Armémuseum

Berättelser om historiska sevärdheter och resor i historiens fotspår.
Användarvisningsbild
Carolus
Medlem
Inlägg: 1052
Blev medlem: 2 augusti 2005, 18:31
Ort: Stockholm

Inlägg av Carolus » 6 april 2006, 19:10

Torbjörn J skrev:Ska till Stockholm nu i helgen och tänkte lämna flickvännen åt shopping medan jag går på Armémuseum. Funderar nu på hur mycket jag hinner se egentligen under ett besök på ett par timmar, ska jag göra ett urval redan innan och om den tillfälliga utställningen om spioner är något att ha? Någon som varit där nyligen? Carolus?
Du borde hinna hela muséet på några timmar, såvida du inte fastnar extremt länge på någon del.
Har faktiskt inte hunnit titta till spionutställningen, men den ska tydligen vara riktigt bra.

Sedan måste jag tipsa om våran fina bokhandel som ligger i anslutning till recpetionen. Mycket fina böcker och souvenirer till bra priser.

Torbjörn J
Medlem
Inlägg: 968
Blev medlem: 10 november 2005, 20:48
Ort: Göteborg

Inlägg av Torbjörn J » 11 april 2006, 10:40

Jodå, jag hann med mycket av museet de timmar jag spenderade där. Jag tajmade vaktombytet lagom till min ankomst, så efter att ha sett dem marschera iväg till trummornas dån kände jag mig stärkt i själen inför besöket!

Det har ju varit lite debatt här om utställningarna tidigare, men jag tycker att utställningarna fungerar väl. Det är översiktligt, och även om man skulle vilja veta mer om någon del är det en bra inkörsport för de som inte har så stora förkunskaper, mig själv inräknat.
Att få se fanor och standar tagna som krigsbyte under 30-åriga kriget gav mig gåshud, det är en klyscha men jag kände historiens vingslag. Jag har fått se vapen på ungefär 30 cm avstånd som jag inte trodde jag skulle få se alls, MG 42, Stengun, PV 1110 för att inte tala om alla sablar, värjor m.m.
Spionutställningen gillade jag, även om jag störde mig på lamporna som tändes och släcktes hela tiden, det gjorde det svårt för ögonen att anpassa sig för att läsa texterna. Jag var tidigare okunnig om namn som Eric Ericksson och Erika Wendt och det var trevligt att göra dem bekantskap liksom att få se Wennerströms spionkamera, Berglings radiomottagare, G-skrivare och Enigmamaskin.

Det var timmar väl spenderade och i efterhand önskar jag att jag inte gått själv utan haft någon att diskutera med under besöket, jag tror upplevelsen blivit starkare då.
/Torbjörn

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 12 april 2006, 01:54

Carolus skrev:Nu får jag försvara min arbetsplats.
Då kan jag som tekniköverintresserad passa på att fråga vad det är för bildförstärkare.

Bild

Användarvisningsbild
Mäster Grå
Tidigare medlem
Inlägg: 677
Blev medlem: 15 april 2006, 18:06
Ort: Skåne

Inlägg av Mäster Grå » 22 april 2006, 16:46

Jag var på Armémuseum i somras och tyckte att det var en höjdare, trots att jag inte är särskilt intresserad av nutida vapen och krigföring. Jag tror att jag satte ett ganska högt betyg i enkätundersökningen! Skulle dock ha önskat mig ännu mer utförligt om 1500-talet... För att inte tala om brott- och straffdelen, vilken kunde utökas lite kanske... :D
Men, men. Man kan ju inte få allt. Två bödelssvärd fanns det i alla fall, vilket var ett mer än på de flesta andra muséer. Men den här hästen som står i spilta och sparkar på en metallhink på första våningen är ju faktiskt livsfarlig för lättskrämda personer. :roll:
Är det förresten någon som vet något om det bödelssvärd som hänger i montern med blandade vapen och tortyrredskap, som finns i det första utställningsrummet (det med aporna)..?

/Mäster Grå

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 4 maj 2006, 18:15

Tyckte det var ett trevligt museum. Väldigt pedagogiskt med underbart naturtrogna dockor i olika situationer. Det jag hade önskat mig var kanske att man inte skulle ha haft så otroligt mycket "luft". Det är tre stora våningar och man får inte alls se så mycket som man borde med tanke på utrymmet Armémuseum har till sitt förfogande för utställningar. Det hade gott och väl gått att klämma in dubbelt så många pedagogiska scener överallt, så länge man hade satt upp en klar skiljevägg mellan scenerna. "Känna och röra på vapnen"-sektionen var trevlig också. Det är nog inte på särskilt många ställen där man får möjlighet att göra det med ett gammalt flintlåsgevär. Mer sådant!

Glasmontrarna med vapen var väl inget speciellt för min del. Vill man se sådant kan man titta i böcker. För min del, vill jag gärna se sakerna i ett sammanhang.
varjag skrev:BRAVO Probstner! När en museiledning övertygats om en besökares verkliga intresse
- och han/hon inte bara är en - likgiltig genomtraskare, ändras attityden och slår ofta helt
om till stor hjälpsamhet. Och visar gärna 'sina skatter' som inte finns utställda för tillfället.
Jag åkte till Caproni-muséet i Trento, ENBART, för att få se ett av de två överlevande
Savoia-Marchetti SM 79-flygplanen. Ett 'övertramp' av avspärrningsrepet - med sträng
tillrättavisning....ledde till musei-intendentskan, mitt genuina intresse för flygplanet och
uppenbara kunskaper om dess historia....lalala..hade tänkt mig 90 minuter där - tre timmar
senare efter ALL journalfilm som visats om SM-79:or under kriget, satt jag fortfarande I
FLYGPLANET -sist i torpedfällarens lilla bukhåla.........Varjag
Bra exempel på att man faktiskt kan få göra mer än att bara titta. Ringer man i förväg och anmäler sitt intresse (och berättar att man är flygplansfetischist som kan allt om en speciell modell exempelvis) så brukar det gå att få göra mer än att stå bakom repet. Ofta brukar museipersonalen dessutom inte vara så negativt inställda när det kommer någon överintresserad person som har anmält detta i förväg, det blir ett litet avbräck från vardagstristessen.

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 20 maj 2006, 21:55

Armémuseum fick rätt mycket kritik direkt efter ombyggnaden, bland annat på grund av en del märkliga texter. Jag var själv där i det läget och en hel del var verkligen ganska egendomligt. Efter vad jag har förstått ändrades kritiserade texter senare.

Filmen om Fraustadt är väl i och för sig OK, men det är lite märkligt att att den innehåller antydningar om att den s.k. massakern på ryska fångar skulle ha godkänts i efterhand av Karl XII. Om jag inte minns fel läser Villius i speakertexten upp ett stycke av ett av kungens brev till Rehnskiöld och gör en antydning i den riktningen. Vilket alltså är helt felaktigt, något som tydligt framgår om man läser korrespondensen mellan kungen och Rehnsköld. Filmens version lanserades för några år sedan i Populär historia, men artikelförfattaren tvingades backa sedan bl.a. en anställd på Armémuseum hade påpekat att det inte stämde. Mot den bakgrunden är det lite märkligt att myten lever vidare i film som visas på just Armémuseum.

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 20 maj 2006, 22:20

Ben skrev:Armémuseum fick rätt mycket kritik direkt efter ombyggnaden, bland annat på grund av en del märkliga texter. Jag var själv där i det läget och en hel del var verkligen ganska egendomligt. Efter vad jag har förstått ändrades kritiserade texter senare.
Vadå för bildtexter exempelvis?

Det ingår väl nästan lite i det här nya överpedagogiska museiflummeriet att man även vill väcka debatt, och inte bara framstå som ett forntida kuriosakabinett med beståndet utställt i glasmontrar. Tyvärr tar sig denna debattinriktning ofta en missriktad politiskt korrekt inriktning.

Exempelvis kändes den förenklade bild som gavs av Karl XII på Armémuseum inte så värst nyanserad och nutidsenlig. Snarare kändes det som att den bild som gavs var till för att ge "aha"-upplevelser till högstadieelever som bussats dit, och vars enda kunskap om Karl XII kom från storebror med rakat huvud och snus under läppen som sagt att Kalle Dussin var en riktigt bra svensk kung. Det känns dock inte riktigt som att det är Armémuseums uppgift att lära ungarna historia.

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 20 maj 2006, 22:43

Det var en intensiv kritik för ett par år sedan. Bland annat lät några historiker skriva ihop alternativa texter, därför att de ansåg att en del av utställningstexterna inte bara var felaktiga utan tendentiösa och direkt missvisande. Ett klipp ur SvD 20/3 2005:

"Claes Arvidsson svarar: Jag understödjer uppmaningen att gå till museet för att till exempel ta del av följande beskrivning av Karl XII: "I jämförelse med råttor och möss framstår människoslaktare som Alexander, Hannibal, Caesar, Napoleon, Karl XII, Stalin och Hitler som glada amatörer." Besökarna kan också grubbla över hur von Arbin lyckas förena konstaterandet att "svensk sjökrigföring var sällan framgångsrik" med det faktum att utan flottans skyddande av transporter hade det svenska Östersjöväldet knappast kunnat överleva under århundraden. För att ta några exempel i högen."

Själva diskussionen pågick dock då man precis hade öppnat museet. Ur Aftonbladet 28/5 2000:

"Vi VANDRAR genom vackra salar med troféer (Sigismunds fana) och tittar på 5 806
tennsoldater. Sedan blir vi stående framför en bild av Karl XII. På en stor
skylt förklarar museet sin inställning till honom.
Denne kung, står det "skulle sannolikt klassas som psykopat med autistiska
drag".
Så där kan man väl inte skriva, säger Alf. Vad grundar de det på?
Och längre ner antyder museet att Karl XII skulle ha varit bög. Där står att han
var "nöjd med att vara gift med sina bussar"."

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 20 maj 2006, 22:53

Hodder Stjernswärd gav en del exempel i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 2000:4. Till exempel: "om 30-åriga krigets fortsättning efter Gustav II adolfs död sägs: "Men den svenska krigsadeln fortsatte kriget med stor grymhet till freden 1648". Ett annat exempel: "T.ex. påstås att Gustav Vasas lån från Lübeck gjorde Sverige till 'en tysk handelskoloni'. Detta måste betraktas som en grov överdrift."

Armémuseums årsredovisning 2005 innehåller bl.a. följande egendomliga passus:

"Under hösten 2005 utkom nya böcker om Karl XII , en blev mycket omdebatterad. Med anledning av den, arrangerade Armémuseum tre föredrag om forskningen kring den kontroversielle kungen. Föredragen hölls av Ernst Brunner, författare, Jan Lindegren, professor i historia, samt Bengt Liljegren, historiker och var samtliga välbesökta (100-180 personer per tillfälle). För oss som museum var detta ett sätt att anknyta dels till en pågående samhällsdebatt, dels att utgöra plattformen för diskussioner inom det egna ämnesområdet. Föredragen väckte också självreflekterande frågor kring vilken historia vi berättar på vårt museum."

Man anordnade alltså tre föredrag om "forskningen kring den kontroversielle kungen". Det blir något märkligt att utifrån den programförklaringen ta med Ernst Brunner, som ju knappast kan betraktas som forskare. Formuleringen "Föredragen väckte också självreflekterande frågor kring vilken historia vi berättar på vårt museum" är också egendomlig, speciellt med tanke på att det nya Armémuseum är betydligt mer "samhällstillvänt" än det gamla. Ska man tolka detta som att Armémuseum uppfattar Ernst Brunners bok som ett viktigt bidrag till forskningen om Karl XII och att man därför funderar över att anpassa sin utställning så att den blir mer i samklang med Brunners bok? Man får av den sortens formuleringar känslan av att Armémuseum strävar att vara politiskt korrekt snarare än vetenskapligt korrekt. Och hur kan man hävda att man vill "utgöra plattformen för diskussioner" när den ursprungliga tanken på en debatt mellan Brunner och ett par andra personer skrotades till förmån för tre föredrag med ngn veckas mellanrum?

Nu har jag inte sett de korrigerade utställningstexterna, men den här typen av formuleringar låter inte alldeles förtroendeingivande. Det känns som man håller upp ett finger i luften, känner efter hur vinden blåser och därefter ser till att hålla sig väl med den som för tillfället blåser mest.

Åtminstone för något år sedan sålde man i museibutiken boken "Flykten från Ryssland", som ju var en mycket märkvärdig sammanblandning av karolinen Carl von Rolands memoarer och utgivarens försök i romangenren. Fast det senare framgick inte speciellt mycket av bokomslag eller förord och Carl v. Roland stod som författare. Det måste ha krävts ganska stor okunskap från ansvarigt håll för att släppa in en sådan bok i museibutiken.

Det går att hitta exempel på konstigheter på museets hemsida. Så här presenteras t.ex. stora nordiska kriget:

"Danmark, Sachsen och Ryssland förenar sig för att erövra delar av de svenska besittningarna. Med holländsk och engelsk flotthjälp besegras Danmark. Ryssarna besegras tillfälligt vid Narva. Medan Karl XII:s arméer med sin aggressiva taktik går från seger till seger i Sachsen och Polen, har tsar Peter återhämtat sig och erövrar de svenska besittningarna i Baltikum. Svenska huvudarmén går in i Ryssland och möter sitt öde vid Poltava."

Texten är missvisande, Sverige uppträdde gentemot Danmark som garant av fördraget i Altona och alltså inte som krigförande makt. Svenska arméerna gick heller inte från "seger till seger" i Sachsen och ryssarna erövrade inte de svenska "besittningarna i Baltikum" förrän efter Poltava, det som förlorades dessförinnan var endast Ingermanland och Dorpat. Formuleringarna är slarviga.

mustamato
Medlem
Inlägg: 796
Blev medlem: 2 maj 2004, 15:16
Ort: Lite här och där

Inlägg av mustamato » 21 maj 2006, 08:36

Tackar Ben för informationen. Man kan ju bara säga att det är helt horribelt, fy fan!

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 21 maj 2006, 10:09

Nu har texterna tydligen ändrats sedan kritiken efter nyöppnandet. Men klippet ur SVD från mars förra året är ju av betydligt senare datum än så. Det är ganska egenartat att dra Hitler, Stalin, Hannibal och Karl XII över en kam. De flesta som hör namnen "Hitler" och "Stalin" tänker på koncentrationsläger/arbetsläger, massavrättningar av oliktänkande etc. Det är inte särskilt vetenskapligt att blanda ihop dem med Hannibal eller Karl XII.

Undrar hur reaktionen hade blivit från utländska turister om det hade stått "människoslaktare som Wilhelm II, Lloyd George, Clemenceau, Churchill, Roosevelt, Hitler och Stalin". Då hade man ju åtminstone exemplifierat med personer som levde ungefär samtidigt, i en tid med likartade värderingar, och som alla var involverade i två av 1900-talets stora konflikter.

Skriv svar