Man blir onekligen lite förvirrad kring terminologierna ibland. (se också strängen Sveariket och Götaland som sysselsätter sig med Göta och Svea rike, vore bra)WilmerT skrev: För det första, svear är ett sent tillkommet begrepp som förvillar p g a likheten med dagens Svealand.
I översättningen av Adam av bremen fr 1984 används genomgående beteckningen sueoner vilket, enligt min mening, är lika allmän som Daner och Nordmänn (Norrmän), där det ingår enskilda stammar (i Danavälde skåningar, jutar etc., i Norge motsvarande) som t ex götar, finnvedingar, värmlänningar etc.
Men sueoner tycker jag är bättre, och använder hellre än svear.
Men jag tycker att du i din analys hoppar över över både Jordanes och Tacitus, vilka också ligger längre tillbaka i tid. Obs tillägg: Nu ser jag att du tog med dem också. Läser du innantill som jag att där omtalas de olika stammarna Sveones och Geathes samtidigt, boende i olika områden, eller utläser du något annat av raderna?
Av vilken logisk anledning skulle den kustbefolkning som kan påvisas arkeologiskt sedan de var säljägare sluta existera och ödemarker bli erövrade av folk från just Götaland? Wilmer, detta är långsökt, tycker du själv att detta är objektivt och neutralt tänkt?WilmerT skrev: - För det andra, det råder ingen tvekan om att Uppland befolkats från 600-talet av krigiska stammar men detta kan ha varit götar, eller annan sueonsk "folkstam" som under Bröt-Anunds ledning utforskat bygderna och hittat nya bosättningsområden..
Säkert är glappet ännu större beroende på vilka och hur många högar du räknar in. Kungshögar av den här typen tror jag framför allt anses vara en kultursmitta från kelter nere i Europa och mindre ett mode bland eventuella matriarker i Uppland. Här nere i Wien fanns också keltiska storhögar. Mig veterligt dock utan drottningar. Att dra slutsatser kring kvinnodominerade kulturer i Hälsingland pga av ett ganska begränsat antal gravar känns tunnt...att det kan vara möjligt är en sak, men säkert är en annan, och på så lösa grunder få det till att storhögar i Uppsala antyder matriarkat vid tiden för mellan 0 och 200, är det relevant?WilmerT skrev: - Det är ett glapp på något hundratal år mellan högarnas dagar och båtgravarnas dagar.
Riktigt, men att därför göra Västergötland till en spegel av det tidigare misstaget är kanske inte rätt medicin att bota denna sjukdom?WilmerT skrev: - Om vi börjar i "fel ände" ... så blir det svårt att analysera vare sig otillräckligt tillförlitliga källor eller andra vetenskapliga rön..
Man måste föreställa sig ett Stockholm utan Slussen. En aprildag låter vattenmassorna oss ana vad som en gång timat när strömmen inte var reglerad. Än idag översvämmas delar av Uppland utmed Mälaren, dock inte på långa vägar så mycket som den måste ha gjort vattenrika vårar hundratals år innan och den totala vattenvolymen som skulle rinna ut vid slussen var åtskilligt större.WilmerT skrev: - Ett exempel till: Agnefit måste vara Stockholm, för annars passar det inte in med Uppsala. Här var ständiga översvämmningar som varierade år från år ett stort problem, enligt sägnerna. men i Stockholmstrakten har landet höjts, knappast översvämmats och sjunkit, under de föregående tvåtusen åren.
Det var framför allt tre kända "motorvägar" för fartygstrafik fram till Gamla Uppsala under vikingatiden; via Norrtäljeviken, via Åkersberga ån som flöt ut i trälhavet, och den kanske mest använda så länge det gick, var den som gick förbi Stäket. Man kan lugnt utgå från att intilliggande områden översvämmades under vattenrika vårar från dessa och andra vattenleder. Liksom på liknande platser i överiga sverige där vattnet kanske inte kunde sväljas i takt med tillflöden under vissa tiden.
Därmed inte sagt att Agne fit av denna anledning måste ha legat där. men gjorde den det, var det sannolikt lite närmare Uppsala än nuvarande Stockholm? tex vid det dåtida utflödet i mälaren som kanske tom under vissa tider såg ut som ett deltalandskap?
Innan det är någon större logik i att försöka bemöta dina åsikter här vore det bra med någon form av förslag vad vi kallar denna nya sträng, som ju har väldigt lite gemensamt med slaget vid Bråvalla?WilmerT skrev: - För det fjärde: Många tecken tyder på att Ansgars Birka låg på Öland, Köpingsvik. Där stämmer både Adams geografi och landbeskrivningar på ett mycket bättre sätt än vid Björkön.
Dina synpunkter spänner över en tidsrymd av nästan tusen år om jag förstått rätt, och i sin samlade kompott är det lite av återupprepning av Mackay, Dag Stålsjö mfl. och är kanske bättre ägnade att hållas i en egen enskild sträng?
Har du någon idé? (Jag tror det skall finnas nån sträng om Västgötaskolan nånstans)
Hoppas också att du inte missuppfattar min lite negativa respons. Normalt diskuterar man ju om någon enskild sakfråga, här gäller det uppenbarligen Västgötaskolan, och jag vet ärligt talat inte hur man hanterar de ganska stora textmassor du klistrat in här på ett juste sätt.
Det blir lätt att man försöker hitta hål i resonemanget, i synnerhet om dina argument är just det, att du försöker hita hål i tidigare resonemang.
Vi får väl se var vi hamnar?
