. Nästa stopp Arromanches. Väldigt fin utsikt över resterna av Mullberry hamnen samt en genomgång av P Wetterberg om vad som skett och hur det hade fungerat. Väldigt imponerande storlek på detta bygget. Måste upplevas.
Som avslutning på dagen besöktes museet i Bayeux för en visning av den världsberömda tapeten.
Övernattning i Caen. Innan vi somnade gjordes åter en utflykt av mig och brorsan. Fästningen besöktes igen samt några fler katedraler. Vi lyckades också finna platsen där ett foto hade tagits under kriget. Vi tog ett nytt från samma vinkel för jämförelse. Tillbaka på hotellet plundrades minibaren vilket sved till i plånboken dagen efter
Dag 6 torsdag
Purrning 06.30. Avfärd mot den amerikanska sektorn. Första stoppet blev på den tyska krigskyrkogården i LaCambe. Michal Wittmans grav besöktes. Enda graven som hade färska blommor samt en plastmugg med jord från tyskland i. Enligt guiden låg det ofta färska blommor på hans grav. Han berättade även lite om "kulten" kring Wittmann och hans död.
Nästa stopp blev i Saint Mere Eglise och Airborne museet. Gubben hängde i kyrkotornet fortfarande. En Waco glider samt en Dakota studerades inne på museet. På kyrkan beskådades fallskärmsjägarna i fönstermosaiken. Vi lyckades dock bomma ett snabbt besök på militaria shoppen som skulle ligga i närheten av museet. Enligt en resenär i sällskapet var den dock stängd.
Nästa stopp blev åter ett batteri. Närmare bestämt Marcouf. Fin utsikt över Utah Beach härifrån. Här gavs också möjlighet att titta på det häcklandskap som dominerar i Normandie. Testade att försöka ta mig igenom en glipa. Blev tvärstopp, taggigt värre.
Efter detta bar det iväg ner till Utah Beach. Likt föregående dag hade matsäck inhandlats och när de andra käkade på Theodore Roosevelt restaurangen besökte vi stranden. Lite lämningar efter kanoner och hedgehogs fotades. Invid museet som inte besöktes hittade vi dock två Alligators samt en Sherman + en higginsboat som låg utanför. Intressant med dessa två Alligators var att de hade stjärnmotorer!
Färden fortsatte nu mot Point du Hoc. Kraterlandskapet här är något helt otroligt. Enligt guiden så är de djupaste kratrarna upp till 9 meter djupa och som han beskrev det. De som var här under bombardemanget upplevde det som om man sköt jeepar på dem. Tyvärr så verkar det om klippan håller på att säcka ihop. Stora delar kanten mot branten ned mot havet var avspärrad pga rasrisk. Sedan gick det inte att ta sig fram till minnesmärket längre. Vilket också håller på att rasa ut för stupet. Vet inte om jag har fel men det såg även ut som om bitar av observationsbunkern rasat ned. Efter sedvanlig bunkerjakt så fortsatte vi till målet för resan - Omaha Beach.
Detta blev något av ett antiklimax för egen del. P.g.a. det späckade tidsschemat så hann vi bara stanna på stranden en kvart. Någon möjlighet att undersöka försvarsställningar eller ens en stunds kontemplation fanns ej. Så det blev till att knäppa några bilder från sektor Dog Red fylla en burk med sand enligt Horwarths model i SPR och kliva ombord på bussen igen. En sak är säker, jag skall ned igen.
Som avslutning på dagen besökte vi "Musée-Memorial de la Bataille de Normandie" i Bayeux. Mycket trevligt museum. Men av någon dum anledning som bara en fransman kan komma på fick man inte fotografera!
Enda museet på resan där detta var förbjudet (+ Bayeux tapet också). Men jag fuskade, var tvungen att ha en bild på montern med den störtade Spitfiren i. De hade grävt upp ett flygplansvrak och gjort ett diorama runt det. Snyggt! Likså dioramat om "the Falasie pocket" var väldigt snyggt, med riktiga tanksvrak etc.Övernattning skedde nu i Abbeville
Dag 7 torsdag
Purrning 06.00. Seg som sjutton i kroppen. Brorsan hade blivit förkyld så att det var aningen segt vid frukosten. Som enda besök denna dagen blev V1 och V2 bunkern i Eperleques skogen. Detta museum/bunker rekommenderar jag å det kraftigaste. Mycket intressant upplagt. Bara bunkern i sig måste ses för att förstå hur enorm den är.
Övernattning i centrala Eindhoven på ett 5 stjärnigt hotell.
Dag 8 fredag
Purrning 06.00. Trött! Temat för dagen var operation Market Garden. Enligt vår guide så var vi den första svenska turistgrupp som kört vägen upp med buss där XXX kåren drog fram! Vi passerade i snabb takt Son, Veghel, (kort fotostopp) Grave. När vi kom fram till Nijmegen så lyckades dock busschaffören och guiden köra fel så vi missade denna bron. När vi sedan körde över en motorvägsbro så sa man att nere till vänster anföll man med båtarna över floden för att inta det norra brofästet i Nijmegen. I själva verket måste detta ha varit till höger eftersom vi körde på fel bro. Så allihop fick foton på en flod och en bit strand utan betydelse
. "No hard feelings" till chaffören och guiden det är lätt att köra fel.Väl framme i Arnhem så inser man att området kring bron är väldigt förändrat. Bron ser visserligen likadan ut men de flesta husen är ersatta med nya byggnader. Efter en stunds fotande och studerande så körde vi vidare till Hotel Hartenstien i Oosterbeck. Detta museet är väl värt ett besök. Som grädde på moset var det även Remembrence day så det var gott om veteraner från 1st Airborne division.
Övernattning i Lubeck.
Dag 9 lördag
Hemfärd. Inget speciellt att ta upp. Blåste rejält på Öresundsbron.
