Dessvärre har jag bara läst in mig på det storpolitiska skedet där kungar, stormän och bondeuppbåd är aktörer. Visserligen är jag via de isländska sagorna bekant med de isländska stormännens vardagsliv under fristatstiden, men vad som föregick i en senmedeltida stad har jag knappt ytliga kunskaper om.Valdemar Sappi skrev:Och tack Örjan för sammanhanget 1310. Men nu är mitt fokus inte bara vad som verkligen hände, utan för min fiktiva historia så jagar jag en i tiden rimlig upplevelse av den egna historien. Om du har tid och lust vore din reaktion på tankarna hos den 1342 avrättade borgmästaren Herman Swerting välkommna. Inte om det att prologen nog ännu är lite väl övermatad på info. Utan om den är en rimlig subjektiv beskrivning av det som, kanske, hände.
Efter att ha läst de inlägg jag skrev igår inser jag att tonen i dem kan uppfattas som lite väl brysk. Men jag vill passa på att säga att detta inte var meningen eftersom du hela tiden har haft en ödmjuk ton. När jag talade om historierevisionism hade jag inte dig som måltavla utan jag förstod att det inte var du som låg bakom den udda tolkningen utan bara vidarebefordrade sådant som du hade läst. Det var tolkningens upphovsman som jag riktade mig emot och jag beklagar att jag skrev på ett sådant sätt att du kände dig träffad.
Påståendet stämmer för tiden efter slaget vid Sparrsätra 1247, då ledungssystemet omvandlades till fasta skatter i Uppland, fram till Magnus Ladulås gotländska skattehöjning 1288. Men före 1247 betalade inte upplänningarna någon skatt överhuvudtaget, vilket i deras ögon innebar att de var ett fritt folk. Sigtuna-annalerna har beskrivit hur samtiden uppfattade förändringen: "Detta år förlorade Upplands allmoge vid Sparrsätra segern och sin frihet, och man pålade dem spannskatt, skeppsvist och flera bördor."Skulle gissa att ordet fria i den här formulerinegen är på gränsen av vad du anser rimligt: "Den ledungsskatt som kungen hade krävt in av de fria gotlänningarna var dessutom löjligt låg i jämförelse med den skatt som kungen krävde in av sitt eget svenska folk". Gotland var ju faktiskt rena skatteparadiset.
Fast jag antar att författaren även inkluderar ledungsplikten som en skatt (även om det inte uppfattas så vid den tiden) och då framstår Gotland verkligen som ett skatteparadis med tanke på att de bara skulle ställa upp med sju skepp jämfört med Upplands 50. John Kraft har dock även forskat om Ledungsväsendet och när han studerade Gotlands olika indelningar konstaterade han att det troligen var så att Gotland ursprungligen skulle ställa upp med 20 skepp (ett för varje hundare). Gotlands hundare uppvisar nämligen stora likheter med Svealands skeppslag med avseende på såväl struktur som storlek. Om detta stämmer har Gotland vid något tillfälle under tidig medeltid befunnit sig i en sådan gynnsam position att de har kunnat omförhandla villkoren för sin ledungsplikt och kraftigt reducerat den. Istället för ett skepp för varje hundare blev det ett skepp för varje sätting plus ett skepp från Visby.
Då jag saknar några djupare kunskaper om uttal och språkförändringar vid den tiden väljer även jag att passa i den diskussionen. Överhuvudtaget känner jag mer bekväm med att diskutera något mer senare tidsperioder där fakta-uppgifter finns i en sådan mängd att utrymmet för tolkningar är mer begränsat.Fast detta med lydområdet Gotland är allt ett litet sidospår i förhållande till Flemmings spännande tankar. Ser fram mot kunnig reaktion på det! Själv så sätter jag mig nyfiket på åskådarbänk.
