Gotlands historie

[Notarius]

En del ord, men jeg ser intet belæg for en svensk autoritet på Gotland i 1140.
Autoritet kan på dansk være 1) ret til at bestemme på et område og 2) evne til at påvirke andre. Efter nogle timers søgning har jeg ikke fundet omtale af skriftlige kilder om Gotlands historie fra det 12. århundrede, og en bedømmelse af deres samkvem med beboerne i det, der nu er Sverige, må derfor ske på baggrund af arkæologiske fund. Indtil videre viser de fund, jeg har læst om ikke andet, end at Gotland var selvstændigt. Flere steder kan man dog læse, at de havde med Sverige at gøre, (eks. " Ön var ursprungligen en oberoende nation, förbunden med Sverige" i svensk wiki), indtil de blev indtaget af danskerne - hvad påstanden om Sverige bygger på, og om det indebærer andet, end at de handlede med hinanden, er ikke klart for mig - men bliver det måske, inden året er gået.

N

[Valdemar Sappi]

Den vrede som gutarna kände mot borgarna i Visby (både gutar och tyskar) när de på 1300-talet accepterade en höjning av tributen, den säger i varje fall mig mycket tydligt att gutarna då såg sig som fria i eget land.
Men gutarnas stora fördel i att ha ensamrätt till Gutagård/handeln i Novgorod. Den var betydelselös utan säkra handelsvägar. Där har vi Sveriges betydelse. Alla handelsstäderna betalade för friheten till handel när en ny kung kom till makten. ALLTID!
Symboliskt är det att när gutarnas monopol upphörde och tyskarna fick Petershof i Novgorod, då förvarades nyckeln ditt mellan segelsäsongerna vartannat år i Visby och vartannat i Lübeck. (Obs att det med tyskar alltid menades alla de andra, de som inte var gutar. Dvs svenskar, ryssar, danskar ...)

Det är detta allt handlar om som jag ser det. Framväxten av handelsförbundet som var så starkt att Verhansung var något av det värsta en hansastad kunde råka ut för.
Själv anser jag det fullständigt obegripligt att historiker visat så lite intresse för det faktum att större delen av Visbys råd och båda borgmästarna, blev avrättades 1342, för förräderi mot hansan. Därför börjar min bok med just detta ...

Under 1300-talet ser vi inte bara inbördeskrig i Sverige och Danmark mot två kungar som försökte stärka kungamakten. Vi såg också ett handelsförbund som gick ut i två krig. Hansan förlorade den striden till furstarna. Det är där, i den striden, vi har förkalringen. Det är där vi kan se hur och när gutarna förlorade sin självständighet.

Inte handlar det då främst om Sverige - Gotland.

[Notarius]

Tore Gannholm skriver tidligt (s.11) i sin bog dette om vikinger: "There were no Vikings in the Baltic Sea region. The word Viking is not known there. The Vikings were warriors from Denmark, the west of Sweden and Norway, and the Vikiing Age starts with the attack on Lindisfarne in 793. There is a clear line in the river Elbe between Vikings and Varangians. East of the river Elbe there is no mention of Vikings, only Varangians."
Ifølge Gannholm drog gotlænderne ad de russiske floder, da sølv i 700-tallet begyndte at blive tilgængeligt fra det islamiske kalifat. Gotlænderne blev på de russiske floder kaldt varangere (da. varæger el. væringer) og al-Rus' og i byzantinske kilder skal det være dokumenteret, at et stort antal gotlændere var stationeret i Miklagardr (Konstantinopel) fra 800-tallets slutning.
Dette emne har Gannholm tidligere beskæftiget sig med:
https://www.academia.edu/9385060/Miklag ... tantinople
Ifølge TG: Gotlandske købmænd = Rhos, Varangere. En opfattelse, som jeg ikke er stødt på før.

Man kan læse mere af hans arbejde her:
https://independent.academia.edu/ToreGannholm

N

[Valdemar Sappi]

Av de två herrar som gutarna hukade under, svenskarna och hansan, så var absolut hansan den mest avgörande. Obs att det avtal som Visby slöt med Magnus Eriksson, det skedde i hemlighet, och slöts både på stadens och landets räkning. Utan att Alltinget kände till det!
Tyvärr så vet vi väldigt lite om vilka som dömde borgmästare och råd till halshuggning. men det var de halshuggnas ättlingar som satt vid makten 1361. Betydde självklart OERHÖRT mycket, när vi försöker förstå de beslut som tog av rådet då.

[Valdemar Sappi]

Gannholm uppdelning ser jag som helt meningslös, när vi vet med fullständig säkerhet att de som gick i härnad västerut kom från hela Östersjöområdet. Även om de ofta seglade tillsammans med en dansk kung.
Här har vi ett tydligt konstruerat påstående typiskt för honom när han är som sämst om jag förstått den tidigare debatten rätt.
Begreppen reflekterar INTE vilka områden de kommer ifrån, mer vad för slags resor det handlar om.
All modern forskning pekar i samma riktning. När det kallades till viking, då kom folk även långväga ifrån.

Fast då jag inte läst Gannholm själv, får jag hålla öppet för att det bara är din tolkning det handlar om, kanske inte det han egentligen skriver.

[Notarius]

Det er ikke min tolkning men Gannholms.
En anden forsker fra Gotland har beskæftiget sig med vikingetidens havne- og handelspladser, heriblandt Paviken på Gotland.
I det, danskerne kalder vikingetiden, kan der have været havne på Gotland, uanset hvad vikinger blev kaldt dér, men svenskerne taler vist ikke om en vikingetid, men om deres vendeltid ... og det samme gør man måske på Gotland.
https://www.academia.edu/3770267/Pavike ... and_Sweden

N

[Notarius]

Om Bulwerket i Tingsträde träsk skriver Gannholm (s.184), at "Bulverk, similar to that in Tingsträde träsk, can be found at several places in the Baltic Sea region and further south along the coast." Man får dog ikke en lokalitet eller et navn at vide.
* Wiki skriver dette: "The concept of such a building has no equivalent on Gotland or western Scandinavia, suggesting that it may have been influenced by Slavic or Baltic buildings. Different theories as to why this shelter was needed have been presented. At the beginning of the 12th century, pirates and lesser kings ravaged the Baltic Sea and the fortification may have been used as the site of a last stand in one of these battles. Many finds at the site indicate fishing and trade, and one theory is that it was a central trading and storage hub. Opposition to this theory points out that the fortification is too heavy for a simple trading post. During the time of the Bulverket, Gotland came under pressure from representatives of the new Christian religion, which climaxed with the island coming under the dominion of the diocese of Linköping. One theory is that it was built to make a stand against this tide of religious colonisation. Yet another theory has to do with the social upheaval that took place on Gotland at the end of the Viking Age. This was not a peaceful time, and Tingstäde was just as strategic then as it has been until the beginning of the 1900s. The chieftains on Gotland were at war and a shelter may have been needed by those avoiding the conflict. As of 2015, none of the theories have so far been confirmed."
(...) "It is estimated that about 200 ships of the early Viking Age type could be moored there."
Hvis nogen kender til installationer lignende Bulverket andre steder i Østersøen, hører jeg gerne om det.

N

[Valdemar Sappi]

Vill understryka, igen, att jag inte har djupstuderat denna tid. För mig har det länge varit ganska självklart att ordet viking knappt ens var känt under så kallad vikingatid. Länge sett det mest som ett 1800-tals påhitt, som vi tyvärr måste dras med. Fast helt sant är inte det heller. Ordet fanns.
Vill du/ni med uppdelningen i väringar och vikingar skilja på handelsmän och erövrare, så uppfattar jag det som ganska innehållslöst. Min reaktion blir mest, "än sen?"

Har min egen halvt hemsnickrade bild. Karsten Krambs bok om Friserna är det vettigaste jag läst. Hjälpte mig begripa en del.

900-talets arabiska silverhandel lade grunden till gutarnas handel och rikedom. Förmodligen spelade slavhandel en viktig roll också, fast det vill få lyfta fram. Skall visst helst gömmas undan, inte minst av Gannholm gissar jag möjligen lite orättvist.
Kanske går upplagshamnen Brugge tillbaks ända till denna tiden.

När segelsäsongen invigdes hämtades på 1200-talet nyckeln till Gutagård fram. Förvarades på Gutestuen (vid St Hans). Av fyra åldermän för fyra städer: Visby, Lübeck, Soest och Dortmund (de senare två tvillingstäder upp efter Rhen).
Dessa traditioner inkl. Alltinget och domarsystemet, utgår jag ifrån att de går tillbaks ända till 1000-talet. Och tidigare än så ...

Självklar byggde gutarnas makt och rikedom mer på handel än erövring. Och på att seglingen kunde ske under säkra former. Så för mig är det självklart att gutarna varit experter på att stå väl med alla furstar i de områden de handlade inom.

Sillhandeln stod för en tredjedel av danske kungens intäkter, så han var alltid intresserad av att handeln förflöt ostört.
Svårare var det med svensken, som ofta styrde i finska viken. De många tvisterna med svensken var nog det största problemet för gutarna, och det egentliga orsaken till tributen. En stor del av handeln tog också därför dyra omvägar över sjöar och floder västerut. Pskov/Pleskov, Dorpat.

Blir inte klok på vad det är du egentligen letar efter Notarius ...

[Notarius]

Nej, du har svært ved at forstå hvad jeg skriver. Du svarer med meget lange indlæg om noget andet, end det jeg spørger om i stedet for nogle klare svar - som du måske ikke har.
*
Først skrev jeg:
"Kan der her opnås konsensus om, hvor længe Gotland var selvstændigt - og hvornår det kom under svensk herredømme?"
Intet svar. Så spurgte jeg, om det kunne være rigtigt, at "Sverige havde autoritet på Gotland i 1140".
Det kommer der lange svar på, uden at spørgsmålet besvares med dokumentation.
Du behøver ikke svare på dette.

N

[Valdemar Sappi]

Tror vi inte möts för att du vill ha ett bestämt svar, där det för mig är en självklar utgångspunkt att inget svar finns.
Valdemar Atterdag kallade sig t.ex. en kort tid för daners, venders och gutars kung. Slutade han med snabbt. Men gjorde det honom till kung över gutarna? Finns det verkligen ingen enighet om.

Finns knappast heller någon enighet när det gäller svenska kungar.
Ett tydligt svar har du fått. Så sent som på mitten av 1300-talet ledde det till starka slitningar när stadsborna accepterade ökad tribut (ledungslame). Skall man göra någon sorts jämförelse, så handlade det om ett mycket, mycket löst vasallförhållande. Svensk lag gällde t.ex. aldrig på Gotland.

Albrecht gav bort Gotland i pant 1364 till greve Henrik som satt på Kalmar. Som tack för hjälpen att erövra Sverige. Fast Henrik lär troligen inte ens ha satt sin fot på Gotland. Mycket tyder på att han istället fick Öland några år senare. Ett Öland han troligen redan haft tidigare, men blev frånlurad av kung Håkon då Håkon gav Borgholm och Öland i bot till hansan, för att han och Magnus aldrig dök upp utanför Helsingborg 1362.

Mina svar är relativa. Du söker absoluta svar. Kommer du knappast lyckas med, som jag ser det.
Några dokument tro jag knappast finns. De som möjligen fanns brann nog upp i Stockholms slott.

Skulle jag försöka diskutera det här med Gannholm, då tror jag det skulle låsa sig på ett annat ställe. För honom var gutarna fria inte bara från Sverige, utan även från hansan. För mig blev Visby och Lübeck tvillingstäder styrda av samma släktgrupper under 1300-talet. En synpunkt som jag gissar han avskyr mer än påståenden om "Sveriges auktoritet på Gotland". Du kan ju kolla hur han beskriver halshuggningarna 1342 av borgmästarna. Där skulle jag börja, om jag blev nyfiken på hans åsikter.

[Valdemar Sappi]

Det blev för övrig beslutat att norska riksrådet skulle besluta om Gotland tillhörde Sverige eller Danmark. Men ett beslut blev aldrig taget. Uppenbart är hur som helst att resterna av gutarnas friheter löstes upp i intet ungefär vid andra hansakriget. Frågan om de skall ses som ett eget land ända till dess, tja, just det menar jag att vi aldrig kommer kunna bli eniga om.

Nordfriserna är lite av en parallell, och ändå inte. De såg sig som fria, men styrdes av en dansk stallare som satt långt ute på Helgoland. Han var densamme som hövitsmannen på Ribe. Hette ett tag dessutom Valdemar Sappi kung Valdemars svåger. Drottning Helvigs halvbror.. ;-}

Albrechts landsflyktige kronprins byggde första tvångsborgen på Gotland, Vivesholm/Landeskrone. Kaparna erövrade de sydöstra tornen i ringmuren lite senare. Tyska Orden behöll tornen. Erik av Pommern byggde Visborg runt samma torn. Först med tvångsborgarna kan vi verkligen säga att gutarnas friheter krossades.
Utan tvångsborgar ...
http://www.tjelvar.se/befastningar/10.htm

[Karsten Krambs]

Interessant debat her på tråden. Jeg har - indtil nu - ikke haft fokus på Gotlands status gennem tiden, men har fået den opfattelse, at øen har spillet en form for autonom rolle i det politiske spil?

Mønter. På en anden tråd (Arabiska vikter i 800-talets svearike) skrev jeg følgende:

Lidt mere om byzantinske/kufiske mønter -
I den sidste halvdel af 700-tallet begyndte strømmen af islamisk sølv at tilflyde bl.a. Østersøen og dermed Skandinavien og mellem år 800 og 1015 når anselige mængder til Skandinavien.
Den solide strøm af dirhemer mønter ophører af ukendte årsager årene 965-70 sammenfaldende med, at de russiske fyrster standser rekrutteringen af krigere fra Skandinavien – og de islamiske dirhemer mønter forsvinder fuldstændig ud af markedet perioden 1027-28.

og dette:

Det totale antal byzantinske mønter er i Sverige opgjort til ca. 85.000 stk., idet 75 % er fundet på Öland og Gotland - og de resterende 15 % er fra fastlandet, heriblandt Skåne.

Spørgsmålet er om dette fravær af islamisk sølv skal ses i sammenhæng med et handelsmæssigt skift?

viewtopic.php?f=36&t=38449&p=578330&hil ... 7b#p578330

[Notarius]

Ja, Krambs, langt de fleste "svenske" møntfund er gjort på Gotland.
Ifølge Gannholm gælder det både romerske, byzantinske, kalifatiske, gl. svenske, tyske og engelske.
Vender tilbage om sølvet.

N

[Karsten Krambs]

Gutasaga (af ukendt forfatter) skrev ca. 1208 e.Kr.

Ifølge Gutasaga indgik Gotland en frivillig samarbejdsaftale med Svearne. Sagaen skriver: Guterne sendte bud til svearnes rige, hvor Awair Strabain fra Alva sogn sluttede fred med deres konge. Han indgik en fast aftale med svearnes konge om tres mark sølv om året i skat. Konge skulle have fyrre af de treds mark, jarlen tyve. Nu kunne guterne frit og uden fare rejse uden told eller andre afgifter til ethvert sted i svearnes rige. Alva sogn ligger ikke langt fra Havdhem.

Derefter nævnes Olaf den Hellige der flygtede fra Norge (1028) og lagde til på Gotland i havnen Akergarn. Her mødte han Ormica af Hejnum med flere der efterfølgende skulle have bygget et bønnehus samme sted. Derfra rejste Olaf til Jaroslav i Holmgård. Hejnum sogn og stedet hvor Olaf efter sigende lagde til hedder i dag Sankt Olofsholm. Ormica’s bønnehus var muligvis en trækirke som i 1200-tallet blev afløst af en stenkirke. Aktstykker og breve nævner et Olafskapel i området år 1246.

Det mærkelige navn »Ormica« er nævnt på en runesten G 216 fra Timans, Roma sogn, Dede ting, dateret til ca. 1050-1100. Teksten lyder –

ormiga : ulfua-r : krikiaR : iaursaliR (:) islat : serklat

Ormika, Ulfair (Ulfgair), Greker, Jerusalem, Island, Särkland.
Ormika, Ulfair (Ulfgair), Grækenland, Jerusalem, Island, Særkland.

Ormika og Ulfair tolkes som to handelsfolk.

Sagaen skriver: Selv om guterne var hedninge, sejlede de med købmandsvarer til både kristne og hedenske lande. Botair af Akebäck hed den mand, der byggede den første kirke, men ’folket’ ville ikke acceptere det, så den blev brændt. Derfor hedder stedet nu Kulstäde. Derpå byggede Botair en ny kirke, der ikke blev brændt. Botair’s svigerfar Lickair den Vise lod sig døbe med kone, børn og tiende og lod en kirke bygge på sin gård. Stedet hedder nu Stenkyrka, den første kirke i Gotlands nordlige treding. Derefter blev der bygget kirker i Atlingbo (mellemste treding) og Fardhem (sydlige treding). Botair tolkes som en præst der blev taget med hjem fra udlandet. Akebäck ligger midt på øen i nærheden af Roma kloster. Stenkyrka ligger nordøst for Visby.

Kilde: Nordens Gotiske Storhedstid, Peter Andersen Vinilandicus, Syddansk Universitetsforlag, 2012.

PS.: Gutasaga er som navnet antyder en beretning – måske med en gran af sandhed?

[Valdemar Sappi]

För att komma vidare när det gäller Visbys äldsta storhetstid, så tror jag man måste till upplagsplatsen Brügge, eller till gutarnas inkörsport i Rhen; staden Kampen. Där söderut finns det kanske okända dokument som överlevt som säger oss något om Visby äldsta handel söderut. För det vi 'vet' härifrån blir mest till sagor. Som Gutasagan.

Och så måste vi sluta med det snäva nationalistiska tänket. Nationalister fattar sällan något som helst av betydelse när det gäller äldre historia.
Visby låg tidigt under ett hanseatiskt inflytande som var MYCKET betydelsefullare än Sveriges inflytande. Vi ser det som tydligast i avrättningen av rådet och borgmästarna 1342. Men detta var bara toppen på isberget. Inte mycket blir begripligt efter 1245 utan att ha detta i minnet. Visby, och därmed också gutarna, har två herrar. Inte en. Och Hansan var alltid den som betydde mest.

Under 1300-talet utmanade hanseaterna furstarna. De förlorar den striden. Där finns också huvudorsaken till Gutarnas förlorade friheter.
Så jag tycks hamna i en position där jag både placerar förlusten av friheten tidigare, och senare, än de flesta. Tidigt pga av hansetiska beroendet. Senare ända till bygget av tvångsborgarna, vad gäller furstemakten.

Skattebrevet från 10 maj 1412 är märkligt underskattat i en analys av gutarnas historia. Fanns inte ens översatt, så det har jag gjort. Kan läsas här:
http://web.comhem.se/rovriddarna//botulf/brev.htm