Hmm.
Jag måste säga att det bär emot att dra fram samma argument en gång till, men när vän Christer nu återigen trycker fram sina överslätande slutsatser finner jag mig lockad att ändå göra det.
Christer Samuelsson skrev:[...]
Adam räknar upp namnen på ett antal kungar och biskopar samt medelar han om oss diverse resrutter. han slutar med diverse skepparhistorier om cykloper och andra sagoväsen.
Christer, jag har bestämt för mig att jag bett dig läsa Adam nogrannare på denna punkt. Detta är rent allmänt en viktig poäng om man ska tolka Adam:
I vissa fall refererar han samtida källor (som Estridsson, vilken han träffat, och vilken vidare tjänstgjort under Anund bland sveonerna).
I vissa fall - som gällande cykloper och andra sagoväsen - anger han IMHO med önskvärd tydlighet att han ställer sig frågande till sanningshalten, men likväl citerar han de för tiden tillgängliga källorna. Sagoväsen är alltså inte Adams påfund, det är de klassiska författarna - samtida snarare med Jesus än med Adam. (Ja av Bremen, ingen annan
)
Så - låt oss slippa fler inlägg om bristen på trovärdighet hos Adam med hänvisning till dessa referenser, om jag får be (och det är väl tillåtet).
Betydligt intressantare är att koppla hans samtida källor - eller hyfsat samtida, som Rimbert/Ansgars-vita - och försöka utröna en koppling i tid och rum:
WilmerT skrev:Christer Samuelsson skrev:I en s.k. skolio nr 136 i Adams gesta står att:
"Adalvard den yngre (d.v.s. den Adalvard som Stenkil upplät Sigtuna som residentstad åt), under resan från Skara till Sigtuna, gjorde ett besök i Birka, som nu är till den grad ödelagt att man knappast kan se några spår av staden. Därför kunde man inte återfinna den helige Unnis grav."
[...]
[...]
1) Min huvudtes när det gäller tolkning av (o)historiska källor är att man måste beakta
tidslinjen i de referenser som ges till tid och rum. Och för den delen person.
Se
Article foundations där jag försökt formulera min utgångspunkt.
[...]
3) En sådan oklarhet är
när man tänkt sig att Birka legat
var någonstans.
[...]
4) Om man nu reser till den på ~1050-talet kända kungsstaden Sigtuna och ställer frågan om man kan få besöka den kända handelsplatsen Birka som ska ligga i närheten - vilken handelsplats visas man då till?
- Jag tror det vara sannolikt att den vid detta laget sedan 50-100 år ödelagda köpstaden på Björkön kommer ifråga. Och den är mycket riktigt ödelagd, som Adams samtida sagesman uppger - det har ju arkeologiska utgrävningar visat.
[..]
5) Om vi därför istället backar några hundra år, och m h a bl a Adam och Rimbert (nå det är väl rent av de enda källorna ?) försöker bilda oss en uppfattning om var
deras Birka ligger - vad kan vi då dra för slutsatser?
[...]
6) Så vad säger
[ni]:
-
Har jag en logisk grund för mitt resonemang enligt ovan, anser du?
- Kan vi utläsa ur Adam av Bremen när han refererar till samtida källor som varit i sveonernas land, respektive när han fått information från Sven Estridsson eller andra danska kontakter - som väl rimligen mycket väl kan tänkas känna till den stora handelsplatsen (ja en handelsplats kallar vi Birka, och bygger det på birk, biäerkörätt etc.) som bevisligen har legat i Köpingsvik?
- Och kan vi med den utgångspunkten granska möjligheten att danska samt äldre angivelser av Birka (Ansgar, rimbert och Unni främst) refererar den handelsplats som med generell term antas ha hetat Birka, eller, snarare, antas ha skrivits ner som 'Bircam' på Adams medeltida latin?
- Eller kan du med den bakgrunden entydigt hävda att det inte finns sannolika skäl till att fullfölja klargörandet av de geografiska referenserna, i akt och mening att underbygga en framtida undersökning av gravfynd etc. i och kring Köpingsvik som kanske kanske inte kan visa sig gömma ännu oupptäckta hemligheter?
/Wilmer T
... här skiner solen...
PS. Vänligen, till samtliga, blanda inte ihop Götalandsteorin/Västgötaskolans teser med kritik mot Uppsala/Svealandstesorin utan närmare eftertanke.
Götalandsteorin i sig kan hävda företräden för historiska platser i nuvarande Götaland framför platser i nuvarande Svealand. Därtill finns det personer med mer eller mindre dåligt underbyggda ideer om platser som baserat på ortnamn och dylikt skulle kunna "fastställas" som giltiga. Detta är en helt annan sak.
Man bör dock notera t ex historieläraren Verner Lindblom, också hänförd till Västgötaskolan, kanske den minst diskrediterade av de namnkunniga "Västgötaskolans" företrädare - som huvudsakligen med viss skärpa invänder mot den inte alltid så väl underbyggda slutsatsen som varit förhärskande under 1900-talet - att alla historiska platser med närmast självklarhet befunnits lokaliserade kring Stockholm/Uppsala.
Det finns givietvis inga facit, bara antaganden. Problemet med gällande historieskrivning enligt Svealandsteorin är att man accepterar antaganden där slutsatsen leder en till Mälardalsregionen, men med eftertryck bortvisar teorier, hypoteser och annat som inte är bevisförda för övriga delar av de gamla sveonska områdena i nuvarande Götaland/Svealand.
Jag vill bestämt hävda att en teoretisk bild av vår fornhistoria måste byggas på ett flertal antaganden, där inte bara skriftliga källor vägs in (Lundamodellen) och där mer än arkeologi och medeltida 1200/1300-tal tas som grund för förhållandena från, säg, 700-talet fram till Birger Jarl/Ladulås och efterföljare (Uppsalamodellen).
Därvid finner jag intentionerna intressanta (som också berördes ovan) om att beakta geografiska referenser i de (o)tillförlitliga skriftliga källorna för att om möjligt fastställa var de fornhistoriska platserna faktiskt legat (Västgötaskolan).
Därifrån är det bästa man kan göra att utan förutfattade meningar betrakta de olika teorierna och deras argumnet. Och att utifrån detta försöka dra en slutsats som baseras på ett flertal, sinsemellan logiska, antaganden.
Detta gäller vare sig vi vill finna platsen för slaget vid Bråvalla, Ansgars Birka eller sveonernas Ubsola. IMHO.
DS.
