Först en ursäkt;
såsom nyss hitkommen klottrare började jag läsa denna tråd av trådar...
från början, och gjorde väl en del inlägg ovan som kanske inte längre stämmer in när man läser vidare från sista meddelandet...
UrsusRex skrev:Dan Koehl skrev:
A) (inlagt av Wilmer T)
Angående Tor och Oden som historiska personer i ett forntida norden; detta kan väl vara en intressant tanke att spekulera i, men jag tror att själva basen för spekulationen lider av lite hemmablindhet
Håller med dig. Men tror fortfarande att gudarna kan ha haft verkliga förebilder. För den skull inte i Norden. Tex germanernas Wotan.
B) (inlagt av Wilmer T)
Men undrar i stundens hetta lite över Frej? Har läst att han var en kung under vars regering landet blomstrade och att man efter hans död hemlighölls hans frånfälle. Senare bars offergåvor till hans hög och den fylldes av guld och simsalabim Frejskulten var född! I grova drag var det så den eminente Ohlmarks beskrev det. Någon annan som läst eller hört något liknande från trovärdigare källor? Eller någon som kommer ihåg hur denna myt egentligen gick och vad Ohlmark sa?
/B
A) Se mitt inlägg ovan, om Heyerdahl's hypotes som säger att Snorre visste vad han talade om när han sade att Asarna utvandrat från kaukasus.
- Man har frågat sig hur Snorre kunde känna till Troja (som han skriver om i Eddan/Skaldskaparmal). Heyerdahl visar att islänningarnas källkunskap inte var dålig. Snorre växte upp hos en lärd islänning som studerat i paris (om jag minns rätt...) så tillgången på klassiska källor lär inte ha varit dålig.
Tillägg:
Heyerdahl&Lillieström, Jakten på Odin, s20ff:
THOR: Som lite gutt ble Snorre sendt hjemmefra og oppdratt hos sin fosterfar Jon Loptsson på storgården Oddi. Dette var Islands kultursenter med presteskole og undervisning på latin. [...] Snorre ble faktisk bortsatt til en fremmed familie med sterke bånd til Paris, som den gang var senter for Vest-Europas kulturliv.
- Via Irland kom det armeniska präster till Island. Armenier, d v s söder om Svarta Havet - alltså inte orimligt att Snorre haft direktrelaterade kunskaper om förhållandena i Asarnas förmenta hemland.
Tillägg:
Heyerdahl&Lillieström, Jakten på Odin, s20:
PER:Det er en viktig del av Snorres bakgrunn at gresk-ortodkse irske munker hadde funnet veien til Island.
[...]
THOR: Båndet mellom Irland og Island var sterkere enn det man tidligere trodd, takket vaere de iriske munkene. Det påpeker de islandske arkeologene.
På annat ställe i boken framkommer det att dessa irländska munkar hade sällskap - eller till sitt ursprung var, minns inte riktigt - armenier, från söder om Svarta Havet alltså.
- Man anser att SNorre fabulerat om Asarnas invandring. Tja, Heyerdahl har (IMHO) faktiskt visat att det _existerade_ ett folk, Asarna - alanerna - av sarmaternas folk, som idag existerar under namnet Odin-folket.
Således är ett
folk känt i de trakter Snorre nämner. Därmed inte sagt att de hade en ledare som hette Odin, eller att de utvandrade.
- Följer man hypotesen hittar man otaliga indicier på att det skulle kunna stämma med ett utvandrande Asa-folk. Logiskt, i alla fall.
Kronologiskt är en annan sak... (se
http://wilmer.karlkvist.com om Human Odin)
- Således är det inte så långsökt att germanerna (saxare, liksom heruler och goter föutom de skandinaviska stammarna) faktiskt träffade denne Odin när han slog sig ner i Saxland, senare Fyn, senare vid Löginn (Logen/Lagen, av Snorre bestämd till Mälaren - av Götalandshypotesens förespråkare Vänern).
Och, som jag skrev ovan - Wotan/Wodan är det tyska/engelska uttalet av samma namn (eller titel?!?), Odin.
B) Fritt från ynglingatal: (se
http://sunsite.berkeley.edu/OMACL/Heimskringla/ )
När Odin härskat länge dog han sotdöden i Svi-tjod [lät sig stickas av spjut, dog en krigares död och skickades ut på vattnet i ett brinnande skepp] och efterträddes av (översteprästen) Njord. Denne levde också länge, och när han dog sotdöeden gav han sig åt Odin [på samma sätt som denne, för att få evigt liv] . Han efterträddes av sin son Frej. I hans dagar var det god fred och äring, och folket hyllade Frej för de goda växtåren. Han levde länge och efterträddes av sin son...
Ynglingasaga räknar upp (21?) slältled för Ynglingarna, och som sagts ovan ter det sig lite märkligt att härldes Frej till Yngve eller Ingvar och sedan till Ynglingar.
När Frej dog ville inte de styrande att folket skulle få veta det, för så länge han "levde" skulle det råda goda år. Således byggde man en hög och lade honom i den, och sade till folket att han levde därinnne - och så bars det fram offergåvor till honom av den lydiga populasen...

Det stämde nog rätt bra det som refererades av Ohlmark. Ynglingasag, kort sagt. Första delen i Heimskringla.
En intressant not: Saxo Grammaticus kallar den kung som levde "i kejsar Augustus dagar" - d v s kring år noll och härksade över Danerna, för
Frode. Han höll god fred och allting växte och var fint...
Om man följer Snorres kronologi efter Asarnas invandring, och (Heyerdahl igen...) räknar 30 år per generation skulle det inte vara orimligt att Frej, Njords son - som var samtida med Odin - levde kring år noll.
Frode == Frej?
Tja varför inte. Danerna kan ha utvandrat från bohuslän/Dalsland, Viken, till "danmarkur auka" == Själland (Se min hemsideartikel enligt ovan, igen

)
/Wilmer T
... här skiner solen...