I Kung Björns hög ligger någon som antingen varit väldigt välbärgad alternativt en hövding. För att något som en hövding skall kunna skapas i ett samhälle krävs en viss storlek på populationen. Detta kan även bekräftas med faktumet att gravfältet är belamrat med bautastenar. Att forsla dit och resa dem är inget projekt för en liten by utan ett större samhälle lär ha krävts för att föda populationen och sedan undvara en skara människor för att forsla dit de flera ton tunga stenarna.I Hågaåns dalgång, som under forntiden var en betydelsefull farled, finns ett flertal delvis riksbekanta fornlämningar. Vid Håga ligger "Kung Björns hög", en sju meter hög, rikt utrustad stormansgrav från bronsåldern. Högen ("Håga") har givit namn åt dalen och ån. Åkermarken intill Hågahögen döljer en av Upplands största bronsåldersboplatser. Vid Kvarnbolund ligger en annan intressant fornlämningsmiljö, bl.a. ett gravfält, Kvarnbogravfältet (Lillängen), med ett femtiotal runda stensättningar och ett trettiotal resta stenar.
Med tiden har Uppsala växt sig till ett kulturellt högcenter med stora rikedomar dit folk under vikingatiden vallfärdade från hela Norden och norra Tyskland i tid för blot.
Uppsala hade på den tiden kontakt med Mälaren via två farleder, varav en idag fortfarande ligger öppen. Passagen som ligger öppen är vattnet som går förbi Sigtuna. Den andra går förbi Bålsta är nu stängd på grund av landhöjningen. I slutet av vikingatiden var båtarna tvungna att dras över land här. Därav heter platsen Draget idag.
Vid Draget finns en stor klippa. Klippan är väldigt hög(c:a 20 meter) och är nästintill omöjlig att bestiga från västsidan. Högst upp finns lämningar av vad som skulle kunna vara en gammal borg. Borgen har givits namnet Skansenborgen men har klassificerats till kultplats sedan en arkeolog vid namn Michael Olausson som för lite över två decennium sedan undersökt den.
"Kultplatsen" är halvcirkelformad och består av tredubbla vallar. De yttersta av jord och sand, där rester av palissader har hittats. Jordvallen har även en tillhörande vallgrav som på sina ställen blir 4 meter djup. Innanför palissadvallen finns två koncentriska stenvallar. Ytterligare en mur kan man finna norr om kultplatsen. Även huvudingången har en extra bit mur. Tydligen skall vad som liknar vårdkasar ha hittats på platsen. Namnet på den angränsande orten Bålsta lämnar lite till fantasin.
Den yttre sandvallen är daterad till den yngre stenåldern. Fynd av flinta har även hittats. Nyare delar av sandvallen är daterad till bronsåldern. Fynd av järnslagg visar att anläggningen även använts under järnåldern. Tiden för nyttjandet av anläggningen sträcker alltså över cirka tretusen år.
Rent spontant måste jag säga att denna så kallade kultplats ligger otroligt strategiskt belägen. Passagens väg har inte några större tidiga bebyggelser under sin sträcka från Mälaren till Uppsala, till skillnad från den östra passagen där skepp på väg mot Uppsala måste passera det lilla vattnet precis utanför Sigtuna. För handelsskepp som tagit sig till Birka, är det en lång omväg att ta sig förbi Sigtuna för att lasta av sina varor i Uppsala. Att ta vägen över Draget är smidigare.
Jag har klippt och klistrat lite från Eniro för att illustrera vattenvägarna. De lilafärgade sträckorna är farleder, den röda stjärnan är Skansenborgen och den bruna stjärnan en anläggning som tros vara en gammal tullstation.
http://img3.imageshack.us/img3/6868/karta.gif
Under bronsålder och järnålder har de nordiska folken använt skeppen som sina främsta transportmedel. Detta gäller även för angripande trupper. En hypotes jag har är att Uppsala inte själv haft någon mur på grund av sin storlek utan istället förlitat sig på att fienden, som kommer för att plundra, skall ta sina båtar in till staden. Hur ska de annars transportera hem sina krigsbyten? En borg har därför rests vid Draget som ett yttersta försvar mot fienden. Skulle Bålsta brinna skulle uppsalaborna veta exakt vad som behövdes göras. Tar inkräktarna den andra vägen ligger Sigtuna som hinder vid en invasion. De angripande styrkorna skulle därav vara så pass försvagade att de inte skulle våga sig på en invasion av Uppsala. Draget skulle därför vara den enda vägen.
Det finns tydliga bevis på att stenkilar på sina stället hållit upp palissader i jordvallen. Bara en sådan mur är ofta tillräckligt för att hålla tillbaka en invaderande styrka. Bågskyttar uppe på dessa decimerar lätt drivor med inkräktare. Huvudentrén har varit monumental för sin tid då den rests upp av tre stenvallar samt även kan ha varit hopbyggd med palissaden. Stenvallarna må även dem ha varit ett ypperligt försvar mot inkräktare. Hur vallgraven använts lär man inte få veta men jag kan tänka mig många sätt som den kan ha använts på för att försvara borgen.
En till fråga är värd att ställas. Vilka lägger ned så mycket arbete på att bygga och underhålla palissaderna, stenmurar et.c. på en så strategiskt klockren plats för att använda det till kultplats? Mer förbryllande är det varför denna kultplats under vikingatiden skulle vara så armerad när det gyllene templet i Uppsala, som ligger några timmars rodd där ifrån, inte behövde någon som helst mur kring sig? Olaussen själv kräver inga materiella bevis på att platsen varit center för någon kult, vilket han uttrycker så fint med detta uttalande:
En del arkeologer har en tendens att argumentera för att lämningar som efter flera tusen år tycks vara irrationellt konstruerade är kultplatser. Kultplatser kräver ingen rationalitet och därför ligger denna argumentering närmast tillhands. Vad tror ni om Skansenborgen? Kultplats eller borg? Vare sig det ena eller andra tycker jag att fler utgrävningar borde göras i området.Därför kan vi spekulera kring tanken att anläggningen har haft en kultisk eller religiös användning. Själv går mina tankar till den romerska historieskrivaren Tacitus som vid vår tidräknings början berättade att människorna upp i högan nord minsann inte stängde in sina gudar i tempel utan dyrkade dem inför öppen himmel. "för övrigt anse de, att det icke står i överensstämmelse med de i himmelen boendes höghet vare sig att hålla gudarna innestängda bakom väggar eller låta dem antaga likhet med något som helst mänskligt anletsdrag. Lundar och skogsdungar inviga de till heligt bruk …".
Källor:
http://www.ukforsk.se/arkeo98c.htm
http://www.ukforsk.se/draget97.htm
http://www.ukforsk.se/drag96.htm
http://www.ukforsk.se/fornbor1.htm
http://www.ukforsk.se/fornbor2.htm
http://www.ukforsk.se/draginve.htm#dragetborgen
