Var stod slaget vid Bråvalla?

[Dan Koehl]

den här sista diskussionen försökte jag få igång på strängen Sveariket Götaland eller nåt sånt.

På nåt sätt borde man försöka länka ihop dem, eller flytta inlägg eller så.

Min fråga ställdes mer ur perspektivet om det var i Östergötland slaget stod, varför möttes en kung av Danmark och en kung av Sveariket där?

Om inte nån av dem även hade Östergötland...?

(vidare diskussioner om Sveariket Götariket på dess sträng, helst

[Sören Lindhe]

Djinghis Khan skrev

"Götar och svear styrdes knappast av ngn gemensam kung i praktiken förrän 1100- 1200-talet. Sigurd Ring anses för f.ö. vara en fiktiv gestalt, liksom Harald."

Då Bråvallaslaget stod mellan dessa Kungar som ärvt makten över Danmark, delar av England, Norge och Sverige (ev. delar av Holmgård) så antar jag att du även bedömer Bråvallaslaget som "fiktivt".
Tvisten handlade om vem som skulle ha störst makt i Sverige då de båda Kungarna båda ville ha all makt.
Harald hade placerat sin skattekonung Heraud i Östergötland och Södermanland. Det var hans dotter som kallades Thora Borgarhjort och blev gift med Ragnar Lodbrok. Det kan ju betyda att Harald hade makten över Östersjökusten upp till Mälaren och Sigurd hade Uppland och möjligtvis länderna upp mot Norge. Vem som styrde Västergötland vet man inte. Tesen att Östersjökusten var Dansk har framförts många gånger och är ingenting nytt men detta ska väl handla om Bråvallaslaget.

[Djinghis Khan]

Djinghis Khan skrev

"Götar och svear styrdes knappast av ngn gemensam kung i praktiken förrän 1100- 1200-talet. Sigurd Ring anses för f.ö. vara en fiktiv gestalt, liksom Harald."

Då Bråvallaslaget stod mellan dessa Kungar som ärvt makten över Danmark, delar av England, Norge och Sverige (ev. delar av Holmgård) så antar jag att du även bedömer Bråvallaslaget som "fiktivt".
Tvisten handlade om vem som skulle ha störst makt i Sverige då de båda Kungarna båda ville ha all makt.
Harald hade placerat sin skattekonung Heraud i Östergötland och Södermanland. Det var hans dotter som kallades Thora Borgarhjort och blev gift med Ragnar Lodbrok. Det kan ju betyda att Harald hade makten över Östersjökusten upp till Mälaren och Sigurd hade Uppland och möjligtvis länderna upp mot Norge. Vem som styrde Västergötland vet man inte. Tesen att Östersjökusten var Dansk har framförts många gånger och är ingenting nytt men detta ska väl handla om Bråvallaslaget.

Ja, Bråvallaslaget är antagligen fiktivt. Alla seriösa historiker avfärdar Harald och Sigurd som sagokungar, så är det.

Olof Skötkonung som var kung över både Västergötland och Uppland i början av 1000-talet var iallafall ingen fiktiv person. Större delen av 1000-talet var Sverige enat, det är mycket möjligt att det var enat tidigare. Sedan är det ju en annan fråga om hur mycket makt dessa kungar hade.

Sverige var knappast enat utan gemensam lagstiftning, utan gemensamt skattesystem osv. Olof kanske gjorde anspråk på att vara kung över Svealänderna och Götaländerna, men i verkligeten hade han knappast ngn reell makt, snarare tror moderna historiker att han var underställd den danske kungen Sven Tveskägg. Men nationalromantiker vägrar ju att acceptera moderna rön förståss...

[Örjan]

Sverige var knappast enat utan gemensam lagstiftning, utan gemensamt skattesystem osv. Olof kanske gjorde anspråk på att vara kung över Svealänderna och Götaländerna, men i verkligeten hade han knappast ngn reell makt, snarare tror moderna historiker att han var underställd den danske kungen Sven Tveskägg. Men nationalromantiker vägrar ju att acceptera moderna rön förståss...

Jag har en annan uppfattning... Men Dan Kohl vill inte att Sveriges enande ska diskuteras i den här tråden så jag avstår från att fortsätta diskussionen.

[Djinghis Khan]

Sverige var knappast enat utan gemensam lagstiftning, utan gemensamt skattesystem osv. Olof kanske gjorde anspråk på att vara kung över Svealänderna och Götaländerna, men i verkligeten hade han knappast ngn reell makt, snarare tror moderna historiker att han var underställd den danske kungen Sven Tveskägg. Men nationalromantiker vägrar ju att acceptera moderna rön förståss...

Jag har en annan uppfattning... Men Dan Kohl vill inte att Sveriges enande ska diskuteras i den här tråden så jag avstår från att fortsätta diskussionen.

Då får vi fortsätta den ngn annanstans, men om du kommer dragandes med "bevis" i form av myter och teorier som lades fram av nationalromantiska arkeologer i början av förra sekelskiftet så är jag inte intresserad av ngn oseriös diskussion

[Djinghis Khan]

Ledsen att behöva vara en glädjedödare, men det här är vad som står i NE:

"1900-talets forskare har betraktat B:s existens med stor skepsis, och sägnens eventuella verklighetsbakgrund är omöjlig att fastställa."

Jag är redo att tro på sagan om Bråvallaslaget som en legend med möjlig historisk kärna, kanske stod det ett slag någonstans i kampen mellan rivaliserande hövdingar/kungar under den avlägsna vendeltiden som sedan sjönk in hos folkets minne och dess berättartradition, men man kan ju inte ta gamla sagor och legender bokstavligt.

[Örjan]

Då får vi fortsätta den ngn annanstans, men om du kommer dragandes med "bevis" i form av myter och teorier som lades fram av nationalromantiska arkeologer i början av förra sekelskiftet så är jag inte intresserad av ngn oseriös diskussion

Djingis... Det är dålig stil att döma någon i förhand, jag är långt ifrån någon nationalromantiker. Vissa historikers påståenden om att Sverige blev ett enat rike först på 1200-talet är lika grundlöst som de som tror att de skedde på 500-talet. Det är helt enkelt frågan om två extremer. Den ena sidan är extremt generös med sin källkritik och den andra är extremt kritisk med sin källkritik (kan det inte bekräftas av en trovärdig källa så har det inte hänt).

[Djinghis Khan]

Då får vi fortsätta den ngn annanstans, men om du kommer dragandes med "bevis" i form av myter och teorier som lades fram av nationalromantiska arkeologer i början av förra sekelskiftet så är jag inte intresserad av ngn oseriös diskussion

Djingis... Det är dålig stil att döma någon i förhand, jag är långt ifrån någon nationalromantiker. Vissa historikers påståenden om att Sverige blev ett enat rike först på 1200-talet är lika grundlöst som de som tror att de skedde på 500-talet. Det är helt enkelt frågan om två extremer. Den ena sidan är extremt generös med sin källkritik och den andra är extremt kritisk med sin källkritik (kan det inte bekräftas av en trovärdig källa så har det inte hänt).

Då är jag hemskt nyfiken på att höra dina teorier/ de teorier som du finner troliga. En sak är jag medveten om; det går inte att säga att Sverige blev ett rike vid en specifik tid, utan historikerna är eniga om att det hela var en mycket lång proces som började med svea- och götahövdingarnas konkurrans på 900-talet fram till Magnus Erikssons landslag kring 1350.

[Örjan]

Då är jag hemskt nyfiken på att höra dina teorier/ de teorier som du finner troliga. En sak är jag medveten om; det går inte att säga att Sverige blev ett rike vid en specifik tid, utan historikerna är eniga om att det hela var en mycket lång proces som började med svea- och götahövdingarnas konkurrans på 900-talet fram till Magnus Erikssons landslag kring 1350.

Någon annan gång kanske, den diskussionen vi för om karoliner och kosacker får räcka för den här gången. Min bild av hur Sverige blev en enhetsstat är att vägen dit var lång och krokig.

[Djinghis Khan]

Då är jag hemskt nyfiken på att höra dina teorier/ de teorier som du finner troliga. En sak är jag medveten om; det går inte att säga att Sverige blev ett rike vid en specifik tid, utan historikerna är eniga om att det hela var en mycket lång proces som började med svea- och götahövdingarnas konkurrans på 900-talet fram till Magnus Erikssons landslag kring 1350.

Någon annan gång kanske, den diskussionen vi för om karoliner och kosacker får räcka för den här gången. Min bild av hur Sverige blev en enhetsstat är att vägen dit var lång och krokig.

Den diskussionen har jag avslutat (se senaste inlägget), så nu är jag redo att kasta mig in i debatten om Svea rikes tillkomst.
Men den kan ju startas som separat tråd eller? Om du beskriver vägen till enande som krokig så kanske vi är överrens på den punkten, men jag hävdar ett senare datum inte sant?

[D. Andersson]

Jag vet inte om någon nämnt det, men i Norrköping finns det en gata, en idrottsplats, en flygförening och en hel del annat som heter Bråvalla. Upptäckte det under en tur igenom staden igår. Jag blev ganska förvånad när man virrat bort sig inne i staden och man plötsligt ser en skylt med "Bråvalla" och en pil åt höger.

[WilmerT]

Vid tiden för Bråvallaslaget styrdes Svealand och Götaland av Harald Hildetand och hans brorson Sigurd Ring. Haralds Morfar var Ifvar Vidfamne som dog 790. Sigurd hade satt sig på Uppsalatronen och Harald styrde det danska riket från danmark. Efter en del bråk dem emellan skickade Harald bud till Sigurd att komma honom till mötes på Bråvalla hed.
[...]
Det skall ha utspelats 812.
Harald Hildetand förlorade slaget och dog och blev höglagd med stor cermoni som anstod en kung.

Sören: Var kommer uppgiften om år 812 ifrån, resp Vidfamnes död 790?
Jag har aldrig hört/sett annat än slutet av 700-talet för Bråvallaslaget...?
- Ivar vidfamne ska ha tagit över styret efter Ingjald Illråde, då dennes son Olof Trätälja flydde till Värmland för att undkomma folkets dom efter faderns innebrännande av alla småkungar i Göta- och Svealanden. Halvdan Svarte (född ca 810-830, kung i sydöstra Norge 839-860 (från Heyerdahl, Jakten på Odin) var Harald Hårfagers fader. Halvdan Svartes far hette Gudrød, dennes far Halvdan, dennes far Øystein, dennes far Halvdan Kvitbein och dennes slutligen Olav Trätälja. Med 30 år/generation borde Olav trätälja ha fötts ca 670 e.Kr.
- Visserligen regerade Ivar Vidfamne över ett stort område, men om vi säger att Olav var 30 när hans fader Ingjald brände sig inne för att inte dödas av Ivar(?!) skulle denne skånske föregångsman ha regerat i 90 år och dött vid en ålder, som, får man förmoda, torde ligge mellan 105 och (säg) 130 år, beroende på om han var 15 - 40 år när han tog makten i Swiorice/sueonernas land. ???
- Ivar ska ha fallit i strid när Harald var 15 år, så antagligen blev han inte så gammal, framför allt var det inte så många år efter att han tagit över efter Ingjald som han dog - säg att han dog 50 år gammal, var 20 när han tog makten (han hade som ung härjat från Ryssland till Sutton Hoo i England) - så låt oss säga att han dog 730.
- Harald Hildetand, däremot, ska ha levt väldigt länge (i själva verket enledningen till att han ville dö ärofullt i strid med en massa kämpar - sålunda samlade man folk under sju år och gav Ring på förhand övertag i akt och mening att vinna slaget. När Hildetand brakat runt i striden från sin vagn länge nog för att vinna tillräckligt med ära, slog hans närmste man Brun helt sonika ihjäl honom.
En alternativ tolkning här från Saxo säger att Odin blandat sig i striden, ersatt Brun och gett Ring segern - där anledningen till kriget ska ha varit att harald kommit ihop sig med Ring. men Saxo har båda varianterna för säkerhets skull. Ära, och motsättning.
- Om Ivar dog 730 e.Kr. så föddes Harald 715 e.Kr. - och uppgiften om Bråvalla-slaget ger att harald skulle varit hundra år. Kanske inte så orimligt ?!? Men, ca tjugo år tidigare kanske är rimligare.

* Finns det någon bra referens på de angivna tiderna?

Min filosofi
Jag har som utgångspunkt i mina "efterforskningar" att ta alla myters angivelser om ålder, geografi, avstånd etc. på allvar - tills motsatsen kan bevisas. Istället för tvärtom... Ifall de gamla källorna kan ge en vink tror jag nämligen att övriga vetenskaper kan komplettera dessa hyopteser - istället för som brukligt låta arkeologer för sig, ortnamnsforskare för sig, religionshistoriker för sig... alla bilda sig sin uppfattning, utifrån sina premisser.
Allt i Thor Heyerdahls anda...

/Wilmer T
... här skiner solen...

[WilmerT]

Här har vi en fyra-fem-sex inlägg som, ifall det inte redan finns, borde lyftas från denna tråden till en ny.
Jag går gärna med i den diskussionen!

Då är jag hemskt nyfiken på att höra dina teorier/ de teorier som du finner troliga. En sak är jag medveten om; det går inte att säga att Sverige blev ett rike vid en specifik tid, utan historikerna är eniga om att det hela var en mycket lång proces som började med svea- och götahövdingarnas konkurrans på 900-talet fram till Magnus Erikssons landslag kring 1350.

Någon annan gång kanske, den diskussionen vi för om karoliner och kosacker får räcka för den här gången. Min bild av hur Sverige blev en enhetsstat är att vägen dit var lång och krokig.

Den diskussionen har jag avslutat (se senaste inlägget), så nu är jag redo att kasta mig in i debatten om Svea rikes tillkomst.
Men den kan ju startas som separat tråd eller? Om du beskriver vägen till enande som krokig så kanske vi är överrens på den punkten, men jag hävdar ett senare datum inte sant?

Den stora frågan här gäller egentligen om det överhuvudtaget funnits något svearike under ledning av en stam, svear!

Jag vill mena att de beteckningar som gjorts för folken i vårt avlånga land aldrig talat om en 'folkstam' såsom svear.

- För det första, svear är ett sent tillkommet begrepp som förvillar p g a likheten med dagens Svealand.
I översättningen av Adam av bremen fr 1984;

Adam av Bremen, Översättn. Svedberg, Emanuel;, Medarb. Hallencreutz, Carl Fredrik; Johannesson, Kurt; Nyberg, Tore; Piltz, Anders; Adam av Bremen - Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar; 1984, Stockholm: Proprius förlag; ISBN 91-7118-447-3

... används genomgående beteckningen sueoner vilket, enligt min mening, är lika allmän som Daner och Nordmänn (Norrmän), där det ingår enskilda stammar (i Danavälde skåningar, jutar etc., i Norge motsvarande) som t ex götar, finnvedingar, värmlänningar etc.
Men sueoner tycker jag är bättre, och använder hellre än svear.

- För det andra, det råder ingen tvekan om att Uppland befolkats från 600-talet av krigiska stammar - med båtgravarnas inträde under den s k Vendeltid. Men detta kan ha varit götar, eller annan sueonsk "folkstam" som under Bröt-Anunds ledning utforskat bygderna och hittat nya bosättningsområden.

- Det är ett glapp på något hundratal år mellan högarnas dagar och båtgravarnas dagar. Jag har på andra ställen här föreslagit en uppblandning med en (kanske bronsåldersorienterad) kultur från nordligare Sverige. De s k diserna sägs ju ha varit kvinnliga trollkunninga, och i Uppland finns en hel del spår efter dem - även av kultplatser. Inte minst i dagens Uppsala!

- För det tredje, all historieforskning - kanske forskning överhuvudtaget - är mycket politiskt infekterad. Olika grupper vill föra fram sina argument. Detta gäller samt och synnerligen vår forntidshistoria, där Uppsala-akademiker alltsedan 1600-talet gjort stora ansträngningar för att framhävda det svenska riket i kamp mot det danska.
Ett enkelt exempel: I många källor talas det om 'Fyrisvallarna'.
Var ligger det? Ingen som vet...
Men, på 1600-talet döpte man om Salaån till Fyrisån - och vips, Fyrisvallarna ligger utanför Uppsala...
Härifrån får vi en väldigt konstig syn på vår forntid, och på de tecken som trots allt kan utläsas i (icke tillförlitliga) källor.

- Om vi börjar i "fel ände" och säger som Maja Hagerman att 'Birka, Uppsala och Sigtuna ligger där det ligger, västgötarna får hitta på sin egen historia'... så tror jag inte man kommer särskilt långt.
M a o, om utgångspunkten är att asatrons utbredning och därtill hörande härskarätter kom FRÅN Uppland, TILL övriga södra Sverige, så blir det svårt att analysera vare sig otillräckligt tillförlitliga källor eller andra vetenskapliga rön.

- Ett exempel till: Agnefit måste vara Stockholm, för annars passar det inte in med Uppsala. Här var ständiga översvämmningar som varierade år från år ett stort problem, enligt sägnerna. men i Stockholmstrakten har landet höjts, knappast översvämmats och sjunkit, under de föregående tvåtusen åren. Förslag: Vid Vänern har det enda tills regleringarna i Klarälven varit mycket varierande vattenstånd år från år, med stora översvämmningar av trakterna runt Kinnekulle, Halle- och Hunneberg. De urgamla svenska kulturlandskapet, med andra ord. Agnefit låter som om det skulle kunne passa på en sådan bygd. men - Birka, Uppsala och Sigtuna ligger där det ligger...

- För det fjärde: Många tecken tyder på att Ansgars Birka låg på Öland, Köpingsvik. Där stämmer både Adams geografi och landbeskrivningar på ett mycket bättre sätt än vid Björkön. Men än viktigare är att det finns rester av kyrkor från 800-talet (när Ansgar fick anlagt en kyrka i "Birka") samt en domkyrkobyggnad från slutet 1000-talet/början av 1100-talet, 42 m lång (längre än Lunds domkyrka från samma tid) som skulle kunna utgöra den grund som Hamburg-Bremen (med stöd även utanför Adams skrifter, t ex Florentiner-brevet) ville lägga för missionen i Östersjön. Köping brändes dock (av de hämndlystna esterna?) liksom Birka på Björkön och Sigtuna, med resultat att domkyrkokapitlet flyttades till Ljunga utanför Linköping i Östergötland.
... hmm?
Jo: Om vi nu skulle lyckas fastslå att Köpingsvik var det ursprungliga Birka får hela forntida Sverige en helt annan bild. Så låt oss arbeta efter den hypotesen:
Uppsala-kungarna befann sig på Öland vid början av 800-talet - sueonernas land styrdes kanske t o m härifrån i ett tidigare skede.

... låt oss börja där...?

/Wilmer T
... här skiner solen...

[WilmerT]

Min fråga ställdes mer ur perspektivet om det var i Östergötland slaget stod, varför möttes en kung av Danmark och en kung av Sveariket där?

Om inte nån av dem även hade Östergötland...?

* Ett förslag: om slaget står i Västergötland, vid Göta Älv, under 'bråvallarna' invid de branta Halleberg/Hunneberg blir plötsligt all geografi mycket mer lättolkad.
Danmark (vi vet faktiskt inte var Danmark låg i forntiden - vid vikingatidens början förstås Jylland/Själland och Skåneland, men år noll till ~600 e.Kr. kan Danernas rike mycket väl haft huvudsätet kring viken (Oslo) eller Bohuslän/Dalsland) :

Det finns även en annan tolkning som går ut på att slaget stod någonstans mellan småland och Halland(jag kome rinte ihåg platsen nu) och drivs flitigt av lokalpatrioter.

Denna tes drevs av Västgötaskolans Carl-Otto Fast, mannen som (i hård strid med Uppsala-akademikerna) med kungens benägna tillstånd 1946 fick till stånd en endokronologisk undersökning av de trästöttor som klädde den föregivet Asa-relaterade källan/brunnen vid Kungshögarna i Uppsala - bara för att avslöja att dessa fällts i en skog vid pass 1650 e.Kr. - lagom för att i Olof Rudbecks samtid konstruera en 8 m djup brunn och kalla den för Mimers källa...

Man behöver inte vara lokalpatriot för att ifrågasätta hur:

Ring red med sin hird västerut förbi övre Eyrasund till skogen Kolmerkr som sklijer Svitjod från Eystra Gautland. Då Ring kom ut ur skogen i väster vid viken slog han läger under skogen. [...] Där kom hans skeppshär emot honom tillsammans med götarna, som mött de sjöfarande svearna vid hamnen Garnum.

- Kolmerkr är Kolmården, som i gamla dar skall ha inkluderat tiveden och skogarna norr om Vättern.
- Eyrasund tolkas av en del till Örebro/Hjälmaren, andra till Örsundsbro i Uppland.
- I Göta-älvdalen finns två platser, N och S Garn, som för femhundra år sen skrevs Garnn. Garnum sägs vara 'dativ pluralis' (tja jag är inte språkvetare) vilket innebär bestämd form av mer än en plats. Garn ligger ungefär vid Gamla Lödöse, strax innan vattenfallen i Lilla Edet - en naturlig hamnplats m a o om man färdats runt Skåneland med båt - säg från Östergötland, öland, Gotland och Baltikum.
- Ponera nu att Svi-tjod (tjod=folk, Svi-folkets land) låg i Västergötland/Småland! Samt att man under Brät-Anunds ledning faktiskt bosatt sig i Uppland/Västmanland/Närke. Hur verkar angivelsen stämma då???

Vid tiden för Bråvallaslaget styrdes Svealand och Götaland av Harald Hildetand och hans brorson Sigurd Ring. Haralds Morfar var Ifvar Vidfamne som dog 790. Sigurd hade satt sig på Uppsalatronen och Harald styrde det danska riket från danmark. Efter en del bråk dem emellan skickade Harald bud till Sigurd att komma honom till mötes på Bråvalla hed.

* Det utsades (enligt Sagubrot, och som alternativ också av Saxo) att Ring skulle komma emot Harald vid landgränsen:

ok koma i moti honum at landamäri

- Det mest kända landamäret mellan Norge, Danmark och Sverige har under långliga tider varit Göta älv - så benämns platsen t ex i Olav den heliges saga av en bonde i Bohuslän (angående Olavs anspråk på landet)
- Den bärande beteckningen i alla källor är Bråvalla, inte Bråviken. I mångt och mycket kan man se en intolkning här från senare bearbetning som försöker hitta en lämplig plats - Bråviken i Östergötland.
Liksom placeringen av Ubsola i ett vattendränkt (?) Uppland...

Vid tiden för Bråvallaslaget [...]
Det skall ha utspelats 812.
Harald Hildetand förlorade slaget och dog och blev höglagd med stor cermoni som anstod en kung. Det finns historier i Östergötland som pekar ut storhögen i Ledberg som hans gravhög.

* Intill Halle- och Hunneberg finns, eller har funnits, en mängd (hundratalsgravhögar (enligt C-O Fast lokalt benämnda kungshögar). Bara en har (mig veterligen) undersökts, och där fanns 'i ofantligt stor myckenhet ... brända människoben'. Utgrävaren ska [enligt C-O Fast ha varit en Fredrik Nordin 1903, som också skrev att ' jag har aldrig i någon grav tillvaratagit en så stor mängd' [människoben].
- Gravarna ska vara från vikingatiden, vilket kan stämma med Bråvalla-slaget.
- I trakterna av Hunnberg har C-O Fast hittat otaliga sägner om stora slag som skall ha utkämpats mellan Hunneberg och Göta älv.


* Jag framlägger här en del synpunkter som huvudsakligen kan tillskrivas C-O Fast (se min hemsida för [url=http:///wilmer.karlkvist.com/articles/referenser.html]litteraturreferenser[/url].
Det vore intressant att få era synpunkter på hans teser. Jag är villig att låta dem stå fram som mina, för tills jag har konstaterat att de inte håller så tror jag på att de är möjliga.
Har du motargument är jag bara tacksam!

/Wilmer T
... här skiner solen...

[WilmerT]

Efter din beskrivning om Sviþjoð förmodar jag att det är
SÖ FV1948;289, vid Aspa bro, Ludgo socken, Södermanland.

Inskriften lyder (efter Rundata):
ostriþ : lit : -ira : ku(m)... ...usi ÷ at : anunt ÷ auk : raknualt : sun : sin ÷: urþu : ta...R : - (t)an...-...(k)u : ua-u : rikiR : o rauniki : ak : snialastiR : i : suiþiuþu

Och i 'nationellt fornspråk':
Astrið let [g]æra kum[bl þa]usi at Anund ok Ragnvald, sun sinn. Urðu da[uði]R Dan[mar]ku, va[R]u rikiR a Rauningi ok sniallastiR i Sveþiuðu.

/Janne

* Inskriften 'suiþiuþu' är remarkabelt intressant eftersom det stämmer med den folkstam 'suetidi' (Jordanes Origins and deeds of the goths) resp 'sithon' (Tacitus Germania) som beskrivits i andra källor såsom levande intill 'sueonerna' (Adam av bremen), 'sviarna' (Snorre), 'suehans' (Jordanes) respektive 'suioner' (Tacitus), som är den folkstam man allmänt brukar översätta med 'svear'.

Det har f ö sagts mig att 'þ' både kan utsägas 'd' och 't' - rätta mig om jag har fel...?

En reflektion: i alla översättningar av forntida skrifter/ristningar synes mig tolkningen med förkärlek göras åt det håll man önskar - vill man kan man utläsa 'suiþiuþu' till Sigtuna, vilket en del forskare sagts mig gjort till bevis för att Uppland faktiskt var odens bosättningsplats.

* Var hittar man 'Rundata'?

/Wilmer T
... här skiner solen...