Landhöjning kring Mälaren under tvåtusen år

[Stefan Lundgren]

Jo, kan man inte se det i den nya versionen av fornlämningsregistret?

Det försökte jag att ge en bild på i förra inlägget som jag skrev.

Ex:

Ingvarstenarna vid Varpsund i Övergran restes på den landhöjd som var då för drygt tusen år sedan, men längre tillbaka var det vattenled som gick där.,.....Jag har svårt att föreställa mig om dom stod i vattnet för att resta stenarna, men det kanske dom gjorde för drygt tusen år sedan också, jag vet inte ja!!!

Stefan

[Christer Samuelsson]

Ja du store tid.
Jag skulle kunna svara på många frågeställningar här på Skalman att jag vet inte, precis som du. Enligt mitt enkla fömenande är man därvidlag tyst.
Så hur är det egentligen :
Är runstenar gravfält anlagda under Mälarens respektive Östersjöns nivå i Uppland vid något historiskt tillfälle.
Källor skulle uppskattas, allmänt tyckande är tyckande
Christer Samuelsson

[Stefan Lundgren]

Ja du store tid.
Jag skulle kunna svara på många frågeställningar här på Skalman att jag vet inte, precis som du. Enligt mitt enkla fömenande är man därvidlag tyst.
Så hur är det egentligen :
Är runstenar gravfält anlagda under Mälarens respektive Östersjöns nivå i Uppland vid något historiskt tillfälle.
Källor skulle uppskattas, allmänt tyckande är tyckande
Christer Samuelsson
Christer S

Jag vet inte om fornlämningsregistret kan vara till något hjälp att avgöra vilka fornlämningar anlades, det var det som jag har försökt att skriva om. Anser iallafall att det är fruktbart, iallafall tills vidare. Man kan ju alltid spinna på lite grann, jag förmodar att du känner till Danmark socken utanför Uppsala. Där den största delen av fornlämningarna finns på 15-25 meters nivån....Fyrisån, Sävjaån och till viss mån Storån utgjorde en del av vattenledet som gick igenom området. Gravfältet vid Edebybro(läs gärna min artikel om "Udda sevärdheter i Danmark socken) och gravfältet finns numera efter ån sedan man hade svängt av från Östunavägen, en inbillning som man har är att du kanske är hemmahörande i Sigtuna.


Stefan

[Christer Samuelsson]

Minnsann.
Kan du inte ta och kolla saken med fornlämningsregistret. Så kan du posta något med substans...
Allmäna tips ärallmäna tips.
Lite substans min gode man!

Så tror jag nog inte alls att du har förstått hurpass komplett snurrigt det är att resa ett äreminne över en person under en vattenyta. Tror du fornlämningsregisteret har svar på den frågan med??
Christer s

[Stefan Lundgren]

Så tror jag nog inte alls att du har förstått hurpass komplett snurrigt det är att resa ett äreminne över en person under en vattenyta. Tror du fornlämningsregisteret har svar på den frågan med??

Nej, jag tror inte det.........Jag skrev att jag tyckte det var konstigt att man eventuellt hade stått i vattnet när man rest Ingvarstenen vid Varpsund(höjdnivån är fem meter). Därför borde den där "landet" funnits under 1000-talet när Ingvarstenen blev rest. Det var det jag försökte få fram.

I denna mening försökte jag skriva en lite hypotetisk redogörelse;

Jag har svårt att föreställa mig om dom stod i vattnet för att resta stenarna, men det kanske dom gjorde för drygt tusen år sedan också, jag vet inte ja!!!

Jag tror att fornlämningsregistret är bekant för dig med, Christer.

Kan du inte ta och kolla saken med fornlämningsregistret.

Det har jag försökt med, har bl a försökt hittat lite intressant som jag redovisar som en bilaga.


Stefan


Nu har jag studerat några fornlämningar vid Skepphusaviken(en del av Mälaren) i Kungsåra socken i Västmanland i fornlämningsregistret. Skepphusa är en by i denna socknen som ligger söder om kyrkan.

Nr/typ av fornlämning/höjd

61/stensättningar/20
90/gravfält och hägnadssystem/15-20
91/hägnad/20
119/gravfält/10

Det sistnämnda gravfältet ligger inte så långt ifrån stranden, den låg nog väldigt nära stranden när detta anlades(det står tre olika tidsepokrar i fornlämningsregistret, Stenålder, bronsålder o järnålder).

127/stensättning/10

Vad jag kan tyda på kartan så ligger denna fornlämning vid någon form av sankmark och då är den eventuella teorin att den hade anlagt efter sankmarken grundadet, den ligger alledes invid detta.

En teori är att gravfältet nr 119 är yngre det som är nummer 90.

Stefan

[WilmerT]

Trevligt, trevligt...
Fem år är ju ingen tid att tala om i sammanhanget
Tack Christer för grävandet i arkiven...

Stefan - hur komplicerat var det där att hitta, och skulle det gå att få fram en kartbild över vattenlinjer med runstenarna inprickade?
Det låter som ett ämne för en C-uppsats eller nåt, i lämpligt ämne...

Oerhört tilltalande infallsvinkel, att använda runstenarna som markörer för bygdernas utsträckning
Skulle vara särskilt intressant att se hur detta passar in i bröderna Lindströms tes för utbredningen av det "ursprungliga" Fjärdundaland kring Sagån som de tar upp i boken http://sv.wikipedia.org/wiki/Svitjods_u ... C3%B6delse

(Apropå det - det finns inte händelsevis en spännande tråd om denna bok härikring?)

[Stefan Lundgren]

hur komplicerat var det där att hitta, och skulle det gå att få fram en kartbild över vattenlinjer med runstenarna inprickade?

Som du kanske har läst om så tog jag de fornlämningar som låg nära vattenbrynet eller liknande, såvitt vad jag vet såg inte topografin över Mälaren inte likadant ut som idag än för tusen år sedan. De uppgifter som jag har byggt upp mina inlägg gjorde jag med hjälp av en del litteratur som jag har läst, exempelvis Jon Hogdal---"Liv och landskap i Uppsala län", Anders Broberg, Bondesamhälle i Norra Uppland mellan 700-1300-talet och den artikel som Stellan Dahlgren skrev i Fornvännen i början på 1970-talet om landhöjningen. Jag försökte bara återge en modell som jag har gjort med basis på en del litteratur och fornlämningsregistret över hur det såg när respektive fornlämning inleddes.

Stefan

[Christer Samuelsson]

Trevligt, trevligt...
Fem år är ju ingen tid att tala om i sammanhanget
Tack Christer för grävandet i arkiven...

Stefan - hur komplicerat var det där att hitta, och skulle det gå att få fram en kartbild över vattenlinjer med runstenarna inprickade?
Det låter som ett ämne för en C-uppsats eller nåt, i lämpligt ämne...

Oerhört tilltalande infallsvinkel, att använda runstenarna som markörer för bygdernas utsträckning
Skulle vara särskilt intressant att se hur detta passar in i bröderna Lindströms tes för utbredningen av det "ursprungliga" Fjärdundaland kring Sagån som de tar upp i boken http://sv.wikipedia.org/wiki/Svitjods_u ... C3%B6delse

(Apropå det - det finns inte händelsevis en spännande tråd om denna bok härikring?)

Wilmer.

Hej Wilmer.
Ja det var ju kul. Jag ser med tillförsikt fram mot dina studier beträffande detta. Fredrik Lindström borde ha en mailadress typ
Fredrik.Lindström@svt.se
Annars kan man alltid kolla med svt och webmastern.
Hur är det i Skåne, skiner solen?

De bästa .
Christer Samuelsson

[koroshiya]

Min uppfattning är att en del av diskussionen kring landhöjning är bakvänd. Vi vet att det finns en stor mängd fornlämningar från Mälardalen. Dessa kan man inte få bort, hur man än laborerar.

Vad man hade kunnat göra är däremot att använda landhöjning som en förklaring ifall det hade visat sig att Mälardalen vid denna tid inte producerade många fornlämningar.

Jag har sett folk nämna att Uppsala högar, vid deras tillkomst, knappt stack opp ovan vattnet, men alla sådana funderingar är knasiga, och bygger på att man inte kan luta sig tillbaka och betrakta en fråga ur olika perspektiv. Vad man istället har gjort är att man har satsat hårt på en teknisk detalj som egentligen inte bevisar någonting.

I vilket fall, i Bohuslän finns det enligt arkeologerna exempel på hällristningar som mycket väl kan ha bearbetats från flytetyg Ännu har de inte hittat några exempel som är tillkomna under vattnet, men vem vet vad de kan komma fram till :-DDD

Jag kommer ihåg för några år sedan att Stefan Lundgren var vänlig att peka på en gammal vattenled genom Uppland. Det var roligt att följa den på kartan och jag fick god lust att cykelsemestra i området. I samband med det där läste jag lite om Danmarks socken. Nu kan jag tyvärr inte längre peka på någon källa, men författaren nämnde att fornlämningarna vi såg inte riktigt visade hur landet användes av levande människor. Det är något jag tror på och skulle kunna visa på en parallell med Västergötland och Skåne, där man får tro att bördiga områden har haft en tendens att bli kraftigt utnyttjade och att gamla fornlämningar förstörts. Eventuell fyndfattigdom i dalar i Danmarks socken kan alltså bero på att man där odlade en massa och hade sig, och inte att området låg under vatten.

[Christer Samuelsson]

Jag har sett folk nämna att Uppsala högar, vid deras tillkomst, knappt stack opp ovan vattnet, men alla sådana funderingar är knasiga, och bygger på att man inte kan luta sig tillbaka och betrakta en fråga ur olika perspektiv. Vad man istället har gjort är att man har satsat hårt på en teknisk detalj som egentligen inte bevisar någonting.

Ok
Jag har svårt att förstå om du håller med mej eller ej. Vad är den tekniska detaljen?
Christer Samuelsson

[koroshiya]

Att någon ritar en nivåkarta och sedan liksom på något vis säger att en fornlämning inte kan existera, eller som det ibland sägs om Uppland, att där knappt kan ha bott någon. Det är att försöka bortförklara ett faktum med en teknisk detalj, och det är att stirra sig blind endast på en del av en fråga. Med andra ord är jag enig med dig Christer, och det känns bra.

Sådana tekniska argument är ofta vanliga hos de som vill försöka bortförklara vad som för de flesta ter sig som en tämligen uppenbar verklighet. Vi har ju den berömda KRS. Alla omständigheter och textens budskap säger oss att den skapades på 1800-talet. Ändå finns det folk som kokar ihop tekniska argument, bl. a. om hur runorna ser ut, och tror att det ska kunna bevisa något. Det är lite som om man skulle säga att dagens tidning är 2000 år, för att en bokstav ser ut som den gör på gamla inskriptioner i Rom.

Självfallet är landhöjning ändå intressant, och något väl värt att fundera över.

[varjag]

Nåja, landhöjningen vid Kalmarssund är i vart fall mycket liten. Bara 1 mm/år, eller 10 cm/100 år.

Det stämmer nog bra det. Strax norr om Långe Jan på Ölands södra udde, ligger ju ett stort gravfält från järnåldern och helt nära stranden. När jag besökte det, var min första reaktion - att här kan det inte ha varit mycken landhöjning, om ens någon sedan man gravsatte där.
I andra änden - d.v.s. Bottniska Vikens kustland s e r jag lätt skillnaden i vattenstånd = landhöjningen. Där jag som pojk rodde med båt - är det numera torra land. , Varjag

[Amazon]

Jag läser nedanstående inledning till denna tråd (något nedklippt):

* Finns det någon tillförlitlig publicerad källa om landhöjningen i Uppland/Stockholm under de senaste tvåtusen åren?

Fyra meter på 1200 år... 1 m/300 år... -> ytterliggare knappt tre m till år noll:
Då torde väl näppeligen Uppland ha erbjudit så stora odlingsmarker att man kan tro på en massiv invandring vid denna tid? Låg t ex Uppsala ens över vattenytan då?

Bakgrund till detta diskussionsämne
Min tes: eftersom det finns 74 (!) platser i Sverige som kallas eller härleds från 'Uppsala' anser jag det mycket märkligt om en plats som vid Odin och asarnas förmodade invandring - kring år noll eller 50 f.Kr. - knappt låg över vattenytan, vid denna tid kunde anses vara den enda plats i Sueonernas hemland Svi-tjod där man kunde anlägga ett heligt blot och offerplats - 'tempel' i den naturistiska varianten, naturligtvis tror jag inte att det var ett faktiskt tempel som inretts för (av)gudadyrkan till asarnas ära.

Diskussioner kring denna tes torde väl platsa i andra forum, förstås...

... men: de stora högar (typ Gamla Uppsala högar) som föregick (den tvåhundra år senare följande) s k vendeltiden med sina båtgravar i Uppland, den visar tecken på att kunna liknas vid den kvinnodominerande kultur (med liknande högar) som finns från ca 200 år före Uppsala-högarna - i Hälsingland - alltså 300-400-tal! Samma typ av högar finns f ö i Norge, från 200-talet.

Frågan i detta forum:
Vilka källor finns att tillgå för att fastställa kustlinjen i Uppland och kring Mälaren år 500 f.Kr., år noll, år 500 e.Kr samt år 1000 e.Kr.?

Jag har en schematisk terrängöversikt NO Uppsala, från http://maps.sgu.se
Ska försöka ladda upp den (misslyckas av nån anledning). Den visar hur som helst en antydan av större delen av de åar/bäckar som genomströmmar Uppland med en betydande landhöjning skulle kunna ha legat rejält under vatten för säg 2000 år sedan.

/Wilmer T
... här skiner solen...

Jag slås av att personer som aldrig varit i Uppsala men har hört om hur landskapet rest sig ur havet är övertygade om att det är rejält platt runt stan. Det kunde jag ju önska eftersom jag har en sån jämrans hemsk uppförsbacke när jag ska cykla hem efter jobbet...
Men faktum är ju den att sydväst om centrum ligger en imponerande bronsåldershög:
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/s ... 0001&tab=3
Och mindre än en kilometer från den i det blottade urberget finns en runristning. Båda dessa fornfynd ligger på 20-25m ö havet och på ungefär samma höjd som högarna i gamla Upsala.
Om man erkänner att landskapet inte är så våldsamt platt är det också lättare att förstå att landskapet kunde ge rum och föda åt folk redan för 2000 år sedan.
Inte långt från Hågahögen - i Håmö - finns dessutom hällristningar från bronsåldern. Och i synnerhet ett område söder om Enköping är känt för sin imponernande båtristning - som alltså borde markera kustlinjen under bronsåldern.
Om man försöker pricka in runstenar efter de olika höjdkurvorna i landskapet går man lätt vilse eftersom stenar har flyttats. Men i landskapet finns alltså ristningar i urberget - som tro det eller ej - sticker upp som kobbar i leran!
Men motbevisa mig gärna den som gitter...

[Stefan Lundgren]

Nu har jag hittat ett par artiklar i Uppsala Nya Tidnings arkiv som vi mer eller mindre berört i denna tråd. När UNT hade en frågespalt under 1990-talet var det en man som frågade om Mälarens landhöjning. Den 17 oktober 1994 stod det bl a följande om landhöjningen.

Det är riktigt att Mälaren höjs med den skandinaviska granitsockeln och denna landhöjningsprocess fortgår ännu. Hela landet med sina alla sjöar höjer sig kontinuerligt. Sedan istiden har jordskorpan ännu inte intagit sitt ursprungliga läge. Landhöjningen i Mälardalen är sedan år 1000 fem meter. Av kartan framgår att landhöjningen i Mälardalen är 4_5 mm per år. Det är fem cm på tio år, fem dm på 100 år och fem meter på 1000 år. Den visar också att ju längre norrut i landet man kommer desto större är landhöjningen och högst i Västerbottens kustland, max 9,2 mm per år.

Även strandförskjutningskurvan på bilden visar att landhöjningen i Mälardalen varit fem meter från år 1000 till i dag. Denna kurva visar hur högt vattenståndet i havet var år 1000, dvs ca fem meter. Vattenståndet har alltså förändrats i Mälaren sedan 1200-talet.

Sedan kan man se vissa skillnader i olika kartor från olika tider, det var två experter som besvarade denna fråga i UNT. Det har jag också försökt förklara tidigare med hjälp av fornminnesregistret.

Uppsala ligger numera cirka sju kilometer norr om Ekoln som är en del av Mälaren.

Hamnbassängen i Uppsala har alltså inte samma höjdnivå i dag som på 1200-talet. Femmeterskurvan går i dag mellan Kungsängens gård och Nöden i Uppsala. År 1000 låg både platsen för dagens Hotell Hörnan, Ultuna kungsgård och Kungsängen vid strandkanten.

Jag tror numera att Kungängens gård i Uppsala är riven, huset Nöden ligger vid ljussignalen Kungsängsleden/Rapsgatan och vid Coop Forum i Uppsala. Känner till dessa platser här ovan, så jag kan föreställa mig hur det såg ut.

Lite grann om strandlinjer kring Enköping skrevs i samma tidning den 14 maj 1998

Forna strandlinjer ritas ut Enköpings historia som hamnstad uppmärksammas

Enköpings utveckling som hamnstad under 1 000 år illustreras nu av blå linjer målade över gator i centrala staden, blå linjer som markerar forna strandlinjer.

Linjerna är en del av Enköpings arrangemang på lördag som i sin tur är en del av de landsomfattande arrangemangen Stadens dag som anknyter till Kulturhuvudstadsåret. I Enköping har gatukontoret och Enköpings museum samarbetat under rubriken Enköping - stad vid vatten.

Förutom de blå linjerna med angivna århundraden som mycket åskådligt visar hur Enköpings stadskärna växt söderut under historisk tid, finns också en broschyr som i text och bild på ett enkelt sätt förklarar hur landhöjning och människors arbete samverkat till stadens utvidgning.

Hamnen vid torget

Enköpingsåsen och Mälarviken, som nu bara består i form av Enköpingsån, lade mycket tidigt grunden för Enköping som en samlingsplats för handelsmän och sjöfarare. Redan under vikingatid tror man att en marknadsplats fanns där Afzeeliiplan nu ligger. Vid dagens torg bör då hamnen ha legat.

Något århundrade senare hade strandlinjen flyttats ett drygt kvarter söderut, ungefär i jämnhöjd med Westerlundska gården. Ytterligare några hundra år senare låg strandlinjen nästan nere vid nuvarande Ågatan.

Samtidigt som stadens utrymme växte, gjorde landhöjningen också att Klosterön och Gröngarn utvidgades, så att det som från början var ett ganska brett sund blev smalare och smalare. I våra dagar är sundet helt utfyllt, och finns kvar endast som namn på ett näraliggande bostadsområde, Munksundet.

På 1500- och 1600-talen hade landhöjningen gjort att den forna stadsviken blivit en å, en å som dessutom knappt var segelbar upp till Enköping från Svinnegarnsviken. Enköpingsån muddrades senare, arbetet stod klart 1843, och fortfarande kan mindre fraktfartyg komma upp via ån till Enköpings hamn och lasta säd från Lantmännens magasin.

Bildtext: Strandlinjen på 1400-talet låg vid Kyrkogatans nedre del, på 1200-talet hade nätt och jämnt Dr Westerlunds blivande tomt stigit ur stadsviken. Blå linjer på Enköpings gator markerar hur Enköping stigit ur Mälaren. Foto: Lotta Lille

Stefan

[Christer Samuelsson]

Alltså:
Om vi håller oss till Upplands gravfält, med både kungshögar och små gårdsättebackar, som finns i fantastiska antal så kan man nog anlägga följande synpunkter:
Di som tror att dessa gravfält är anlagda av folk som stod med vatten upp till magen och skottade upp dessa, lär finnas i ett litet antal. Det finns säkert även någon die hard nisse, som vill mena att man även flyttat gravfälten, så det blir kul.
Runstenar kan vi strunta i dom är flyttbara.

Christer Samuelsson