Skandinaviska mjölkkor

[Bonafide]

Det är sen länge en etablerad kunskap att förmågan att dricka mjölk och smälta laktos är som störst i nordvästra Europa. Denna genetisk betingade förmåga har en speciellt stark förankring i södra Skandinavien, NV Tyskland och Holland. Som ända område i världen finns det Ikring Öresund orter där alla bygdens testade personer - alltså 100% - är laktos-persistenta.

Ny visar nya analyser av selektion och avel på oxar och mjölkkor kan ha börjat i Skandinavien:

Neolithic genesis and its sophisticated management in the Scandinavian frontier:

Cattle Management for Dairying in Scandinavia’s Earliest Neolithic.

Abstract

New evidence for cattle husbandry practices during the earliest period of the southern Scandinavian Neolithic indicates multiple birth seasons and dairying from its start. Sequential sampling of tooth enamel carbonate carbon and oxygen isotope ratio analyses and strontium isotopic provenancing indicate more than one season of birth in locally reared cattle at the earliest Neolithic Funnel Beaker (EN I TRB, 3950-3500 cal. B.C.) site of Almhov in Scania, Sweden. The main purpose for which cattle are manipulated to give birth in more than one season is to prolong lactation for the production of milk and dairy-based products. As this is a difficult, intensive, and time-consuming strategy, these data demonstrate complex farming practices by early Neolithic farmers. ...

Such a specialised skill set cannot represent the piecemeal incorporation of agricultural techniques into an existing hunter-gatherer-fisher economy.

http://journals.plos.org/plosone/articl ... ne.0131267

[Stefan Lundgren]

Först ett boktips; David Hannerbergs "Svensk agrarhistoria under 1 200 år" med reservation för fel.

Som ett litet tillägg; kor var mycket mindre förut än dagens kor, samma sak gäller det hästarna.

Jag tror nog att den agrarhistoriska forskningen inte har forskat så mycket om laktos eller mjölkallergier och jag har iallafall inte stött på någonting.

Det enda som jag vet är att mjölkkorna i regel gav mindre avkastning förut än dagens mjölkkor, detsamma gäller även animalieproduktionen.

Man kan alltid söka i SLU:s databas.

http://pub.epsilon.slu.se/

Stefan

[Markus Holst]

En bra prisbelönt ko i början av 1900-talet mjölkade 2000 liter om året. Idag mjölkar hon över 5000 liter och är, som sagt, betydligt större. Storleks-skillnaden kan man fortfarande tydligt se om man jämför en modern holstenerko (den idag vanligaste svartvita rasen i jordbruksbygderna) med t. ex. En fjällko. Under medeltiden var kon än mindre, bara ca en meter hög, men det berodde nog främst på de dåliga levnadsförhållandena den tidens djurhållnkng gav där korna svältes under vintern. På tiden innan ladugårdahållning blev proprie varmkon större, men inte lima stor som dagens industriko.

Hästarna var som sagt också mindre än de jordbrukshästar vi ofta tänker på, vilket man fortfarande kan se påmhästar som alltismhållist i halvvilt tillstånd. Sådana raser finns detnfler på,de brittiska öarna, såsom exmoorponnyn Cornwall, New Forest-Ponnyn i södra England, Connemaraponnyn från Irland m.fl. Dessa är alla raser med en manköjd understigande 150cm, medan ardennern och den nordsvenska hästen var en dm högre och betydligt grövre. I karga områden var hästarna än lindre, som på Gotland, Öland och Shetland. På,de två sista ställena var hästarna bara en meter höga.

Men vi skall komma ihåg att hästens tid som dragare i jordbruket var rätt kort, 150-200 år. Innan de moderna jordbrukshästarna avlades fram - vilket inte var möjligt förrän vi fick ett rationellt jordbruk - så var det oxen, och på mindre gårdar kon, som drog. Detta fungerade bra eftersom det i det manuella jordbruket inte fanns lika mycket att dra. Man drog en plog ibland, men oftast en årder eller en harv och ibland en vagn. När jordbruksmaskinerna kom fick den starkare och snabbare hästen dra tyngre redkap - slåttermaskin, själbindare, tröska via hästvandring - som alla ersatte det som tidigare gjordes av mänskliga händer, armar och ryggar.